Tro och vetenskap

Ingenting är vetenskapligt bevisat

!!!

Däremot är mycket förklarat på ett vetenskapligt sätt. Och om den vetenskapliga förklaringen är allmänt vedertagen är det bara därför att förklaringsmodellen är den bästa som finns hittills och att den inte strider mot iakttagelser, samt att den kan styrkas med upprepbara experiment och eller beskrivas matematiskt.

Vetenskapliga sanningar finns inte!

Religiösa ”sanningar” finns det däremot i överflöd, trots att inga av dessa ”sanningar” är bevisade eller kan bevisas. Bara av det skälet kan man förkasta religionerna. Men man behöver ju inte kasta ut barnet med badvattnet. Till exempel är ju budet ”Du skall icke stjäla!” något att ta fasta på. Frågan är bara om det budet har så mycket med religion att göra. Det är ju mer en fråga om moral och en regel som behövs i ett civiliserat samhälle.

Tyvärr efterlevs det budordet inte av borgarklassen, som ju lever på stöld hela tiden, gör sin egen tolkning av denna stöld och kallar den för andra saker, till exempel ”affärer”. Och som sådan betraktas den närmast som helig! Men när den katolska kyrkan hade ett genuint inflytande gällde faktiskt regler som omöjliggjorde sådan profit som i dag genomsyrar hela vårt kapitalistiska samhälle och som i dag bara ifrågasätts av medvetna kommunister. Här finns faktiskt en beröringspunkt, ideologiskt, mellan religion och politisk vetenskap. Möjligen förstås det i vad som nedan följer.

(Förstå psykopati  genom att läsa här!)

Religion är en mänsklig skapelse och därmed är även dess gudar mänskliga skapelser. Och som allt människor skapat är även religionerna något som utvecklas och har utvecklats sedan människans begynnelse. Varför ska vi då inte ifrågasätta den religion vi bekänner oss till?

Om vi tänker oss att vi förflyttar oss på tidsskalan, framåt mot det okända som ännu inte har inträffat eller bakåt till det vi kan spåra historiskt och känner till, och tänker oss leva med den religion som en sådan tid har, ska vi då bekänna oss till den istället för den vi bekänner oss till i dag?

Ett sådant tankeexperiment leder till frågan om det kan vara rätt så som vi tror just nu? Och vad gör denna tro till den enda rätta?

Vi kan ju också göra tankeexperimentet i rät vinkel till det nyss nämnda. Det leder till tanken att vi är födda in i en annan i dag existerande religion. Vi kan då tänka oss att vi är hinduer istället för kristna eller något annat! Eller att vi föds i en liten by i det inre av Borneo med minimal påverkan från missionärer. Då har vi andra gudar! Är dessa gudar då mer sanna och trovärdiga än den Gud vi i dag bekänner oss till och i så fall varför?

Religion är som sagt en mänsklig skapelse och något som utvecklas och har utvecklats sedan människans begynnelse.

Människan skapar det som hon har behov av. Det är väl bara kapitalister som skapar värdelösa produkter att kränga i vinstsyfte åt oss genom att förespegla att vi har behov av prylarna och faktiskt skapar våra behov av dem, men det är ju en annan sak.

Vad har vi då för behov av religion?

Man får nog gå tillbaka till ursprunget för att svara på en sådan fråga. Och man måste ställa vissa frågor, till exempel om hur religionerna uppstod!

Den frågan är nog inte vetenskapligt löst ännu, men jag vill påstå att den växte fram på två sätt.

Det ena var att försöka förklara det man inte visste. Vad är det som blinkar på himlen? Är det de avlidnas lägereldar? Vad finns efter döden? Hur och skapades och vem skapade världen?

Det andra är nyttoaspekten. Här kommer tabu och demoner in i bilden och jag tror att demonerna är alla gudars ursprung. ”Gå inte ut i djungeln efter att solen har gått ned för då kommer ”den onde” att döda dig!” Den ”onde” kanske var en sabeltandad katt eller någon från en grannstam, eller bara risken att falla utför ett stup och tabut fick därmed en relevans. Många orsaker till en ond bråd död kunde då enkelt kokas ned till enda orsak att hålla reda på, att inte reta upp ”den onde”. Det är rationellt och bra och passar en rationell varelse som människan ju trots allt är.

Andra tabu reglerar sådant som kan skapa konflikter inom stammen. Det skapades alltså en idévärld som omslöt alla inom en stam. Och det skapades ritualer för att upprätthålla denna idévärld inom stammen från generation till generation. Och ritualerna skapade sammanhållning samtidigt som de skiljde ”oss” från ”dem”.

När samhället utvecklades och arbetsdelningen ledde till olika roller i samhället började en elit växa fram. Och eliten blev privilegierad och fick makt över de andra. Makt är inte okontroversiell, den ifrågasätts och måste försvaras. På så sätt växte två saker fram som en ren nödvändighet för maktens fortbestånd, en makt som byggde på orättvisa.

Det finns två sätt för eliten, överheten, att upprätthålla makten och det gäller i olika former än i dag, repression och prevention.

Repressionen handlar om att ingripa med lag och bestraffning mot dem som reser sig mot makteliten.

Preventionen handlar om att förebygga att så sker.

När det gäller förebyggandet spelar etablerade religioner en viktig roll. Därför övergick folktro till etablerad och ritualiserad religion med bud, förbud och föreställningar av olika slag, dock utan att folktro för den skull försvann men har ju som bekant ofta bekämpats av prästerskapet.

En i civilisationens gryning vanlig föreställning var att härskaren var en gud som alla måste åtlyda. I mer moderna civilisationer reducerades härskaren till en människa, men med en makt som utgick från gud! Härskaren behövde religionen och dess ”heliga” uttolkare, vilka i sin tur behövde härskaren för att upprätthålla sina privilegier. Det var ett ömsesidigt beroende.

Religionernas rätta ansikte är alltså att visa att det onda är det goda och vice versa. Gott är det bestående. Gott är att det finns de som bestämmer. Gott är att lyda. Lyda är att följa guds lag, till exempel sharia. Ont är att ifrågasätta. Ont är att tvivla. Ont är att inte böja sig för överheten och överheten är i sista hand självaste Gud, som döljer sig bakom den rådande ordningen – ”Den gudomliga ordningen”!

Att ifrågasätta denna gudomliga ordning har fått konsekvenser för många. Galileo Galilei är en av alla dessa som fick känna av förtrycket och en av få som trots det överlevde.

Nu undrar jag: Vill du fortfarande tro på en Gud? Skall arbetarklassen stödja kyrklig verksamhet? Är det vetenskapen som skall prioriteras framför religiösa föreställningar?

Religion är ingen vetenskap

Men filosofi, däremot, är en intellektuell disciplin som hyser kärlek till visdom!

Karl Marx är en i raden av alla filosofer. Borgerskapet vill dock givetvis helst inte erkänna det av ganska självklara skäl. Men han byggde vidare på Hegels filosofi, som i sin tur byggde på tidigare filosofers arbeten. Så växer vetenskap fram.

Och filosofi är en vetenskap som alla andra och speciell på sitt sätt, som alla vetenskaper ju är. Vetenskap verkar i samhället och samhället värderar vetenskaper utifrån nyttan. Det märks i hur samhället finansierar de olika vetenskapliga disciplinerna. En vetenskap som filosofi värderas utifrån hur den kan tillföra något till det rådande samhällssystemet och tas emot därefter. Därför tar ett kapitalistiskt samhälle inte emot Karl Marx filosofiska gärning med någon större entusiasm och tacksamhet, snarare tvärt om. Han har ju ett humanistiskt patos och ser bristerna i det kapitalistiska samhället, men även de möjligheter detta samhälle har att utvecklas i, ur humanistisk synvinkel, rätt riktning.

Enkelt, men också fel uttryckt! Enkelt, men fel! Ja, för vad Marx faktiskt gör är att analysera vad som driver samhällenas ständiga förändring framåt. Han har en stor vurm för rättvisa, men han värderar inte riktningen i termer som ”rätt”.  För honom är samhällsutvecklingen snarare lagbunden. Och det är där han har sin givna plats i vetenskapshistorien. Han beskriver de lagar som driver utvecklingen av samhället framåt! DET ÄR MARXs VETENSKAPLIGA GÄRNING!

Många säger saker om honom utan att veta ett endaste dugg, så varför inte läsa vad han verkligen skrev i Das Kapital och i det Kommunistiska manfestet.

Karl Marx måste ses med två ögon.

Det ena ögat fokuserar på hans vetenskapliga beskrivning av samhället så som det såg ut på hans tid och som det har sett ut under historiens lopp. Han är då inte bara intresserad av och beskriver de faktiska händelserna utan han analyserar dem ur ett ekonomiskt perspektiv som beskriver de olika klassernas roll, levnadssätt, ekonomiska förutsättningar, makt och funktion som de har och spelar i de olika samhällen de fungerar i. Allt det här är också avhängigt de för var tid uppnådda tekniska nivåerna och den samlade kunskap människor har vid given tidpunkt. Marx väger samman detta och lägger i dagen drivkrafter om ändrar historien. Det är en vetenskaplig insats utan motstycke som inte har gjorts före honom.

Det andra ögat fokuserar på hans stora sociala rättvisepatos. I verket ”KAPITALET” skriver han om allt detta som jag nämnde i förra stycket. Men han beskriver också de fruktansvärda förhållanden som arbetarklassen lever under i hans tid.

I fotnot efter fotnot redovisar han den grymma verklighet som kapitalisterna utsätter arbetarna för. Vissa av dessa grymheter väckte även avsky bland etablissemang och politiker och ledde till att det stiftas nya lagar.

I fotnot efter fotnot redovisade han ett barnarbete som var ett rent slaveri. Han beskrev hur barn arbetade under spinnmaskinerna med att ta bort bomull som satte igen maskinerna. Det blev barns uppgift eftersom de är så små och smidiga och deras händer kommer åt över allt. Han beskrev vad de flesta visste men få brydde sig om; hur dessa barn ofta fastnade i maskinerna och skadades eller rent av dog. Han vittnade om att dessa barn tvingades jobba kvar trots att de redan hade förlorat flera fingrar! Och han vittnade om flickan som fastnade med håret i spinnmaskinen, blev skalperad men överlevde och fortsatte att arbeta under maskinerna.

Han skrev i fotnot efter fotnot om barnarbetet i kolgruvorna, vars trånga gångar krävde och kvävde barn. Han skrev om usla löner, fruktansvärda bostäder, smuts, elände, fattigdom bortom det begripliga, svält, arbetsplatsolyckor, maktlöshet och företagens oinskränkta makt, men även om arbetarnas kamp för bättre villkor.

När jag tänker efter så inser jag att allt det där han beskrev försiggår än i dag. Men nu sker det med samma cyniska jakt på profit i de delar av världen där arbetarklassen ännu inte har skaffat sig kraft att sätta sig emot och hävda sina rättigheter, där de inte har lyckats organisera sig  och där politiker och regeringar gör vad de kan för att stoppa arbetarnas kamp.

När jag tänker efter så inser jag att allt det där han beskriver försiggår än i dag. Och om inte arbetarklassen är organiserad och har en politisk medvetenhet så är vi tillbaka i samma sits som för 150 år sedan.

När jag tänker efter så inser jag att allt det här bottnar i kapitalismens hunger efter vinst och att inget får hindra denna borgarklass från att göra vinst på andras bekostnad och de som protesterar kallas ”skymfligen” eller rättmätigt för kommunister.

Verkligheten för varje kapitalist är att vinsten alltid måste maximeras, annars blir man utkonkurrerad. Mot den bakgrunden förstår man varför man plocka fjädrarna från levande fåglar och pälsen från levande angorakaniner, för att ta ett exempel. Då är allt tillåtet om det inte är förbjudet i lag och att den i verkligheten även upprätthålls, vilket ju inte alltid är fallet. Och då kan skattemedel föras från den offentliga sektorn till privata fickor med hjälp av reformer som en kapitalistvänlig regim inför, trots att alla inser att detta är omoraliskt.

I borgarklassens värld går penning alltid före moral i sista änden och då är den inte främmande för diktatur som främjar dess vinster på arbetarklassens bekostnad.

Bonuslänkar:

Kommunistiska manifestet

KAPITALET

Allt Skvitt skrivit och taggat med Kapitalism

”På spaning efter humanism bland primater”.