Kategorier

Arkiv

Tiderna förändras (delvis)

Städar undan gammalt skräp

Tänk vad man sparar på helt i onödan. Men nu ska här kastas!

Så jag röjer och finner.

Ja tänka sig. 1971 var ett ärende för polisen gammalt redan efter fyra månader!

Konstigt, nu finns alla möjliga tekniska hjälpmedel för att snabba upp processer, men hos polisen går det bara långsammare och långsammare!

Konstigt, sedan 1971 har polisen bara fått mer och mer resurser, inte minst personal. Men allt går långsammare!

Ja, allt går långsammare!

Här är beviset!

Hur det gick?

Rolandsson förnekade att han var påverkad vid tidpunkten, men på grund av att han råkade skrapa emot med bilen och fick en lackskada (vilket gjorde att han ”blev rädd för vad fadern skulle säga”), så stannade han bilen och därefter tog fram en falska sprit och drack den. Det var ju visserligen inte sant, men det gick inte att motbevisa. Han åkte nämligen tillbaka nästa dag och kastade en tomflaska i skogen och polisen var så ambitiös på den tiden att de åkte dit och letade och fann den där Rolandsson uppgav att den skulle finnas.

Jo, det fanns faktiskt inga bevis på att han hade varit berusad när han körde. När polisen tog honom befann han sig inte alls i bilen och Larssons skriftliga vittnesmål var helt värdelöst. Han svamlade om allt möjligt, men skrev ingenting om det polisen ville veta. Och som han flyttat till ”Långtbortistan” så kallades inte han till tingsrätten.

Det fanns således bara mitt vittnesmål att gå på. Och jag visste att Rolandson hade hällt upp ett glas vin och det glaset som han lämnade var inte urdrucket. Om han hade druckit enbart detta eller några glas utöver det, se, lämpligt nog hade jag aldrig tänkt på det. Jag visste det helt enkelt inte, sa jag i rätten.

Vad gör man  inte för en kompis? Ja, i vart fall då. I dag ser jag synnerligen allvarligt på rattfylleri och hade aldrig tillåtit honom att åka iväg, trots att han i sin fylla var fruktansvärt odräglig, så vi var bara glada och lättade att han åkte iväg från torpet.

Men saken är den, ingen ska dömas utan bevis! Men det brydde man sig inte om, inte för fem öre, så det blev en månads fängelse.

Om detta hade hänt idag hade domen sannolikt blivit densamma, trots avsaknad av bevisning, förmodar jag. Och hade jag fått ett liknade brev från en kriminalinspektör i dag, då hade det sannolikt kommit efter ca 1,5 eller 2 år och utan att han hade skrivit ”rätt gammalt”.

Vissa saker förändras, men inte allt.

Det som inte gällde då och inte gäller nu är bara floskler, nämligen: ”Hellre fria än fälla” och ”bevisa bortom varje rimligt tvivel”.


Man får inte stjäla!

Förlåt!

 

Här är läsvärda och underbara Imsy!


Regeringens lurendrejeriplaner

Från Hemis blogg

Där hittar jag info och då skrev jag bland annat detta i en kommentar där:

” ‘Sverige kan komma att gå med i europakten, utan att bindas av dess budgetkrav. Det är enligt statsminister Fredrik Reinfeldt (M) regeringens villkor för att vara med.’
”utan att bindas av dess budgetkrav”, ja, till att börja med, alltså. Annars kanske det blir protester! Du vet, ETT STEG I TAGET! Som jag skrev i ett inlägg.”


Trams!

Ord, ord, ord!

”Som vanligt anser man inte att man gjort något fel med anledning av att Staffan Danielsson, centerpartistisk riksdagsman, har JO-anmält Länsstyrelsen i Skåne.”

Det skriver Astrid och avslutar:

”De beslut som fattats har varit sakliga. Jag har inte för avsikt att byta ut några inspektörer. Det handlar inte om prestige utan om att jag tycker det är viktigt med kontinuitet. Jag förespråkar alltid att samma personer håller i ett ärende. Om man byter mitt under ett pågående ärende måste de nya personerna läsa in sig. Det tar tid och man förlorar kontinuitet, säger Ola Svensson.

Ja, som hos mig. Här har det varit minst 10 olika inspektörer på 2½ år. Det är väl det som kallas kontinuitet. De som skrivit att det inte funnits något att anmärka på har inte fått vara kvar.”

Det där kommenterade jag med att säga att det var ett bra svar och det visar hur tomma politikers ord oftast är.


Beviset på USA:s goda förbindelser med terrorister

Varför?

 

Den frågan måste man ställa sig. Varför?

Varför kunde inte Mossad handla under egen flagg? Hade man inte samma goda kontakter med terrorister? Det är min fasta övertygelse, för som bekant har ju CIA odlat den sortens kontakter under minst 30 års tid.

Att utmåla terrorismen som det största hotet är bara dimridåer, medan USA i själva verket både har byggt upp, finansierat dem och lett dem som far leder son, allt medan de allra flesta har trott att det har förekommit en ideologisk intressekonflikt och krigisk motsättning.

Läs ”Det stora puzzlet –analys av 11/9”!

Det är samma länk som finns i bilden ovan, så du behöver inte mata in manuellt i webbläsaren.


Vad är EuropeiskaArbetarPartiet, EAP?

Saxar rader ur Wikipedia

Klicka på bilden för att förstora den!

 

Här nedan citeras Wikipedia.

Ideologi [redigera]

Partiet kan inte hänföras till någon av de klassiska ideologierna. Partiet har ömsom karaktäriserats som vänsterextremistiskt, ömsom högerextremistiskt. Sedan 1980-talet dominerar dock den senare karaktäriseringen.

Redan 1985 beskriver Washington Post LaRoucherörelsens ideologiska odyssé från ”gammal vänster” till ”yttersta högern” i artikeln Ideological Odyssey: From Old Left to Far Right.[5]

Enligt citat i SOU 2002:91, Hotet från vänster, beskrev Militära underrättelse- och säkerhetstjänstenMUST, partiet på följande sätt i Specialorientering nr 7/1987:

Väsensskilt från den revolutionära vänstern, men likafullt med rötterna i kommunistisk ideologi, har Europeiska Arbetarpartiet (EAP) det senaste decenniet etablerat sig i Sverige. Partiet är ett lika märkligt som svårgripbart fenomen, som knappast låter sig beskrivas i vanliga politiska termer. Från början socialistiskt har EAP under 80-talet gjort helt om och intagit en position som snarast kan betecknas som högerextremistiskt.

SOU 2002:91 inbegrips dock partiet i vänsterrörelsen, där man också kan läsa följande om utvecklingen från 1982 och framåt:

Det blev nu allt vanligare i medierna att beteckna EAP som ”fascistiskt” eller ”högerextremistiskt”. För detta talade i viss mån den utrerade antisovjetismen, det extrema Palmehatet och anslutningen, åtminstone internationellt, till antisemitiska jargonger och konspirationsteorier.

I SOU 2002:94, Övervakningen av nazister och högerextremister. Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980, kan man läsa följande:

En meddelare med ett mycket stort bevarat material från 1970- och 1980-talen är B. Källan rapporterade huvudsakligen om vänsterrörelserna men överlämnade också material om Nordiska rikspartiet, Demokratisk allians, EAP och ELC. Uppgifterna om Nordiska rikspartiet och Demokratisk allians har redovisats i det föregående. För EAP:s och ELC:s del gäller uppgifterna bl.a. ledning, organisation och finansiering.

I SOU 2002:94 skiljer utredaren uppenbarligen ut EAP från vänsterrörelserna och sätter partiet snarast i motsatsförhållande till de sistnämnda.

De som förespråkar vänsterkategorisering gör det på grundval av att partiet riktar sig till arbetarrörelsen och vill verka för detta. De som placerar dem till höger gör det på grundval av hållningen i sakfrågor, som inställningen till Sovjet och likheter med antisemitiska grupper.

Partiet självt hävdar att en vänster- eller högerkategorisering inte är relevant och att en sådan beskrivning av rörelsen har andra orsaker.

Historia [redigera]

EAP är en del av en internationell rörelse grundad av amerikanen Lyndon LaRouche. I början av 1970-talet lät LaRouche grunda European Labour Committees i flera europeiska länder och ett europeiskt högkvarter i tyska Wiesbaden. I Sverige bildades en lokal ELC-grupp 1974 som började utge tidskrifterna Ny Solidaritet och Internationell Bulletin. I Ny Solidaritet nr 7 1974 förklarades att syftet var att skapa en enhetsfront mellan kommunister, socialister, fackföreningar och vänstersocialdemokrater. Genom ett program för att utvidga handeln mellan Comecon-länderna och Västeuropa och utvecklandet av fusionskraften skulle mänsklighetens problem kunna lösas.

1976 omvandlades den svenska gruppen till ett politiskt parti, Europeiska Arbetarpartiet, med syfte att göra EAP till det enda kommunistiska masspartiet i Sverige. Till skillnad från andra organisationer i den svenska vänsterrörelsen talade partiet inte om klasskamp eller revolution utan istället framtonade bilden av en organisation som var tillväxt- och företagsvänligt.

Partiet kritiserade trion RockefellerKissinger och CIA som ansvariga för världens problem. Dessutom kritiserade partiet Knarkhandeln i världen och menade att det styrdes av det brittiska kungahuset. Socialdemokratiska förgrundsfigurer som PalmeBruno KreiskyMário Soares och François Mitterrand har av partiet misstänkts för att vara krigsförbrytare betalda av CIA.

Partiet var stark anhängare av kärnkraft och stod bakom organisationen Föreningen för kärnkraftens utveckling, FKU. EAP:s verksamhet har ofta skett via syster- och underorganisationer, icke sällan utan angivande av kopplingen till partiet. I och med den svenska kärnkraftsomröstningen i mars 1980 agerade således EAP under täcknamnet FKU och talade tyst om den senare organisationens koppling till EAP. Härigenom lockades åtskilliga anhängare till de mer kärnkraftsvänliga alternativen (linje 1 och linje 2) till att köpa och distribuera såväl material som rockknappar från FKU. Utan att veta om det, bidrog därmed socialdemokrater, folkpartister och moderater till finansieringen av EAP. Vidare lyckades man erhålla direkta bidrag från näringslivet.

Partiet var också anhängare av ett starkt svenskt försvar, utvecklandet av JAS-planet samt svenska neutronbomber. Tidigt under 1980-talet bytte partiet fot från att ha varit starkt prosovjetiskt till att eftersträva ett samhälle av amerikansk modell. EAP förde en aggressiv kampanj mot Olof Palme som man nu påstod var betald av KGB.

Under 1980-talet hade partiet också en tydligt kulturkonservativ prägel. EAP kontrollerade den 1979 grundade Antidrogkoalitionen som protesterade mot rockkonserter med Rolling StonesAlice Cooper och Ebba Grön. 1984 bildade den internationella LaRouche-rörelsen Schillerinstitutet med Lyndon LaRouches hustru Helga Zepp-LaRouche som chef.

Vid riksdagsvalet 1985 nådde EAP sitt bästa valresultat med 369 röster. Efter mordet på Palme intresserade sig polisen för partiet. Partiet gick i och med detta under jorden och övergav sina partilokaler i Stockholm. Den dåvarande partiledaren, Kerstin Tegin-Gaddy och hennes make Clifford Gaddy, även han aktivist i EAP, lämnade strax därefter Sverige och bosatte sig i USA. Uppmärksamheten hjälpte inte partiet vid riksdagsvalet 1988 då partiet endast fick 114 röster. De politiska framgångarna uteblev även under 90-talet och i riksdagsvalet 2010 erhöll partiet endast 187 röster.

Under 1990-talet höll partiet en låg profil och rörelsen verkar främst ha verkat genom Schillerinstitutet. EAP har så smått dykt upp igen under början av 2000-talet och brukar bland annat dela ut flygblad vid Stockholms universitetUppsala universitet och Södertörns högskola.

Partiledare [redigera]

  • Kerstin Tegin-Gaddy, 1974/76-1986
  • Michael Ericson, 1986-2003
  • Ulf Sandmark, 2003-2007 född 1948 var SSU-are under det tidiga 1970-talet.[6]
  • Hussein Askary, 2007-

Här slutar citatet från Wikipedia

EAP är ett fascistiskt parti som under förespegling av att vara ett arbetarparti stöttar kapitalismen och borgarklassen och har som mål att tillintetgöra vänstern. Det är huvudsyftet med partiet och genom att plantera tankegångar om att kapitalismen är arbetarklassens räddning fyller det alltså samma funktion som nazismen i Tyskland.

Alltså: STOR VARNING FÖR DETTA PARTI! 

Att kalla sig arbetarparti är inget annat än rent bondfångeri!