Jag plockar de rader jag föredrar

Det nya arbetarpartiet Moderaterna

Vad är det för djävla snack?

Nytt arbetarparti?

Jag trodde jag inte fattade, men nu har jag förstått. Arbetare ska arbeta oavsett hur sjuka de är och har blivit av det arbete de utför i en allt tuffare arbetsmiljö!

Jag kommer osökt att tänka på den amerikanska södern och det slaveri som där förekom och förbjöds så sent som den 18 december 1865 genom att det 13:e tillägget till konstitutionen ratificerades . Visst förekom det att de fick arbeta ihjäl sig och att de uppstudsiga piskades till döds, men på det hela taget behandlades de relativt väl, även om fattigdomen var stor, för vilken slavägare ville ta död på sin egendom?

Jag kommer då även att tänka på nazitysklands slavarbetare. Dessa var ju statligt ägda och tänkta att utrotas under alla omständigheter. I deras fall kan vi verkligen tala om att de fick arbeta sig till döds. Det liksom inte kostade något. Man sparade ju både kulor, gas och mat på så vis.

Moderaterna, det nya arbetarpartiet.

Jo, jag kommer osökt att tänka på Goebbels.

Han var en mästare på att få skit att låta fint och lögn att låta som sanning. Hans första mål var inte att attackera judar. Nej, hans första mål var att tillintetgöra kommunisterna, främst i Berlin (som vid den tid nazisterna byggde upp sitt inflytande var helt kommunistiskt, med starkt folkligt stöd) eftersom det var kommunisterna som var nazismens värsta fiender (och Sovjetunionen det främsta målet för deras långsiktiga politiska mål. Sovjetunionen skulle utplånas och däri hade de övriga värden med sig. Därför fick de hållas länge nog för att förbereda sig för det krig som sen kom).

Jag kommer osökt att tänka på att samma politik tyvärr i dag förs från borgerskapets håll.

Jag kommer även osökt att tänka på Nineteen Eighty-Four. En oligarkisk diktatur, en konstant övervakning från regimens håll (FRA), och med hjärnkontroll (propaganda, dåliga Hollywoodfilmer, meningslösa lekprogram på TV och sport från morgon till kväll) av allmänheten, som styrs av ett politiskt parti som inte här och nu går under namnet ”Partiet” utan under namnet Alliansen. Individen är alltid underordnad staten, och det är den filosofin som gör att regeringen kan manipulera och kontrollera människorna. I Sverige är det inte ett ”Sanningsministerie” och inte en tjänsteman, även om de kan vara nog så maktfullkomliga i det svenska samhället, som ansvarar för att föra ut regeringens propaganda genom att ändra historien för att visa att den alltid har rätt och är allvetande, utan det är Alliansens goda förbindelser med media, vilka sällan skriver vad det faktiskt handlar om, liksom att oppositionen missar eller förtiger sakfrågan alldeles för mycket, vilket bland annat beror på brist på bevarade ideologiska landvinningar.

Vad handlar Alliansens politik egentligen om. Är det inte en politik helt utan allt vad empati heter, helt utan allt vad omtanke heter, helt en politik om ren och skär egoism och förakt för människor i utsatthet, lidande och nöd?

Handlar den politiken till och med om att vi ska bli korkade, obildade och omedvetna, kanske?

Men ibland och allt för sällan får vi sakernas tillstånd, trots allt, beskrivet för oss. Här är en sådan ovanlig händelse, men så är det dock lite av ett undantag. Skvitt saxar valda delar och lägger in länkar.

”Politiker slutar och partier förlorar sina väljare, men de grundläggande frågorna om vilket samhälle vi ska ha står kvar. Och den viktigaste handlar om fördelning. Om den politiska makten ska användas för att försvara privilegier eller för att jämna ut klyftorna.

Det är det som är höger och vänster i politiken, eller klasskampen om det är någon som föredrar att luta sig mot Marx.

Under det år vi just lämnade ökade klyftorna i Sverige. Det har de gjort under de flesta av de senaste trettio åren. Sedan 1980 beskriver SCB:s kurva för ‘ginikoefficienten‘ – det vanligaste måttet på ojämlikhet – en stadig resa uppåt.

…  börsspekulation, skatte­reformer och budgetsanering har ökat skillnaderna mellan de som har och de som inte har.

Det har varit medveten politik … själva kärnan i politiken just varit att öka klyftorna mellan rika och fattiga.

Det har handlat om jobbskatteavdrag. Mest till de som tjänar bäst, mycket till de som har det hyggligt och absolut ingenting till de som har det svårast.

Det har också handlat om en demontering av a-kassan. Höjda avgifter, urholkad ersättning och kanske framför allt skärpta villkor för att alls få ersättning.

… en majoritet av de som är arbetslösa i dag inte rätt till a-kassa …

Ändå är det försämringen av sjukförsäkringen som kommer att symbolisera det Anders Borgska systemskiftet.

… Oppositionen misslyckades, men statsministern var omskakad. Hur ska man annars förklara att han i regeringsförklaringen 2010 kände sig tvungen att säga ”den som är svårt sjuk och inte kan arbeta ska kunna få ersättning”?

(Detta inlägg)

Statsministern talade om ödmjukhet, och bytte ut den minister – Cristina Husmark Pehrsson – som fått stå för hantverket.

Sedan dess har det varit nästan tyst. … den regel som gör att sjukskrivna ska ‘prövas’ mot jobb som inte finns. …  i grunden är verkligheten densamma.

Fram till den första juli förra året utförsäkrades drygt 12 600 personer därför att de – med Försäkringskassans ord – uppnått ”maximal tid i sjukförsäkringen”. Alltså inte för att de hade blivit friska, eller mådde bättre, utan därför att dagarna tagit slut.

I grunden handlar politik om höger och vänster, och om hur bördorna ska fördelas.”

När jag betraktar Alliansens politik kommer jag osökt att tänka på en annan sak – PSYKOPATI!

(Tack för bilden, psykopati.se)

(Tack för bilden Björn Lindahl)

---