Passar inte galoscherna så stick!

Maria Larsson

Minister i Alliansen, partitillhörighet: Kristdemokrat.

En  sak som är svårt att  förstå är hur det kristna budskapet kan förenas med Kristdemokraternas politik långt där ute på högerkanten. Hur egoism förenas med Kristi ord? Jag menar, han förkunnade väl – om jag är rätt påläst, att man ska älska sin nästa så som sig själv, men högerpolitiken säger ju att man ska älska sig själv och skita i andra.

Jag tycker inte om när politiker seglar under falsk flagg. Så som till exempel Moderaterna gör när de kallar sig för det nya arbetarpartiet, samtidigt som de går till attack mot allt som gagnar arbetarna i det här landet. Allt som de har byggt upp under många decennier raserar de nu i full fart. Eller som när det rasistiska och främlingsfientliga Sverigedemokraterna säger att de har nolltolerans mot just sådana åsikter som rasism och främlingsfientlighet, men inte ställde upp i demonstrationen i Kärrtorp!

Men det är ju inte så märkligt egentligen. Ju längre ut på högerflanken partier ligger, dess färre bland invånarna har någon glädje av dem och dess fler människor får betala notan för det fåtal som gynnas av sådan högerpolitik som de för. De kan ju alltså inte tala sanning, av taktiska skäl, om de vill ha väljarröster.

Kristdemokraterna är ett sådant parti som ligger långt ut på högerflygeln och delar en grundläggande socialfascistisk ideologi med framför allt C, M och SD. Det är inte konstigt att de är fullt ut med på noterna att riva ned trygghetssystem som bygger på solidaritet och idéer som mycket väl kan kallas kristna värden. Det är alltså inte konstigt att de säger en sak i ord och visar något annat i handling, precis som när Sverigedemokraterna inte visar sig i Kärrtorp och därmed i handling markerar att de inte driver frågan om nolltolerans i verkligheten.

Skvitt tar sig en titt på Maria Larsson, en kommentar hos Kao:

Maria Larsson är en av de politiker jag tycker allra sämst om. Om man då betänker att jag tycker förbannat illa om Alliansens politiker så lär det ju säga en hel del.
Hon är en riktigt driven ulv som lyckas mycket bra att förklä sig i fårakläder. För många, tror jag, framstår hon som en snäll varmhjärtad dam som bara vill väl. Men det är en högst medveten nyliberal kristdemokrat och driver den sortens inhumana politik och idéer.

I dag är hon Barn- och äldreminister Maria Larsson och presenterar sig på Regeringskansliets hemsida såhär: ”Min vision är att det ska bli lättare att leva i Sverige. Barn ska kunna ha en trygg uppväxt med närvarande vuxna och utan droger. Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällsliv och arbetsliv. Och när man bli äldre ska man kunna fortsätta att vara den person man varit tidigare.”

När jag hör henne tycker jag mig höra en person som är fullständigt blåögd och mycket dum i huvudet. Kanske framställer hon sig medvetet på det sättet. Kanske får folk förtroende för henne när hon talar som folket och på folklig dialekt. Det är i så fall ett medvetet förförelsetrick, för hon är inte korkad, bara cynisk och i högsta grad medveten om vart hennes politik leder. Den är rakt igenom borgerligt individfixerad och lämnar därför alla svaga grupper åt sitt eget öde. Därför är hennes egen presentation här ovan av sig själv fullständigt lögnaktig och helt skild från sanning och verklighet.

Eva Franchell skriver: ”När ditt jobb inom hemtjänsten blir för tungt. När du inte hinner med de gamla och sjuka för att kommunen snålat in på ersättningen.
Då har äldreminister Maria Larsson ett råd:
Byt jobb.
– Har man möjlighet kanske man ska titta sig om efter en annan arbetsgivare, säger hon till tidningen Kommunalarbetaren.”
Läs också Kommunalarbetaren

Här visar Maria Larsson vad hennes politik verkligen går ut på och det är absolut inte att ställa människan i centrum, så som hon tycks framställa det i självpresentationen som jag citerade ovan.
Det hon säger är istället något helt annat, nämligen att arbetsgivaren får fritt härja och hunsa med personalen och om galoscherna inte passar så är det bara för personalen att ta sitt pick och pack och dra.
Och hon har inga planer och inga ambitioner att ändra på arbetsmiljö och arbetsklimat.

Bland borgerlighetens politiker är hon inte unik. Tvärt om, hon är bara en i raden av politiker som främjar profit framför hälsa, liv och välstånd för gemene man.

Där var det slut på Skvitts kommentar.

Maria Larson på Regeringskansliets hemsida, om barn ”Barn är kloka. Barn har rätt till en trygg uppväxt. Barnkonventionen, som betonar både familjens betydelse för trygghet och barns rätt att få komma till tals, bör få en starkare ställning i vårt land.” Vad har du, Maria Larsson, gjort för att minska klassklyftorna och på så sätt avskaffa barnfattigdomen i Sverige? Upp till bevis, Maria Larsson, för din egen trovärdighets skull!

Maria Larson på Regeringskansliets hemsida, om äldreomsorgen: ”Det är hög tid för ett tankeskifte när det gäller äldre personer i samhället. Politiken behöver riva alla hinder för äldres deltagande i samhällsliv och arbetsliv. Min vision är att man ska kunna fortsätta att vara den person man alltid varit, även när man behöver äldreomsorg. 
Man ska ha möjlighet att behålla vanor och umgänge. Vi behöver bli bättre på att förebygga ohälsa och samtidigt 
effektivare i vård- och omsorgsarbetet”. Vad har du, Maria Larsson, gjort för att förhindra alla försämringar som drabbar de äldre och som huvudsakligen beror på nedskärningar som har skett i regi av den regering där du sitter med som ansvarig politiker för just sådana här frågor? Peka på en enda reform om du kan, Maria Larsson, för din egen trovärdighets skull!

”Fascismen är borgerlig”, skriver Herbert Tingström i en av sina böcker:

”Fascismen är nationell i den meningen, att den nationella eller statliga samhörigheten förklaras vara avgörande. Målet är denna stats bevarande och stärkande i förhållande till andra stater. Då den nationella gemenskapen upphöjs, nedsätts på samma gång betydelsen och värdet av varje annan gemenskap. Den samhörighet, mot vilken den fascistiska diktaturen vänder sig, är den på den sociala ställningen beroende – i nationalkänslans namn vill man utrota klasskänslan. Med klasskänsla menas då främst den känsla av gemenskap, som förelegat inom den socialistiska arbetarrörelse, vars krossande framstått som fascismens huvuduppgift. Klassmotsättningarna ska enligt fascismen utplånas utan att den ekonomiska ordning, av vilken de betingas, väsentligt förändras.

Fascismen är borgerlig: den har överallt kommit till makten så gott som uteslutande med stöd av av de borgerligt, antisocialt inriktade folkgrupperna, den har i sina grunddrag bevarat den borgerliga produktionsordningen, den privata äganderätten till produktionsmedlen, den i princip fria konkurrensen och den avvisar tanken på ekonomisk utjämning. Ett vagt antikapitalistiskt, ”socialistiskt” drag finns visserligen i nationalsocialismen och den italienska fascismens tidigare propaganda, men i rörelsens praktiska politik och ideologi har detta drag ringa betydelse.”