Kategorier

Arkiv

Boktips i vintermörkret

Boken om folket

 

Skolan väckte aldrig mitt historieintresse.

Fy fan så tråkigt det var att läsa om kung si och om kung och vilka krig han utkämpade och när och var.

Men när jag läste på egen hand, då var det en annan sak. Då läste jag om arbetarklassens, alltså min egen historia. Och då kom jag helt naturligt in på Karl Marx’s skrifter där han till exempel i Das Kapital, skildrar 1800-talets samhälle och hur det tedde sig för arbetarklassen på den tiden. Men verket handlar om mycket mer än så och få har i dag läst verket, vilket ju förklarar varför många säger att ”han hade ju fel och det kan aldrig bli som han sa. Det är ju en utopi!” Lustigt, vadå utopi? Vilket framtidssamhälle skissade han, om jag får fråga?

Läs Kapitalet innan ni uttalar er om det! Gör det (om ni orkar! – det är gediget, omfattande och omständligt skrivet, varnar jag er för!) och kom igen sen!

Numera är jag mycket fascinerad av historia, vilket ju alltså inte är skolans förtjänst! Det är ett mycket intressant ämne och det är oerhört viktigt också, men inte i så särskilt hög grad viktigt att veta vad kungarna gjorde och stred för, även om det förklarar en del om varför Europa och världen i övrigt  ser ut som det gör i dag. Än mer begripligt blir det för den som läser Karl Marx, trots att han inget visste om dagens värld. Det kan låta märkligt, men inte för den som har läst Kapitalet och en del andra fantastiska verk från honom och andra.

Fattigfolkets historia

Tillhör du också dem som likt jag inte fann skolans historielektioner intressanta? Ställ dig då vid kioskens tidningshylla och kika ett tag. Snart ser du ett antal tidskrifter som handlar om historia. Köp en och läs och se hur intressant det faktiskt är! De skildrar historiska händelser på ett oftast gripande sätt. Och ej sällan är det vanligt folk som skildras.

Exempel på tidskrifter:

Allt om historia

BBC Historia

Populär historia

Det finns många fler, så klart. Tyvärr har de det gemensamt att det är borgarpress. Men det är likväl en bra början för att inse hur intressant ämnet är.

Vill man däremot få ett annat perspektiv, då bör man läsa det verk jag helst rekommenderar, boken Människans rikedomar. Det är en bok skriven av Leo Huberman och skrevs för snart 80 år sedan, 1936. I dag finns den att läsa på nätet. Mer läsning finner ni här.

Das Kapital finns i många utgåvor, det är bara att beställa, men förbered er på en riktigt tung läsning!

”Usla elända och arma” är en bok som presenteras av Anneli Jordahl. Hon skriver: ”… marginaliserade människor sällan talat i egen sak, här finns inga dagböcker och familjealbum. Eller släktingar som författat biografier över varandras gärningar.

I antologin Usla, elända och armaskriver olika forskare om utsatta samhällsgrupper, som psykiskt sjuka, ogifta mödrar och hemvändande lemlästade soldater. De lyfter fram individerna och läsaren får följa dokumentära levnadsöden. I varje text relativiseras historieskrivningen utifrån genus, klass och etnicitet. Jag har exempelvis aldrig läst om väl­beställda renägande samers tjänstehjon. ”Sockenlapparna” hade de mest föraktade arbetsuppgifterna som att flå hästar och hundar.

När historikern Malin Gregersen skriver fängslande om luffarnas liv vid 1900-talets början följer hon parallellt den fattige Ola Träben och friherren och översättaren Eric Hermelin. De levde likartade liv som kringflackande i världen, pengar som kom från påhugg, tiggeri eller stöld gick till öl och brännvin.” Läs mer här på AB-kulturBokrecension

Känner man sin historia så förstår man också sig själv, sin plats i samhället och vilka som styr och ställer, samt varför. Komplettera gärna den kunskapen med kunskap om psykopati!


4 kommentarer on “Boktips i vintermörkret”

  1. kao skriver:

    Das Kapital används även av nutida ekonomer – från alla politiska riktningar. Man kan ju önska att de tar det till sej, när de fått kunskaperna att fästa.
    Det kan rädda världen och är en av de största litterära verken i modern tid.
    ———
    Historia var mitt sämsta ämne i skolan. Jag kunde aldrig förstå varför jag skulle lära mej kungarnas födelse och död, t.o.m deras kärringars och ungarnas. ”Varför är detta viktigt”? tänkte jag då – och läraren kunde inte förklara det på ett för mej tillfredsställande sätt. Jag fick en 2a i historia…

    Precis som du började jag läsa själv, det jag behövde för att bli upplyst – och då var det kul. Särskilt i början av -90-talet, då också min dotter föddes.
    Kram
    Kao

  2. trerk skriver:

    Fick tag på en liten skrift på läkarmissionen för ett tag sen. den var gjord av en hembygdsförening och handlade om den gamla tidens bostäder. bland annat om dom kvinnor som blev med barn med godsägare och storbönder. Dessa hamnade oftast i jordkulor eftersom det var deras fel. Dom hade ”gett” sig till bonden/godsägaren. Det var aldrig tal om att lägga nåt ansvar på karlarna.

    • skvitt skriver:

      Intressant!

      I slutet på 70-talet låg en gammal dam på sitt yttersta och berättade då hur det var när hon var ung.

      Patron tittade på henne och sa: ”Jaha! Då är Linné också mogen!” och så tog han hennes oskuld.

      Hon hade ju precis fyllt 15 år och ingen i det lilla brukssamhället vågade protestera mot patron! Han satt på hela samhällets ekonomi eftersom han bokstavligt ägde allt och alla var beroende av honom. Till och med länsman och prost, fast de var avlönade av staten. Men de vågade inte komma på kant med patron, för gick han på tvären mot dem var det bara för dem att flytta därifrån.

      När prosten och länsmannen behövde hjälp med något, till exempel en hantverkare, då var det patrons folk de var tvungna att anlita! Därmed var de helt bakbundna.

      Men det var inte ens någon som kom på tanken att polisanmäla patron när han tog sig rätten att ta mödomen på ortens flickor. Alla visste det, men ingen talade om det.

      Detta bör ha varit omkring 1910.

      Jag hörde det från tillförlitlig källa, min dåvarande flickvän. Hon satt och höll Linnéa i handen på hennes dödsbädd. Och Linnéa var helt klar i huvudet in i det sista. Hon gick fridfullt bort för att kroppen gav upp av ren ålder, men huvudet fungerade in till de sista timmarna.
      Hon accepterade att det var dags för henne.

      Måste jag nämna att min flickvän hyste stor kärlek till Linnéa och att hon saknade och sörjde henne?

      /Skvitt


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s