Kategorier

Arkiv

Islamister dödar kvinnor som inte är klädda enligt sharia

Irak i dag

 

Mavera header

 

”I hela landet under de senaste dagarna har förekommit flera mord som västerländsk massmedia är tyst om. En serie avrättningar av kvinnor klädda enligt västerländskt mode svepte över Irak. Det handlar främst om unga flickor och kvinnor.

Den irakiska pressen rapporterar att kvinnor ofta dödas på gatan eller på arbetsplatsen. Alla de dödas på samma sätt – med två skott i huvudet.”  Det skriver Mavera på sin som alltid välinitierade och läsvärda blogg som är ett måste ifall man vill veta vad som verkligen händer och inte bara låta sig luras av våra vanliga media.

Annonser

Spänningen på Koreahalvön | Maverabloggen

Spänningen på Koreahalvön | Maverabloggen.


Häpnadsväckande

Från Mavera

fick jag  tips om videon som visas nedan. Är du intresserad av vad Mavera skriver om, gå in på hennes blogg här.

Mavera header

Videon förklaras av Mavera i detta inlägg.


Äntligen!

Mavera är tillbaka!

Mavera tillbaka

Varför blir jag så glad för det?

Jo, hon ger en initierad och mycket bättre bild av vad som sker i arabländerna och mellanöstern än vad våra medier gör.

Läs hennes inlägg!

Hittills har hon skrivit dessa:

Ryssland har krävt en förklaring från USA angående vapenförsäljning till Libyen

Israeliska stridsflygplan anföll mål i Syrien

Syfte med Israels flygplansattack mot Syrien

Arabförbundet försvarar Syrien

USA: s vicepresident kommer att träffa ledaren för den syriska oppositionen

Tränade apor

Till Maveras senaste inlägg.


Jag har börjat att sluta

Javisst börjar jag det!

Jag börjar att sluta!

.

.

Jag har märkt det mer och mer. Det kom smygande!

Det smög sig på en insikt, som fördjupades över tid, att jag började att sluta med att läsa dagstidningarna. Det dröjde en tid innan jag blev helt medveten om hur mycket jag faktiskt hade börjat skaffa mig en bättre orientering om vad som sker genom andra källor än via våra vanliga media och vad de förmedlade och framför allt vad de inte förmedlade. Och en dag stod det helt klart för mig att media ger långt ifrån en sann skildring av verkligheten. Långt längre från sanningen än jag innan någonsin anade, trots min skeptiska inställning!

När jag var barn sa min far att man inte kunde lita på tidningarna. Det hade jag svårt att tro. Men en dag körde en bil av vägen i en kurva nästan alldeles utanför vårt hus. Bilen for in i en gran och en kvinna skadades och blev medvetslös. Jag stod och såg på när räddningspersonalen tog hand om henne och plockade in henne i ambulansen.

Dagen efter läste jag i lokaltidningen om hur en kvinna hade krockat mot en tall. Jag kunde då konstatera att pappa hade rätt. Man kan inte lita på pressen. En gran är ju inte en tall. Där hade de fel. Jag insåg att man måste vara kritisk när man läser tidningarna.

Kritisk var jag ju således redan tidigt i min oskyldiga och naiva ungdom, men att inse att jag blir bedragen varenda dag av media, det var en sak som smög sig på när jag blev äldre. Det kom pö om pö. Och felet med granen och tallen i lokaltidningen var ju ganska oskyldigt, gran istället för tall, vad hade detta fel för betydelse egentligen, annat än att jag lärde mig att pressen kan ha fel.

Gran istället för tall, gaska oskyldigt fel så klart.

Men det väckte faktiskt min kritiska medvetenhet. Det var en milstolpe i mitt liv!

OCH:

Jag insåg småningom att det inte var så mycket jag fick veta genom media.

Ibland förstod jag att jag utsattes för rena lögner.

Det är det som detta inlägg handlar om.

Ta AFTONBLADET till exempel.

Här är de flesta av de fetaste rubrikerna i AB den dagen jag började skriva inlägget (2012 – 04 – 30), men du ska hoppa över dessa länkar som kommer omedelbart härunder, för de har inte mycket med detta inlägg att göra. De finns med enbart för att stödja mitt påstående att media förser oss med nonsens-information.

Hoppa över: Nu är WTC högst i New York igen

Hoppa över: Han åtalas för terrorattacken i Stockholm

Hoppa över: Björnunge bets ihjäl inför barnens ögon

Hoppa över: Fotot avslöjade Läckbergs stora familjehemlighet

Hoppa över: ”Lufsa” enkelt bort dina extrakilon

(Det är man till och med är tvungen att betala för att få läsa!)

Hoppa över: Läsarna förändrar räntelandskapet

Hoppa över: Materialet som lever kvar i våra hjärtan

Hoppa över: ”Valet kan ha påverkats”

Hoppa över: STARTÅTTAN

Hoppa över: De gör mystisk jättevinst efter Saabs konkurs

Hoppa över: Tackar ja till VM

Hoppa över: Sju döda efter bilkrasch i zoo

Hoppa över: Här är spelarna Pär Mårts petar

Hoppa över: Här faller Lindas hemliga plan i Mästarnas mästare

Hoppa över: Tvingad till terapi för ångesten

Hoppa över: Englands val till förbundskapten

etc, etc, etc.

Som sagt, bry dig inte om länkarna ovan, de är bara exempel på ganska ointressanta så kallade ”nyheter”.

Det är som synes ganska ointressanta nyheter egentligen, men de nyheter som pressen dagligen förser oss med. Ändå finns det avsevärt viktigare saker att skriva om och ge oss upplysningar om.

Folk blir utförsäkrade varje dag och en del begår självmord när försörjningsmöjligheterna försvinner.

Folk tvingas in i FAS-3 jobb utan lön, idiotiska projekt från Arbetsförmedlingen.

Till exempel; svenska barn svälter!
Och på alla sätt undergrävs den en gång ganska hyggliga välfärden vi i Sverige har haft.

Men det är mest bloggar som tar upp det, medan media skriver om nonsens,

vilket tydligen säljer. Det är ju ganska sjukt egentligen. Vill vi inte veta eller vad är det frågan om?

Formar kanske journalistiken vad vi intresserar oss för?

Och ljuger pressen ibland för att påverka oss?

Det är faktiskt relevanta frågor!

Och en fråga som borde vara självklar: Vem äger media? (en uppdatering 12-12-02)

Våldsamma länder

(Detta må ni läsa! Ni läser det ingen annan stans!)

Tänk så olika media bevakar olika delar av världen!

Detta har hänt i Elfenbenskusten och vi kan ju inte precis påstå att media följde detta intensivt och dag för dag, eller att FN agerade kraftfullt. ”En president som saknar folkligt stöd, men vägrar avgå. Hundratusentals civila på flykt i ett land nära inbördeskrig. Det är inte Libyen det handlar om – utan Elfenbenskusten.”  / Sydsvenskan

Det som pågår i Guinea kan man inte hitta ett enda ord om i media.

”Avrådan.

Med anledning av säkerhetsläget i Guinea avråder Utrikesdepartementet tills vidare från icke nödvändiga resor till Guinea. Beslut om avrådan togs den 19 januari 2007. Avrådan gäller tills vidare. Situationen i Guinea har blivit stabilare efter att den förste demokratiskt valde presidenten i landets historia, Alpha Condé, tillträdde i december 2010. Efter ett attentatsförsök mot presidenten i juli 2011 återkom dock vägspärrar i landets huvudstad Conakry och på andra håll i landet.” Det är i stort sett allt man kan läsa på nätet och det kommer från Sveriges ambassad!

Om Guinea-Bissau finns heller inget att läsa i våra media. ”Med anledning av det rådande säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från icke nödvändiga resor till Guinea-Bissau. Ursprungligt beslut om avrådan togs den 2 mars 2009. Avrådan gäller tills vidare.”  /Sveriges Ambassad

Och så kan man gå igenom land efter land, Burkina Faso, Burundi, Demokratiska republiken Kongo (särskilt provinserna Nord- och Sydkivu), Mali, Niger osv, osv. Ingen information i media och FN:s intresse är ljumt om man jämför!
Om man jämför med intresset och engagemanget för mordet på en av de allra mest sekulariserade och demokratiska staterna i Nordafrika, nämligen Libyen.
Om folkmordet i Rwanda, en tragedi där nära en miljon människor dödades på 100 dagar fick vi inget veta innan det i stort sett var över och FN hade gått in allt för sent. Och nu då? Jo, tro mig, regionen öster därom är fortfarande Afrikas blodigaste, även om det i Rwanda råder fred och försoning! Har du läst om blodbaden i någon tidning? Har du sett något på TV, läst något i pressen eller hört på annat sätt något om detta, eller att FN-trupper har engagerats för att minska människodödandet?
Nej, det har du nog inte eftersom det är helt tyst om detta folkmord i media!
Observera: Jag syftar inte på folkmordet 1994!
Jag talar om det som pågår i dag!
National Geographic skrev om det ganska nyligen, men på deras hemsida kan jag inte hitta det! Kanske någon annan kan.
Men annars är det tyst, helt tyst, utom när det händer något alldeles exceptionellt. Såsom när denna anarkistiska regions våldsamheter drabbade elefanterna. Krig finansieras ju på många sätt och 2012 – 02 – 19 kunde media rapportera om slakten av minst 200 elefanter, men varför detta kunde ske, eller hur många människor som också hade slaktats, det berättas det inget om! Det finns många offer i dessa krig, men uppenbarligen räknas bara elefanter!
Elefanternas betar bekostar krigen, men inte ens den kopplingen vill media dra!
Angående Sudan och kriget i Darfur har media förvisso skrivit en hel del. Och vad har de skrivit? Jo, om motsättningar mellan svara muslimer i söder och kristna och araber i norr. Etniskt krig och etnisk rensning (vilket är en eufemism för folkmord.), det var ungefär vad vi fick veta att det handlade om.
Och så var det INTE DET som kriget handlade om, utan det handlade om att rensa ut människor som bodde där olja skulle utvinnas!
DET var vad kriget handlade om, inget annat!

FN.

Tja, lite babbel, men inget kraftfullt ingripande, trots FOLKMORD!
Videon ni ska se!
Ogaden, helt tyst om kriget ända tills två svenska journalister grips. Men trots detta ligger fokus på journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye, inte på folkmordet!
Bildtexten är förvisso sann, ty utan gripandet hade inte ett ord sagts om folkmordet. Nu har man i vart fall viskat om det.

Det som skrämmer mig är att det som jag kan ta reda på kan även pressen ta reda på. Och den som jobbar varje dag med nyheter måste absolut veta det jag vet. I vart fall måste någon på alla våra redaktioner välden över veta det jag vet och mycket mera än så. Ändå kommer det inte till ytan, ändå uppmärksammas det inte. Om någon försöker någon gång så blir det likväl ingen väckarklocka!
Tystnaden är nästan total!
Det är skillnad, om man jämför!

Ja, om man jämför!

Om man jämför med det intresse som framför allt Libyen visades fram till det stod klart att Gadaffiregimen hade fallit. Alla minns medias dagliga rapportering och FN:s engagemang, samt NATO:s och EU:s, inte heller vår regerings reaktion att förglömma. Och om man jämför med det intresse som nu visas Syrien just nu i dagarna. Att arabförbundets observatörer inte kunde klandra regimen för något stack ju omvärlden i ögonen. Nu skickas FN-observatörer dit för att rapportera det som passar vissa högre syften, men de skildrar inte sanningen! De är där för att ljuga!
Trots allt detta intresse från media har vi inte fått veta sanningen om det som pågår. Vi har fått läsa och höra lögner, lögner och åter lögner. Då är det nog bättre att media tiger, så som de gör när det gäller Burkina Faso, Burundi, Nord- och Sydkivu, Mali, Niger osv.

Mavera skriver mycket om Syrien, liksom hon skrivit mycket om Libyenbland annat.

Låt mig ta Libyen som exempel på flagrant så kallad ”nyhetsförmedling”.

Låt mig alltså ta denna rapportering som exempel på medias vinklingar, eftersom det är bland det mest flagranta exemplet på falsk nyhetrapportering.

När kriget mot Libyen började dra ihop sig fick vi veta vilken hiskeligt grym och avskyvärd diktator Gadaffi var. Dag ut och dag in skrev dagstidningarna om det och de försökte hela tiden överträffa varandra med att förmedla den bilden av Gadaffi. Ja, det var nästan som om tidningarna var megafoner för någon mystisk osynlig kraft, eller hur?

Nåja, berör det oss det här med Libyen? (Frågan är: ska vi bry oss om vad USA gör i arabvärlden i dag? Har vi med det att göra? Och är det verkligen USA:s regering som styr, eller tar den order från Bilderberggruppen?)

Jag menar det, men du behöver inte alls hålla med mig om den saken. Låt oss bara se just detta som ett exempel på våra massmedias sätt att informera oss. Och låt oss fundera ett tag.

Låt oss tänka efter!

Om massmedia kan vilseleda oss totalt i en fråga kanske de kan vilseleda oss i andra frågor också, eller hur!

Det kom smygande att jag började att sluta med att läsa dagstidningarna.

Jag hade gärna velat få veta då, när pressen skrev om den person som var en av ”de allra värsta diktatorerna” i världen hur han hade ordnat det för sitt ”underkuvade vettskrämda darrande folk”.

Jag hade gärna sett att jag hade fått veta hur Gadaffi styrde Libyen, om han nu verkligen gjorde det, vill säga. Men media kallade honom diktator och en diktator kommer med diktat, som det ju hörs på namnet. Och den som dikterar är den som styr och som styr helt allena, diktatoriskt och utan demokrati, annars är han ju inte en diktator, eller hur?

När pressen började att skriva mer än vanligt om Gadaffi sades det inget annat än att han var en grym diktator, inte att han 1977 upplöste republiken och ersatte den med ett ”folkets direktstyre”. Gadaffi menade att Libyen var en direktdemokrati, där alla medborgare hade sin plats i det parlamentariska systemet och därmed kollektivt avsågs styra över landet. Själv trädde han således tillbaka!

Det skrev inte pressen något om!

Och det var mycket annat pressen inte heller skrev något om, men som jag gärna hade velat få veta något om.

Det här, till exempel skrev inte pressen något om, men som jag ju gärna hade velat få veta:

  • att det var gratis el åt alla
  • att det var gratis sjukvård åt alla – även i utlandet
  • att det var gratis utbildning – även utomlands
  • att det var olagligt att ta ränta, alltså att det var 0% på alla lån
  • att bensinpriset var 44 öre litern
  • att det var gratis försäkringar
  • att när man köpte en ny bil – staten betalade hälften
  • att nygifta som ville bo i hus bidrog staten med 335 000 kronor
  • att den som ville bli bonde betalade staten för marken, utrustningen, huset, boskapen och utsädet

Men jag fick inte veta det! Jag fick inte veta någonting av det genom de tidningar som jag kunde läsa. Det stod inget om det i aftonbladet, expressen, DN, SvD, GP, GT, Sydsvenskan eller i metro. TV sa heller inget om det här. Men den grymme diktatorn visste media däremot att förmedla allt om.

Exempel: ”Bilderna ska enligt uppgiftslämnaren visa hur diktatorn Muammar Gaddafi kallblodigt mördar sitt eget folk.” / metro

Det får räcka som exempel för att friska upp minnet.

Alla skriverier om Gadaffis fruktansvärda vanstyre tog mig på sängen. Jag hade ju en positiv bild av Gadaffi på många sätt. Den bilden hade jag fått av media under lång tid, men givetvis bara för att jag läste mellan raderna och filtrerade, så som sig bör, de uppgifter som kom fram. Filtret heter ”i vems intresse”. Det har nästan alltid fungerat. I vems intresse påstås det ena och det andra, det är den fråga man alltid måste ställa sig när man läser ett påstående.

Den här gången var kritiken mot Gadaffi så intensiv att jag blev totalt överrumplad. Jag tänkte som så att det ju faktiskt inte är ovanligt att makten kan stiga vissa åt huvudet. Hade det skett med Gadaffi, tänkte jag. Var han inte längre samme Gadaffi som han hade varit, mannen som stöttade de svaga? Kunde det vara så?

Som sagt, jag togs på sängen. Kritiken var så infernaliskt intensiv mot honom att den närmast kunde liknas vid stalinorglar.

Här kommer fler exempel på detta, bara för att friska upp minnet. Att klicka på länkarna är inte heller denna gång nödvändigt, men minns du inte kan du ju klicka på dem.

Hoppa över: Galenskapen allt mer märkbar

Hoppa över: Tusentals flyr Gadaffiregimens Libyen

Hoppa över: Tro inte på hundarna

Hoppa över: ”Khadaffi använder klusterbomber”¨

Intressant nog är att det i dag är svårt att hitta på nätet de tidningsartiklar som dagligen skrevs av media om Gadaffi när opinion skulle förberedas för en attack mot ett fritt och suveränt land som inte ville inordna sig under den västliga sfärens maktintressen. Det kan tyckas lite märkligt, faktiskt, som om spåren från propagandakriget har suddats ut och sopats igen. Du kan ju försöka själv att söka på pressens artiklar.

AFTONBLADETs Kadaffisök och Gadaffisök. Googles Gadaffisök och Kadaffisök.

Det man finner är artiklar som främst handlar om Gadaffis död och tiden därefter. Men all propaganda därföre är svårare att hitta. Gårdagens framtid är här

Om man tänker efter!

Om man gör det (eftertänksamhet tycks ju vara en bristvara) så undrar man väl över vilka det var som var så missnöjda med allt det där som var gratis och subventionerat i Libyen. Och jag undrar om de där libyerna kunde få det så mycket bättre ens om de flyttade till USA eller till Europa, till exempel till Sverige. Ville libyerna ha allting gratis, även det som inte var det, men bara var subventionerat? Kan det ha varit så? Och var det i så fall något som USA, EU, FN och NATO så intensivt ville stödja, ja till och med lilla Sveriges högerregering, Alliansen?

Eller var det sådant som dessa sociala libyska åtaganden för att ge alla en dräglig tillvaro som oroade väst, USA och EU? Var det möjligen en nagel i ögat för alla som vill annat än social utjämning? Var det störande för alla som förespråkar det orättvisa samhälle vi i väst lever under?

Ja, man undrar, för om det vore så, varför har inte Alliansen i Sverige infört gratis sjukvård och tandvård, till exempel? Varför driver inte EU igenom alla de reformer som gav libyerna det mesta gratis och varför måste alla betala för all vård i USA? Där betalas ju vården av arbetsgivaren  och den som inte har ett jobb får heller ingen riktig vård om de inte kan pröjsa för den (och hur ska man kunna hosta upp pengar om man är arbetslös).

Nej, det var nog inte det som de regimkritiska revoltörerna i Libyen hade på sin agenda. Det var nog något annat.

Det var nog något annat!

Nu är ju alla dessa förmåner borta, men inte ens det skriver pressen något om.

Nu är kvinnans rättigheter borta. Nu har kvinnor ingen jämställdhet kvar längre. Nu är kvinnan åter igen en handelsvara som säljs ut i tvångsäktenskap. Nu ska hon bära slöja och stenas för otrohet. Sharia är lagen i Libyen av i dag, post Gadaffi!

Eller!

Eller för att fråga: var det hela det libyska folket som var emot Gadaffi, trots hans ”gratispolitik”?

50% kvinnor! Ville de förslavas? Ville de bli av med sina rättigheter? Stod de bakom upproret? Tänk efter! Använd hjärnan och ditt sunda förnuft!

Men pressen skriver ju inte om detta.

Pressen skrev om en diktator som var en sadistisk härskare. Pressen bejublade hejdukarna som införde orättvisa, diktatur, tortyr och  kvinnoförtryck. Att revoltörerna var al-Qaidaanhängare skrev inte pressen ett ord om!

Nej, självklart var det så. Pressen skrev det som dikterades dem, inget annat. Pressen skrev det som passade vissa syften. Pressen skrev det som gagnade imperialismens syften! Pressen skrev det som gagnade de intressen som inte gynnades av att den afrikanska kontuínenten enades mot I-världen och de intressen som inte gillade att Libyens olja inte stod till västs förfogande. Pressen skrev det som gagnade dem som inte uppskattade att Libyen inte använde sig av dollarn som betalningsmedel.

Pressen skrev inte om …

Den första juli 2011 visade 1,6 miljoner Tripolibor Gadaffi sitt stöd. Tripoli hade då  av 1,7 miljoner invånare. Stödet för Gadaffi omfattades alltså av ca 95% av befolkningen i huvudstaden. Hur många av den svenska huvudstadens befolkning skulle visa Reinfeldt sitt stöd? Knappast 95%, det är vi väl överens om.

En del visste jag redan innan om Gadaffi och Libyen blev till svarta rubriker på löpsedlarna, men jag visste inte mycket om ”gratispolitiken”.

Jag visste om att det fanns propaganda och lögner. Och propagandamaskineriet blir allt viktigare för att påverka oss.

Jag visste att Gadaffi försökte ena de afrikanska länderna och därför grundade den Afrikanska Unionen så att de afrikanska länderna bättre kunde hävda sig mot utländska västliga intressen, alltså främst USA och EU. Att han därmed inte sågas med blida ögon från dessa unioner insåg jag vara en självklarhet. Och att mycket av kritiken mot honom borde tas med en nypa salt, det förstod jag ju. Att jag hade rätt bekräftade faktiskt FN

Jag visste också att han hade livvakter och att dessa samtliga var kvinnor. Och jag visste exakt varför han han valde kvinnor. Nämligen, i en kultursfär där grovt kvinnoförtryck har rått i över tusen år krävs något extraordinärt för att bryta detta mönster. Och vad kunde vara bättre än att landets ledare så tydligt visade att kvinnor kan, att kvinnor kan så till den grad att landets ledare lägger sitt liv och säkerhet i kvinnors händer!

Gadaffi värnade om kvinnors rättigheter. Gadaffi var alltså hela Afrikas främste feminist, kan man gott säga. Ingen har gjort mera för kvinnors rättigheter på hela den afrikanska kontinenten under hela dess historia än vad Gadaffi gjorde. Det kommer man aldrig förbi oavsett vad man i övrigt tycker om honom.

Detta, tillsammans med den helt unika sociala välfärden som Gadaffi hade byggt upp, låg till grund för den FN-rapport från 2010 som beskriver Libyen som det bästa landet i hela Afrika för människor att bo i. Även om hela arabvärden tas med som jämförelse skulle Gadaffis Libyen hamna på första plats.

De som nu har tagit över vrider tillbaka klockan. Först och värst drabbas kvinnorna. De återinför traditionellt kvinnoförtryck och de inför sharialagar – slöja på, tillbaka in i hemmets vrå, kriminalisera utomäktenskapligt sex och samla stenar mot förbrytarna! Allah är störst och Muhammed är hans profet. Kasta det sekulära samhället på soptippen, Allahs ord är lag!

Det var det som var agendan! Den agendan var inte folkets agenda. Det var en klick religiösa fanatikers agenda. Det var islamisternas agenda. Och för att driva igenom den så reste islamister från hela den arabiska världen till Libyen för att störta den regering som nästa alla libyer älskade.

Det skrev inte pressen om!

Pressen skrev att folket hade fått nog!

Men pressen skrev inte att folket hade fått nog av välfärd: gratis el åt alla, gratis sjukvård åt alla – även i utlandet, gratis utbildning – även utomlands, ränta olaglig – 0% på alla lån,  bensinen 44 öre litern, försäkringar – gratis, ny bil – staten betalar hälften, nygift och vill bo i hus – staten bidrar med 335 000 kronor, du vill bli bonde – staten betalar mark, utrustning, hus, boskap och utsäde.

Det hade vi nämligen aldrig trott på. Antingen hade vi inte trott på att det kunde finnas sådan välfärd att vi själva skulle bli gröna av avund, eller så hade vi inte trott på att folket hade tröttnat på sådan välfärd.

Det enda vi fick veta var att folket led under ohyggligt förtryck!

Det förtrycket finns det säkert en stor majoritet av det svenska folket som gärna hade levt under, liksom att majoriteten av EUs befolkning gärna hade välkomnat sådant förtryck och till och med stora delar av USAs befolkning skulle frivilligt underkasta sig ett dyligt förtryck så de slapp leva under fattigdomsstrecket.

Men USAs regering hade annan uppfattning. Förtryck eller inte förtryck – det var inte det frågan handlade om. Förtryckarregimer världen över har nästan alltid haft USA att tacka för sin existens och välstånd och sociala reformer är inget som USA prioriterar, för annars hade det ju redan existerat i USA.

NATO:s förre överbefälhavare Wesley Clarke vittnar om att Pentagon redan 2001 gavs uppdraget att planera ett krig mot Libyen – utan att det egentligen fanns några grunder för det.

När kriget mot Libyen till slut efter tio år började dra ihop sig fick vi veta vilken hiskeligt grym och avskyvärd diktator Gadaffi var. Dag ut och dag in skrev dagstidningarna om det och de försökte hela tiden överträffa varandra med att förmedla den bilden av Gadaffi. Ja, det var nästan som om tidningarna var megafoner för någon mystisk osynlig kraft, eller hur?

Megafoner för någon mystisk osynlig kraft!

Den kraften heter USAs kapitalistiska maktelit!

– – –

”FN:s säkerhetsråds resolutioner mot Libyen är historien om en rad brott mot FN-stadgan. För första gången har FN gjort sig till verktyg i ett pågående inbördeskrig. Ändå fortsätter man i Sverige, inte minst från UD och FN-förbundet, att betrakta FN:s säkerhetsråd och dess skamfilade ordförande som närmast Gud fader själv. Det skriver Stefan Lindgren, journalist och författare.”Läs mer!


Bonuslänkar:

Libyen – ett rekord i usel nyhetsrapportering

Kriget till skydd för Libyens civila: NATO bombar sjukhus, moské och en skola i Zliten

”CNN skildrar NATO:s massaker i Majer, Libyen”

Skvitts: Detta hade jag länge tänkt skriva om

Björnbrum: Sanning åt alla

BBC dokumenterar hur Reinfeldts och Juholts libyska skyddslingar plundrar och våldtar i svarta människors hem

Pepe Escobar: NATO kommer att göra Libyen till ett nytt Somalia

Jibril, NATO-installerad premiärminister i Libyen, uttalar sitt stöd för folkmordet i Tawerga

Allt fler uppgifter om att NATO-styrkor i Libyen ersätts med jihadister från Afghanistan och Pakistan

Halshuggningar av motståndare är en bra idé och huvudena blir fina troféer som vi kan dekorera våra kontor med

Al Jazeera uppmärksammar hur Libyens rebeller mördar svarta barn och gamlingar

Pakistanska the Nation hävdar att CIA rekryterat 1500 al Qaida-kämpar i Afghanistan för att slåss i Libyen

Libyens rebeller säger till WSJ att de beskjuter Bani Walid på måfå för att döda civila

Massmedierna som producent av krigspropaganda

”Den Sverige-stödda diktaturen i Qatar medger att tusentals soldater slagits i Libyen.” Läs mer!

”Det är intressant att notera att detta löfte om militär hjälp till diktatorn i Uganda från imperialistledaren Obama kommer alldeles efter att NTC-rebellerna – sannolikt efter massiv hjälp från NATO-styrkorna – haft ihjäl Gaddafi som hade ambitionen att ena Afrika och utlovat enorma belopp för att starta en afrikansk utvecklingsbank kopplad till den Afrikanska Unionen.” Läs mera!

Many in Sub-Saharan Africa Mourn Qaddafi’s Death

”Plundring, mord och terror – det är vad som väntar invånarna i de byar och städer som faller i NTC-arméns händer. … ”Enligt svensk grundlag blir Tryckfrihetsförordningen, TF, nämligen starkt begränsad då landet går i krig – och den dag svenska soldater skickas iväg för att med bomber och skjutvapen åstadkomma fred, frihet eller jämlikhet någonstans i världen så är vi utan tvekan i krig.”…  Det är snarare våra lagstiftare, dvs de som fattat besluten om Sveriges medverkan i anfallskrig utomlands som ska stå till svars även för undanhållande uppgifter som i fredstid vore en självklarhet att publicera fritt.” Läs mera!

Massarresteringar och massavrättningar i NTC-rebellernas Libyen

BBC: NATO bombar civila på måfå i Sirte, NATO-rebellerna beskjuter sjukhuset

The Times skildrar NATO:s massmord på civila i Sirte

”Första internationella journalisterna inne i en av Libyens belägrade städer bekräftar den humanitära katastrofen – men svenska medier håller tyst” Läs mera!

Bara USA har rätt att lägga sig i andra staters politik

NATO:s rebeller har gått på plundringståg i Sabha

Fortsatt barbari i Tripoli

Obama kräver att Iran ger tillbaka förlorad drönare

Hundratals civila dödade av drönare

Krigets vansinne, nu förstärkt av drönare

Hundratals civila dödade av drönare

Drönare dödade tio i Pakistan

Ny drönare ska bevaka Mexikogräns

Drönare jagar valjägare

Drönare till Libyen

Brittisk drönare dödade civila

Hundratals civila dödade av drönare

”Nobels fredspris 2009 går till USA:s president Barack Obama för hans arbete för att lösa globala kriser och skapa en kärnvapenfri värld.” SvD

USA:s hemliga fängelser i Somalia

CIA:s hemliga fängelse upptäckt i Bukarest


Syrierna vill ha demokrati

Jag vill ha reformer och demokrati i Syrien

”al-Jazira, al-Arabiya, France24, BBC och svenska medier talar om regimens massakrer, men de säger ingenting om alla de oskyldiga civila som dödas av beväpnade gäng och terrorister. al-Jazira och övriga medier borde visa vad som händer, inte fabricera nyheter. Det är inte syriska armén som gör livet svårt för det syriska folket.”

Läs resten!

Ganska unikt!

Mavera


Megafon-Nisse i full fart

Som vanligt!

Tips1. Läs Mavera.

Tips 2. Klicka här för att få bilden större