Kategorier

Arkiv

Libyen-aktuellt

Landet i dag

”Intervjuaren påpekar att Libyens regeringsmiliser beskjuter och håller staden Bani Walid under belägring. Beskjutning av den egna befolkningen var det som man beskyllde Ghadafi för, men som han inte gjorde – mer än i den lögnaktiga propagandan, och denna lögn lades dessutom till grund för FN:s beslut om överflygningszonen som resulterade i ett massivt bombande och dödande i Libyen. När nu den nya regeringen faktiskt gör precis detta, beskjuter sin egen befolkning – då säger Västvärlden inte ett pip om mänskliga rättigheter eller ingripande av humanitära skäl.”

Det här saxade jag ur Motvallsbloggen. Läs resten!

Media har tappat intresset för vad som pågår. Därför måste man läsa bloggar för att vara up to date med verkligheten.

Jag har börjat att sluta


Framsteg och demokrati?

Världen i dag

Sedlighetspolisen stormade in på en skönhetssalong för att lära kvinnorna tukt och moral. Dessa poliser skrek åt salongens kunder att de skulle följa ”Guds lagar på jorden”. Sedlighetspoliserna har uppmanat klädbutiker att inte sälja åtsittande plagg och frisörer att inte raka skägget av män. Butiker och kaféer har fått veta att de när som helst kan vänta inspektioner.

Iran? Afghanistan? Jemen? Saudiarabien?

Nej det var inte där detta utspelade sig. Men det är så de renläriga salafisterna, inspirerade av Saudiarabiens sedlighetspolis, beter sig.

Det som det handlar om inträffade i staden Benha i Egypten.

Något sådant hade varit omöjligt att tänka sig i Egypten för bara ett och och ett halvt  år sedan. Det kan säkert alla, som har turistat där, intyga.

(I januari 2011 startade stora folkliga demonstrationer med krav på ett slut på diktaturen, president Mubaraks avgång och fria val. Den 11 februari meddelades att Mubarak avgått och en militärjunta tog över makten i landet. I det efterföljande valet till Egyptiska parlamentets underhus blev det muslimska brödraskapet vinnare./ Wikipedia)

Och det är bara början på en utveckling som går från relativ frihet och mot ett allt hårdare förtryck, kontroll, översitteri, intolerans och sharialagar. Det är en utveckling som går från sekularism till dess motsats, där stat och religion är oskiljaktiga och där den religiösa övertygelsen inte längre är en personlig angelägenhet, utan tvärt om statens dito, reglerad i lag och påbjuden att följa!

Denna utveckling har även gått Libyen till mötes efter att Gadaffi har mördats, även om starka krafter försöker att kämpa tillbaka fanatismen.

Samma utveckling går Syrien till mötes om upprorsmakarna får hållas, uppmuntrade av FN, USA, EU och islamistiska regimer i mellanöstern och särskilt om USA tillåts skapa en allians för att intervenera i landet.

Denna utveckling mot fanatiskt religiöst islamistiskt styre under al-Qaida, eller med hjälp av al-Qaida, stöds av väst, alltså USA och EU. Vem kunde ha trott det för drygt ett och ett halvt år sedan? Vem hade kunnat tro det medan al-Qaida ännu ansågs vara USA:s värsta fiende och världsledande terrororganisation?

Hur kan detta komma sig, att allt det som USA, NATO, EU och hela västvärlden officiellt var emot och gick till krig för att bekämpa, nu får stöd av dessa och plötsligt har blivit helt och fullt accepterade som en slags legitim rörelse?

Vart tog kriget mot terrorismen vägen?

Innan jag svarar på den frågan:

Man måste inte vara islamofob för att känna rädsla för dem med den fanatism som salafisterna hänger sig åt och som starkt har fördömts till för kort tid sedan, men nu kallas frihetshjältar i våra medier när de störtar den ena sekulära regimen efter den andra i arabvärlden.

Här några rader om salafisterna i Libyen: ”Ohyggliga vittnesmål börjar nu komma fram om vad som hände när väpnade salafister (al Qaida) intog staden Tawergha nyligen … En mamma rusade iväg med alla sina barn för att undkomma rebellerna, men efter ett tag märkte hon att ett av barnen fattades. Hon rusade tillbaka för att hämta barnet men när hon hittade det hade barnet redan mördats med salafisternas standardmetod: De hade skurit halsen av hennes dotter. … Andra vittnar om att salafisterna samlade ihop dödade barn på lastbilar för att visa upp dem för mödrarna. Samtliga barn hade mördats genom att man skurit halsen av dem.” Läs det här!

Här några rader om och från Syrien: ”Turkiet, Saudiarabien, Qatar, Storbritannien, Frankrike m fl som önskar destabilisera Syrien använder sig av fanatiska salafister (al Qaida) för att provocera fram våld. Salafisterna är nära allierade med det muslimska brödraskapet som fungerar som salafisternas propagandaorganisation. Salafisternas mål är, som framgår av presskonferensen i London som jag återgett tidigare, att införa sharialagar i hela världen.

De väpnade salafisterna som idag slåss i bland annat Libyen och Syrien och som brukar benämnas al Qaida vill genomföra detta med våld i tre steg: Först ska alla sekulära regeringar som finns i den muslimska världen destabiliseras och ersättas med emirat (diktaturer) som inför sharialagar. Sedan ska dessa enas i ett enda jättestort emirat. Därefter ska dessa provocera fram en kraftmätning med västvärlden (roten till allt ont som drabbat världens muslimer) och då kommer salafismen att segra och införa sharia i hela världen.”

Om salafisterna och muslimska brödraskapet får som de vill då är det detta våra media och USA unisont stödjer, liksom EU, inklusive den svenska regeringen och oppositionspartierna.

Hur kan det komma sig, att allt det som USA och EU var emot tills helt nyligen, nu får stöd av nämnda länders regimer?

al-Qaida, terroriststämplades som bekant av bland andra FN, EU och USA.

Den islamistiska ideologen Sayyid Qutbs har tillsammans med Ayman al-Zawahiri inspirerat al-Qaida till de idéer som rörelsen bygger på och räknas till de viktigaste ideologerna.

Att al-Qaida har tillskrivits en rad spektakulära terroristdåd, som till exempel attentaten den elfte september tjugohundraett, har väl inte undgått någon.

Hur kan det komma sig att al Qaida plötsligt spelar rollen som rumsren bundsförvant till västländerna? 

Svaret kan nog sökas i att al-Qaida, som sägs ha grundats 1988 av Usama bin Ladin, i själva verket grundades på uppdrag av CIA i USA!

Usama bin Laden värvades till CIA redan 1979 när han befann sig i Istanbul där CIA hade en rekryteringsbas för terrorister (Genom CIA utbildades och beväpnades minst 35 000 mujaheddinsoldater. Många av dessa kom från andra länder*.).

Målet var att dessa skulle föra krig mot Sovjetunionen och Afghanistans socialistiska och reformvänliga regim, som ville sekularisera (göra religionen till en privat sak, skild från staten) och demokratisera det efterblivna och feodala landet, samt inte minst ge kvinnor lika rättigheter (rätten till utbildning och möjlighet till arbete på lika villkor, slippa bära burka och kunna, om de så ville, klä sig västerländskt, samt få samma rätt till skilsmässa och att ärva på lika villkor som männen).

Det är inte svårt att föreställa sig att det var starka inhemska krafter som utmanades, liksom att USA inte själv kunde gå in i det kriget. Det skulle genast ha utlöst en regelrätt militär konfrontation mellan två stormakter som förfogade över världens största arsenal av kärnvapen. USA stödde således krafter som var emot den dåvarande Kabul-regeringens kamp mot det feodala och religiösa förtryckarsystemet i landet, alltså lokala feodalherrar och godsägare tillsammans med islamistiska krafter och dess mullor.

Det var CIA som organiserade upp al-Qaida som ett olänkat nätverk, vilket innebar att om en cell avslöjades eller greps så skulle det inte kunna påverka resten av cellerna.

al-Qaida utvecklades ur en organisation som kallade sig Makhtab al-Khidamat och som till en början enbart finansierade, värvade och tränade gerillasoldater.

Det var dessa som kallade sig mujahedin och som spred sin propaganda på gator och torg även här i Sverige, där de framställdes som folkens frihetskämpar mot i första hand Saddam Hussein när denne föll i onåd hos USA i och med att han proklamerade att han ville ha betalt för oljan i euro istället för i US-dollar.

För den som eventuellt inte förstår vad det innebar kan jag avslöja att det var en regelrätt ekonomisk krigsförklaring mot USA.

Här i Sverige, om ni minns, var det i första hand kampen mot Saddam Hussein som uppmärksammades i mujahedins pamfletter och som spreds samtidigt med att de samlade in pengar. I dessa pamfletter visade de upp fruktansvärda bilder på döda människor som sades ha utsatts för den grövsta tortyr av den irakiska regimen, medan det i själva verket var deras egna offer de hade fotograferat. Nu sprids samma form av propaganda från samma islamistiska terrorister igen, men den här gången handlar det om Syrien och de lastar den syriska regimen för de illdåd de själva begår.

Här bör påpekas att Arabförbundet uteslöt Syrien. Arabförbundet skickade observatörer till Syrien. De skulle rapporter alla Syriens övergrepp mot rebeller och befolkning i rebellkontrollerade områden. Och de kontrollerade, men fann ingenting. Nu pågår nya kontroller. Nya aktörer agerar. Nya direktiv har skrivits. Nya intressen och starkare sådana, FN, USA, EU har trätt in på arenan. Deras rapporter stämmer bättre överens med vad FN, USA, EU och salafisterna har som gemensamma mål.

Att Usama bin Ladin bidrog till finansierandet av verksamheten var något som starkt poängterades efter den elfte september därför att det passade USAs dåvarande politiska syften.

Mujahedin fick stora bidrag från regionens muslimska länder. Att även USA var en stark ekonomisk stödfaktor (kanske den starkaste) var något som det inte talades något om, men det visar på det nära samarbetet mellan islamister och USA-intressen.

Detta samarbete möjliggjorde attackerna den elfte september tjugohundraett, vilka var ett led i USAs strategi för att vinna makten över Irak och dess olja, men även makten över de nybildade självständiga staterna i den Centralasiatiska regionen efter Sovjetunionens fall, vilka av USAs geostrateger framhölls som USAs allra mest angelägna mål, såväl för ländernas politiskt strategiska läge som för deras stora tillgångar på gas och olja.

Det kan vara dags att se genom dimridåerna!

Sept 2001 11.jpg

Mordet på Usama bin Laden

Usama fick (inofficiellt) en fristad i Pakistan med USAs goda minne! Pakistan spelade en icke obetydlig roll såväl i attackerna den elfte september 2001 som i ”kriget mot terrorismen”. Det kan ju knappast ha undgått den pakistanska underrättelsetjänsten ISI att han uppehöll sig i landet. Om Pakistan frivilligt eller efter påtryckning från USA lät honom få denna fristad är inte känt, men att Pakistan har utsatts för amerikanska påtryckningar många gånger är en illa dold och förnekad sanning. Den Pakistanske generalen, regeringschefen och presidenten under åren 1999 – 2008, Musharraf kom ju till makten i en statskupp stödd av USA. Han  samarbetade hela tiden med den amerikanska regeringen i ”kriget mot terrorismen”.

Striderna i det angränsande Afghanistan drev både flyktingar och al Qaida-anhängare över gränser till Pakistan. Många av fångarna i Guantanamofängelset har tillfångatagits i Pakistan. Musharraf sade i tv-programmet 60 Minutes att USA hotade att bomba Pakistan ”tillbaka till stenåldern” om landet inte samarbetade i kriget mot terrorismen. Enligt Musharraf var det Richard Armitage, biträdande utrikesminister under Colin Powell, som uttalade hotet till ledaren för Pakistans underrättelsetjänst ISI. Armitage har förnekat att han skulle ha uttalat sådana hot.

”WASHINGTON. Efter flera års spaning kunde den amerikanska säkerhetstjänsten lokalisera terrorledaren Usama bin Ladin i Pakistan. På söndagen gick en insatsstyrka till attack och bin Ladin dödades. Insatsstyrkans uppdrag var att döda honom, uppger en amerikansk säkerhetskälla till nyhetsbyrån Reuters.”
 

Konklusion

Det finns ingen islamistisk terrorism som USA är i krig med eller har varit i krig med. Den sortens terrorism är styrd från amerikanska underrättelsetjänster. Jag skriver i pluralis eftersom USA enligt min senaste uppdatering i ämnet (10 år gammal) förfogar över 53 stycken olika sådan tjänster.

Det som nu sker i Syrien dirigeras ifrån USA!

Framsteg mot demokrati i Nordafrika och Mellanöstern, just nu aktuellt i Syrien, nyss i Egypten och Libyen, är en saga blott. Sanningen är den raka motsatsen.

Låt vara att vi kan ha synpunkter på dessa länders regimer, kvarvarande eller störtade.

Låt vara att vi inte helt delar deras idé om styret, men det är och har varit mera i paritet med våra värderingar än vad det kommer att utvecklas till i en snar framtid.

Men det som kommer, det passar alldeles utmärkt väl våra politiska företrädare och de intressen de falskeligen säger sig värna om i våra namn och i vårt intresse!

Sanningen är att politikerna för oss bakom ljuset hela tiden och lika sant faktum är att vi, vanligt folk, måste säga nej till deras lögner och ställa upp solidariskt för folken i de muslimska länderna, lika väl som för folken i alla länder! Det som pågår är inte demokratiska framsteg, det är den raka motsatsen!


Jag har börjat att sluta

Javisst börjar jag det!

Jag börjar att sluta!

.

.

Jag har märkt det mer och mer. Det kom smygande!

Det smög sig på en insikt, som fördjupades över tid, att jag började att sluta med att läsa dagstidningarna. Det dröjde en tid innan jag blev helt medveten om hur mycket jag faktiskt hade börjat skaffa mig en bättre orientering om vad som sker genom andra källor än via våra vanliga media och vad de förmedlade och framför allt vad de inte förmedlade. Och en dag stod det helt klart för mig att media ger långt ifrån en sann skildring av verkligheten. Långt längre från sanningen än jag innan någonsin anade, trots min skeptiska inställning!

När jag var barn sa min far att man inte kunde lita på tidningarna. Det hade jag svårt att tro. Men en dag körde en bil av vägen i en kurva nästan alldeles utanför vårt hus. Bilen for in i en gran och en kvinna skadades och blev medvetslös. Jag stod och såg på när räddningspersonalen tog hand om henne och plockade in henne i ambulansen.

Dagen efter läste jag i lokaltidningen om hur en kvinna hade krockat mot en tall. Jag kunde då konstatera att pappa hade rätt. Man kan inte lita på pressen. En gran är ju inte en tall. Där hade de fel. Jag insåg att man måste vara kritisk när man läser tidningarna.

Kritisk var jag ju således redan tidigt i min oskyldiga och naiva ungdom, men att inse att jag blir bedragen varenda dag av media, det var en sak som smög sig på när jag blev äldre. Det kom pö om pö. Och felet med granen och tallen i lokaltidningen var ju ganska oskyldigt, gran istället för tall, vad hade detta fel för betydelse egentligen, annat än att jag lärde mig att pressen kan ha fel.

Gran istället för tall, gaska oskyldigt fel så klart.

Men det väckte faktiskt min kritiska medvetenhet. Det var en milstolpe i mitt liv!

OCH:

Jag insåg småningom att det inte var så mycket jag fick veta genom media.

Ibland förstod jag att jag utsattes för rena lögner.

Det är det som detta inlägg handlar om.

Ta AFTONBLADET till exempel.

Här är de flesta av de fetaste rubrikerna i AB den dagen jag började skriva inlägget (2012 – 04 – 30), men du ska hoppa över dessa länkar som kommer omedelbart härunder, för de har inte mycket med detta inlägg att göra. De finns med enbart för att stödja mitt påstående att media förser oss med nonsens-information.

Hoppa över: Nu är WTC högst i New York igen

Hoppa över: Han åtalas för terrorattacken i Stockholm

Hoppa över: Björnunge bets ihjäl inför barnens ögon

Hoppa över: Fotot avslöjade Läckbergs stora familjehemlighet

Hoppa över: ”Lufsa” enkelt bort dina extrakilon

(Det är man till och med är tvungen att betala för att få läsa!)

Hoppa över: Läsarna förändrar räntelandskapet

Hoppa över: Materialet som lever kvar i våra hjärtan

Hoppa över: ”Valet kan ha påverkats”

Hoppa över: STARTÅTTAN

Hoppa över: De gör mystisk jättevinst efter Saabs konkurs

Hoppa över: Tackar ja till VM

Hoppa över: Sju döda efter bilkrasch i zoo

Hoppa över: Här är spelarna Pär Mårts petar

Hoppa över: Här faller Lindas hemliga plan i Mästarnas mästare

Hoppa över: Tvingad till terapi för ångesten

Hoppa över: Englands val till förbundskapten

etc, etc, etc.

Som sagt, bry dig inte om länkarna ovan, de är bara exempel på ganska ointressanta så kallade ”nyheter”.

Det är som synes ganska ointressanta nyheter egentligen, men de nyheter som pressen dagligen förser oss med. Ändå finns det avsevärt viktigare saker att skriva om och ge oss upplysningar om.

Folk blir utförsäkrade varje dag och en del begår självmord när försörjningsmöjligheterna försvinner.

Folk tvingas in i FAS-3 jobb utan lön, idiotiska projekt från Arbetsförmedlingen.

Till exempel; svenska barn svälter!
Och på alla sätt undergrävs den en gång ganska hyggliga välfärden vi i Sverige har haft.

Men det är mest bloggar som tar upp det, medan media skriver om nonsens,

vilket tydligen säljer. Det är ju ganska sjukt egentligen. Vill vi inte veta eller vad är det frågan om?

Formar kanske journalistiken vad vi intresserar oss för?

Och ljuger pressen ibland för att påverka oss?

Det är faktiskt relevanta frågor!

Och en fråga som borde vara självklar: Vem äger media? (en uppdatering 12-12-02)

Våldsamma länder

(Detta må ni läsa! Ni läser det ingen annan stans!)

Tänk så olika media bevakar olika delar av världen!

Detta har hänt i Elfenbenskusten och vi kan ju inte precis påstå att media följde detta intensivt och dag för dag, eller att FN agerade kraftfullt. ”En president som saknar folkligt stöd, men vägrar avgå. Hundratusentals civila på flykt i ett land nära inbördeskrig. Det är inte Libyen det handlar om – utan Elfenbenskusten.”  / Sydsvenskan

Det som pågår i Guinea kan man inte hitta ett enda ord om i media.

”Avrådan.

Med anledning av säkerhetsläget i Guinea avråder Utrikesdepartementet tills vidare från icke nödvändiga resor till Guinea. Beslut om avrådan togs den 19 januari 2007. Avrådan gäller tills vidare. Situationen i Guinea har blivit stabilare efter att den förste demokratiskt valde presidenten i landets historia, Alpha Condé, tillträdde i december 2010. Efter ett attentatsförsök mot presidenten i juli 2011 återkom dock vägspärrar i landets huvudstad Conakry och på andra håll i landet.” Det är i stort sett allt man kan läsa på nätet och det kommer från Sveriges ambassad!

Om Guinea-Bissau finns heller inget att läsa i våra media. ”Med anledning av det rådande säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från icke nödvändiga resor till Guinea-Bissau. Ursprungligt beslut om avrådan togs den 2 mars 2009. Avrådan gäller tills vidare.”  /Sveriges Ambassad

Och så kan man gå igenom land efter land, Burkina Faso, Burundi, Demokratiska republiken Kongo (särskilt provinserna Nord- och Sydkivu), Mali, Niger osv, osv. Ingen information i media och FN:s intresse är ljumt om man jämför!
Om man jämför med intresset och engagemanget för mordet på en av de allra mest sekulariserade och demokratiska staterna i Nordafrika, nämligen Libyen.
Om folkmordet i Rwanda, en tragedi där nära en miljon människor dödades på 100 dagar fick vi inget veta innan det i stort sett var över och FN hade gått in allt för sent. Och nu då? Jo, tro mig, regionen öster därom är fortfarande Afrikas blodigaste, även om det i Rwanda råder fred och försoning! Har du läst om blodbaden i någon tidning? Har du sett något på TV, läst något i pressen eller hört på annat sätt något om detta, eller att FN-trupper har engagerats för att minska människodödandet?
Nej, det har du nog inte eftersom det är helt tyst om detta folkmord i media!
Observera: Jag syftar inte på folkmordet 1994!
Jag talar om det som pågår i dag!
National Geographic skrev om det ganska nyligen, men på deras hemsida kan jag inte hitta det! Kanske någon annan kan.
Men annars är det tyst, helt tyst, utom när det händer något alldeles exceptionellt. Såsom när denna anarkistiska regions våldsamheter drabbade elefanterna. Krig finansieras ju på många sätt och 2012 – 02 – 19 kunde media rapportera om slakten av minst 200 elefanter, men varför detta kunde ske, eller hur många människor som också hade slaktats, det berättas det inget om! Det finns många offer i dessa krig, men uppenbarligen räknas bara elefanter!
Elefanternas betar bekostar krigen, men inte ens den kopplingen vill media dra!
Angående Sudan och kriget i Darfur har media förvisso skrivit en hel del. Och vad har de skrivit? Jo, om motsättningar mellan svara muslimer i söder och kristna och araber i norr. Etniskt krig och etnisk rensning (vilket är en eufemism för folkmord.), det var ungefär vad vi fick veta att det handlade om.
Och så var det INTE DET som kriget handlade om, utan det handlade om att rensa ut människor som bodde där olja skulle utvinnas!
DET var vad kriget handlade om, inget annat!

FN.

Tja, lite babbel, men inget kraftfullt ingripande, trots FOLKMORD!
Videon ni ska se!
Ogaden, helt tyst om kriget ända tills två svenska journalister grips. Men trots detta ligger fokus på journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye, inte på folkmordet!
Bildtexten är förvisso sann, ty utan gripandet hade inte ett ord sagts om folkmordet. Nu har man i vart fall viskat om det.

Det som skrämmer mig är att det som jag kan ta reda på kan även pressen ta reda på. Och den som jobbar varje dag med nyheter måste absolut veta det jag vet. I vart fall måste någon på alla våra redaktioner välden över veta det jag vet och mycket mera än så. Ändå kommer det inte till ytan, ändå uppmärksammas det inte. Om någon försöker någon gång så blir det likväl ingen väckarklocka!
Tystnaden är nästan total!
Det är skillnad, om man jämför!

Ja, om man jämför!

Om man jämför med det intresse som framför allt Libyen visades fram till det stod klart att Gadaffiregimen hade fallit. Alla minns medias dagliga rapportering och FN:s engagemang, samt NATO:s och EU:s, inte heller vår regerings reaktion att förglömma. Och om man jämför med det intresse som nu visas Syrien just nu i dagarna. Att arabförbundets observatörer inte kunde klandra regimen för något stack ju omvärlden i ögonen. Nu skickas FN-observatörer dit för att rapportera det som passar vissa högre syften, men de skildrar inte sanningen! De är där för att ljuga!
Trots allt detta intresse från media har vi inte fått veta sanningen om det som pågår. Vi har fått läsa och höra lögner, lögner och åter lögner. Då är det nog bättre att media tiger, så som de gör när det gäller Burkina Faso, Burundi, Nord- och Sydkivu, Mali, Niger osv.

Mavera skriver mycket om Syrien, liksom hon skrivit mycket om Libyenbland annat.

Låt mig ta Libyen som exempel på flagrant så kallad ”nyhetsförmedling”.

Låt mig alltså ta denna rapportering som exempel på medias vinklingar, eftersom det är bland det mest flagranta exemplet på falsk nyhetrapportering.

När kriget mot Libyen började dra ihop sig fick vi veta vilken hiskeligt grym och avskyvärd diktator Gadaffi var. Dag ut och dag in skrev dagstidningarna om det och de försökte hela tiden överträffa varandra med att förmedla den bilden av Gadaffi. Ja, det var nästan som om tidningarna var megafoner för någon mystisk osynlig kraft, eller hur?

Nåja, berör det oss det här med Libyen? (Frågan är: ska vi bry oss om vad USA gör i arabvärlden i dag? Har vi med det att göra? Och är det verkligen USA:s regering som styr, eller tar den order från Bilderberggruppen?)

Jag menar det, men du behöver inte alls hålla med mig om den saken. Låt oss bara se just detta som ett exempel på våra massmedias sätt att informera oss. Och låt oss fundera ett tag.

Låt oss tänka efter!

Om massmedia kan vilseleda oss totalt i en fråga kanske de kan vilseleda oss i andra frågor också, eller hur!

Det kom smygande att jag började att sluta med att läsa dagstidningarna.

Jag hade gärna velat få veta då, när pressen skrev om den person som var en av ”de allra värsta diktatorerna” i världen hur han hade ordnat det för sitt ”underkuvade vettskrämda darrande folk”.

Jag hade gärna sett att jag hade fått veta hur Gadaffi styrde Libyen, om han nu verkligen gjorde det, vill säga. Men media kallade honom diktator och en diktator kommer med diktat, som det ju hörs på namnet. Och den som dikterar är den som styr och som styr helt allena, diktatoriskt och utan demokrati, annars är han ju inte en diktator, eller hur?

När pressen började att skriva mer än vanligt om Gadaffi sades det inget annat än att han var en grym diktator, inte att han 1977 upplöste republiken och ersatte den med ett ”folkets direktstyre”. Gadaffi menade att Libyen var en direktdemokrati, där alla medborgare hade sin plats i det parlamentariska systemet och därmed kollektivt avsågs styra över landet. Själv trädde han således tillbaka!

Det skrev inte pressen något om!

Och det var mycket annat pressen inte heller skrev något om, men som jag gärna hade velat få veta något om.

Det här, till exempel skrev inte pressen något om, men som jag ju gärna hade velat få veta:

  • att det var gratis el åt alla
  • att det var gratis sjukvård åt alla – även i utlandet
  • att det var gratis utbildning – även utomlands
  • att det var olagligt att ta ränta, alltså att det var 0% på alla lån
  • att bensinpriset var 44 öre litern
  • att det var gratis försäkringar
  • att när man köpte en ny bil – staten betalade hälften
  • att nygifta som ville bo i hus bidrog staten med 335 000 kronor
  • att den som ville bli bonde betalade staten för marken, utrustningen, huset, boskapen och utsädet

Men jag fick inte veta det! Jag fick inte veta någonting av det genom de tidningar som jag kunde läsa. Det stod inget om det i aftonbladet, expressen, DN, SvD, GP, GT, Sydsvenskan eller i metro. TV sa heller inget om det här. Men den grymme diktatorn visste media däremot att förmedla allt om.

Exempel: ”Bilderna ska enligt uppgiftslämnaren visa hur diktatorn Muammar Gaddafi kallblodigt mördar sitt eget folk.” / metro

Det får räcka som exempel för att friska upp minnet.

Alla skriverier om Gadaffis fruktansvärda vanstyre tog mig på sängen. Jag hade ju en positiv bild av Gadaffi på många sätt. Den bilden hade jag fått av media under lång tid, men givetvis bara för att jag läste mellan raderna och filtrerade, så som sig bör, de uppgifter som kom fram. Filtret heter ”i vems intresse”. Det har nästan alltid fungerat. I vems intresse påstås det ena och det andra, det är den fråga man alltid måste ställa sig när man läser ett påstående.

Den här gången var kritiken mot Gadaffi så intensiv att jag blev totalt överrumplad. Jag tänkte som så att det ju faktiskt inte är ovanligt att makten kan stiga vissa åt huvudet. Hade det skett med Gadaffi, tänkte jag. Var han inte längre samme Gadaffi som han hade varit, mannen som stöttade de svaga? Kunde det vara så?

Som sagt, jag togs på sängen. Kritiken var så infernaliskt intensiv mot honom att den närmast kunde liknas vid stalinorglar.

Här kommer fler exempel på detta, bara för att friska upp minnet. Att klicka på länkarna är inte heller denna gång nödvändigt, men minns du inte kan du ju klicka på dem.

Hoppa över: Galenskapen allt mer märkbar

Hoppa över: Tusentals flyr Gadaffiregimens Libyen

Hoppa över: Tro inte på hundarna

Hoppa över: ”Khadaffi använder klusterbomber”¨

Intressant nog är att det i dag är svårt att hitta på nätet de tidningsartiklar som dagligen skrevs av media om Gadaffi när opinion skulle förberedas för en attack mot ett fritt och suveränt land som inte ville inordna sig under den västliga sfärens maktintressen. Det kan tyckas lite märkligt, faktiskt, som om spåren från propagandakriget har suddats ut och sopats igen. Du kan ju försöka själv att söka på pressens artiklar.

AFTONBLADETs Kadaffisök och Gadaffisök. Googles Gadaffisök och Kadaffisök.

Det man finner är artiklar som främst handlar om Gadaffis död och tiden därefter. Men all propaganda därföre är svårare att hitta. Gårdagens framtid är här

Om man tänker efter!

Om man gör det (eftertänksamhet tycks ju vara en bristvara) så undrar man väl över vilka det var som var så missnöjda med allt det där som var gratis och subventionerat i Libyen. Och jag undrar om de där libyerna kunde få det så mycket bättre ens om de flyttade till USA eller till Europa, till exempel till Sverige. Ville libyerna ha allting gratis, även det som inte var det, men bara var subventionerat? Kan det ha varit så? Och var det i så fall något som USA, EU, FN och NATO så intensivt ville stödja, ja till och med lilla Sveriges högerregering, Alliansen?

Eller var det sådant som dessa sociala libyska åtaganden för att ge alla en dräglig tillvaro som oroade väst, USA och EU? Var det möjligen en nagel i ögat för alla som vill annat än social utjämning? Var det störande för alla som förespråkar det orättvisa samhälle vi i väst lever under?

Ja, man undrar, för om det vore så, varför har inte Alliansen i Sverige infört gratis sjukvård och tandvård, till exempel? Varför driver inte EU igenom alla de reformer som gav libyerna det mesta gratis och varför måste alla betala för all vård i USA? Där betalas ju vården av arbetsgivaren  och den som inte har ett jobb får heller ingen riktig vård om de inte kan pröjsa för den (och hur ska man kunna hosta upp pengar om man är arbetslös).

Nej, det var nog inte det som de regimkritiska revoltörerna i Libyen hade på sin agenda. Det var nog något annat.

Det var nog något annat!

Nu är ju alla dessa förmåner borta, men inte ens det skriver pressen något om.

Nu är kvinnans rättigheter borta. Nu har kvinnor ingen jämställdhet kvar längre. Nu är kvinnan åter igen en handelsvara som säljs ut i tvångsäktenskap. Nu ska hon bära slöja och stenas för otrohet. Sharia är lagen i Libyen av i dag, post Gadaffi!

Eller!

Eller för att fråga: var det hela det libyska folket som var emot Gadaffi, trots hans ”gratispolitik”?

50% kvinnor! Ville de förslavas? Ville de bli av med sina rättigheter? Stod de bakom upproret? Tänk efter! Använd hjärnan och ditt sunda förnuft!

Men pressen skriver ju inte om detta.

Pressen skrev om en diktator som var en sadistisk härskare. Pressen bejublade hejdukarna som införde orättvisa, diktatur, tortyr och  kvinnoförtryck. Att revoltörerna var al-Qaidaanhängare skrev inte pressen ett ord om!

Nej, självklart var det så. Pressen skrev det som dikterades dem, inget annat. Pressen skrev det som passade vissa syften. Pressen skrev det som gagnade imperialismens syften! Pressen skrev det som gagnade de intressen som inte gynnades av att den afrikanska kontuínenten enades mot I-världen och de intressen som inte gillade att Libyens olja inte stod till västs förfogande. Pressen skrev det som gagnade dem som inte uppskattade att Libyen inte använde sig av dollarn som betalningsmedel.

Pressen skrev inte om …

Den första juli 2011 visade 1,6 miljoner Tripolibor Gadaffi sitt stöd. Tripoli hade då  av 1,7 miljoner invånare. Stödet för Gadaffi omfattades alltså av ca 95% av befolkningen i huvudstaden. Hur många av den svenska huvudstadens befolkning skulle visa Reinfeldt sitt stöd? Knappast 95%, det är vi väl överens om.

En del visste jag redan innan om Gadaffi och Libyen blev till svarta rubriker på löpsedlarna, men jag visste inte mycket om ”gratispolitiken”.

Jag visste om att det fanns propaganda och lögner. Och propagandamaskineriet blir allt viktigare för att påverka oss.

Jag visste att Gadaffi försökte ena de afrikanska länderna och därför grundade den Afrikanska Unionen så att de afrikanska länderna bättre kunde hävda sig mot utländska västliga intressen, alltså främst USA och EU. Att han därmed inte sågas med blida ögon från dessa unioner insåg jag vara en självklarhet. Och att mycket av kritiken mot honom borde tas med en nypa salt, det förstod jag ju. Att jag hade rätt bekräftade faktiskt FN

Jag visste också att han hade livvakter och att dessa samtliga var kvinnor. Och jag visste exakt varför han han valde kvinnor. Nämligen, i en kultursfär där grovt kvinnoförtryck har rått i över tusen år krävs något extraordinärt för att bryta detta mönster. Och vad kunde vara bättre än att landets ledare så tydligt visade att kvinnor kan, att kvinnor kan så till den grad att landets ledare lägger sitt liv och säkerhet i kvinnors händer!

Gadaffi värnade om kvinnors rättigheter. Gadaffi var alltså hela Afrikas främste feminist, kan man gott säga. Ingen har gjort mera för kvinnors rättigheter på hela den afrikanska kontinenten under hela dess historia än vad Gadaffi gjorde. Det kommer man aldrig förbi oavsett vad man i övrigt tycker om honom.

Detta, tillsammans med den helt unika sociala välfärden som Gadaffi hade byggt upp, låg till grund för den FN-rapport från 2010 som beskriver Libyen som det bästa landet i hela Afrika för människor att bo i. Även om hela arabvärden tas med som jämförelse skulle Gadaffis Libyen hamna på första plats.

De som nu har tagit över vrider tillbaka klockan. Först och värst drabbas kvinnorna. De återinför traditionellt kvinnoförtryck och de inför sharialagar – slöja på, tillbaka in i hemmets vrå, kriminalisera utomäktenskapligt sex och samla stenar mot förbrytarna! Allah är störst och Muhammed är hans profet. Kasta det sekulära samhället på soptippen, Allahs ord är lag!

Det var det som var agendan! Den agendan var inte folkets agenda. Det var en klick religiösa fanatikers agenda. Det var islamisternas agenda. Och för att driva igenom den så reste islamister från hela den arabiska världen till Libyen för att störta den regering som nästa alla libyer älskade.

Det skrev inte pressen om!

Pressen skrev att folket hade fått nog!

Men pressen skrev inte att folket hade fått nog av välfärd: gratis el åt alla, gratis sjukvård åt alla – även i utlandet, gratis utbildning – även utomlands, ränta olaglig – 0% på alla lån,  bensinen 44 öre litern, försäkringar – gratis, ny bil – staten betalar hälften, nygift och vill bo i hus – staten bidrar med 335 000 kronor, du vill bli bonde – staten betalar mark, utrustning, hus, boskap och utsäde.

Det hade vi nämligen aldrig trott på. Antingen hade vi inte trott på att det kunde finnas sådan välfärd att vi själva skulle bli gröna av avund, eller så hade vi inte trott på att folket hade tröttnat på sådan välfärd.

Det enda vi fick veta var att folket led under ohyggligt förtryck!

Det förtrycket finns det säkert en stor majoritet av det svenska folket som gärna hade levt under, liksom att majoriteten av EUs befolkning gärna hade välkomnat sådant förtryck och till och med stora delar av USAs befolkning skulle frivilligt underkasta sig ett dyligt förtryck så de slapp leva under fattigdomsstrecket.

Men USAs regering hade annan uppfattning. Förtryck eller inte förtryck – det var inte det frågan handlade om. Förtryckarregimer världen över har nästan alltid haft USA att tacka för sin existens och välstånd och sociala reformer är inget som USA prioriterar, för annars hade det ju redan existerat i USA.

NATO:s förre överbefälhavare Wesley Clarke vittnar om att Pentagon redan 2001 gavs uppdraget att planera ett krig mot Libyen – utan att det egentligen fanns några grunder för det.

När kriget mot Libyen till slut efter tio år började dra ihop sig fick vi veta vilken hiskeligt grym och avskyvärd diktator Gadaffi var. Dag ut och dag in skrev dagstidningarna om det och de försökte hela tiden överträffa varandra med att förmedla den bilden av Gadaffi. Ja, det var nästan som om tidningarna var megafoner för någon mystisk osynlig kraft, eller hur?

Megafoner för någon mystisk osynlig kraft!

Den kraften heter USAs kapitalistiska maktelit!

– – –

”FN:s säkerhetsråds resolutioner mot Libyen är historien om en rad brott mot FN-stadgan. För första gången har FN gjort sig till verktyg i ett pågående inbördeskrig. Ändå fortsätter man i Sverige, inte minst från UD och FN-förbundet, att betrakta FN:s säkerhetsråd och dess skamfilade ordförande som närmast Gud fader själv. Det skriver Stefan Lindgren, journalist och författare.”Läs mer!


Bonuslänkar:

Libyen – ett rekord i usel nyhetsrapportering

Kriget till skydd för Libyens civila: NATO bombar sjukhus, moské och en skola i Zliten

”CNN skildrar NATO:s massaker i Majer, Libyen”

Skvitts: Detta hade jag länge tänkt skriva om

Björnbrum: Sanning åt alla

BBC dokumenterar hur Reinfeldts och Juholts libyska skyddslingar plundrar och våldtar i svarta människors hem

Pepe Escobar: NATO kommer att göra Libyen till ett nytt Somalia

Jibril, NATO-installerad premiärminister i Libyen, uttalar sitt stöd för folkmordet i Tawerga

Allt fler uppgifter om att NATO-styrkor i Libyen ersätts med jihadister från Afghanistan och Pakistan

Halshuggningar av motståndare är en bra idé och huvudena blir fina troféer som vi kan dekorera våra kontor med

Al Jazeera uppmärksammar hur Libyens rebeller mördar svarta barn och gamlingar

Pakistanska the Nation hävdar att CIA rekryterat 1500 al Qaida-kämpar i Afghanistan för att slåss i Libyen

Libyens rebeller säger till WSJ att de beskjuter Bani Walid på måfå för att döda civila

Massmedierna som producent av krigspropaganda

”Den Sverige-stödda diktaturen i Qatar medger att tusentals soldater slagits i Libyen.” Läs mer!

”Det är intressant att notera att detta löfte om militär hjälp till diktatorn i Uganda från imperialistledaren Obama kommer alldeles efter att NTC-rebellerna – sannolikt efter massiv hjälp från NATO-styrkorna – haft ihjäl Gaddafi som hade ambitionen att ena Afrika och utlovat enorma belopp för att starta en afrikansk utvecklingsbank kopplad till den Afrikanska Unionen.” Läs mera!

Many in Sub-Saharan Africa Mourn Qaddafi’s Death

”Plundring, mord och terror – det är vad som väntar invånarna i de byar och städer som faller i NTC-arméns händer. … ”Enligt svensk grundlag blir Tryckfrihetsförordningen, TF, nämligen starkt begränsad då landet går i krig – och den dag svenska soldater skickas iväg för att med bomber och skjutvapen åstadkomma fred, frihet eller jämlikhet någonstans i världen så är vi utan tvekan i krig.”…  Det är snarare våra lagstiftare, dvs de som fattat besluten om Sveriges medverkan i anfallskrig utomlands som ska stå till svars även för undanhållande uppgifter som i fredstid vore en självklarhet att publicera fritt.” Läs mera!

Massarresteringar och massavrättningar i NTC-rebellernas Libyen

BBC: NATO bombar civila på måfå i Sirte, NATO-rebellerna beskjuter sjukhuset

The Times skildrar NATO:s massmord på civila i Sirte

”Första internationella journalisterna inne i en av Libyens belägrade städer bekräftar den humanitära katastrofen – men svenska medier håller tyst” Läs mera!

Bara USA har rätt att lägga sig i andra staters politik

NATO:s rebeller har gått på plundringståg i Sabha

Fortsatt barbari i Tripoli

Obama kräver att Iran ger tillbaka förlorad drönare

Hundratals civila dödade av drönare

Krigets vansinne, nu förstärkt av drönare

Hundratals civila dödade av drönare

Drönare dödade tio i Pakistan

Ny drönare ska bevaka Mexikogräns

Drönare jagar valjägare

Drönare till Libyen

Brittisk drönare dödade civila

Hundratals civila dödade av drönare

”Nobels fredspris 2009 går till USA:s president Barack Obama för hans arbete för att lösa globala kriser och skapa en kärnvapenfri värld.” SvD

USA:s hemliga fängelser i Somalia

CIA:s hemliga fängelse upptäckt i Bukarest


Tack, Helena Palena!

Det är din förtjänst

Utan ditt inlägg hade inte detta inlägg tillkommit. Det skrevs ju som en kommentar hos dig. 

(Nu har hon en ny header)

Min kommentar:

Det var ett djävla tjafsande om Gaddafi och vilken hemsk diktator han var. Men de påståendena var synnerligen överdrivna. Och särskilt om man jämför med resten av arabvärlden och sätter man DEN som norm så kan man väl till och med säga att Libyen var en mönsterdemokrati.

Men Gaddafi var inte den som gick i USA:s ledband. Nej, tvärt om så ville han ena de afrikanska staterna så att de med samlad kraft skulle kunna stå emot trycket från den mot hela kontinenten enade västvärlden. Alltså föll han i onåd. Alltså var han en ”diktator”. Och media hängde på med spaltkilometer om hur hemsk regimen Gaddafi var och hur viktigt det var att han störtades för att rädda det libyska folket från förtryck.

(Skvitt om Afrika i dag)

Gaddafi var så hemsk, ansåg man, att till och med det annars så ökända al-Qaida fick all den hjälp de önskade för att störta Gaddafi. Och de fick den propagandauppbackning som behövdes, att det alltså var ”FOLKET” som ville ha frihet. Man sa ingenting om att det var arbetslösa legosoldater från det nedlagda kriget i Irak som var vad man kallade ”det libyska folket”. Man sa ingenting om att det var ett islamistiskt maktövertagande, inte ett ”folkligt uppror”.

Men
Men ett land, som nu plötsligt i media omtalas som en hänsynslös diktatur under vars ok folket kryper på knäna, Saudi-Arabien, är verkligen ett land utan mänskliga rättigheter och utan folkligt inflytande.
Där styr en envåldshärskare, en kung, i kraft av sin allians med väst och i fred med islams ledare i ett land inom vars gränser islams heligaste städer ligger, Mekka och Medina.

”I Medina finns den näst efter Kaba i Mekka viktigaste helgedomen i den islamiska världen Masjid al-Nabawi, Profetens moské, som innehåller Muhammeds, hans dotter Fatimas och de två första kaliferna Abu Bakrs och Umar ibn al-Khattabs gravar.” / Wikipedia.

Låt mig åter igen, angående ”ABSOLUT MONARKI”, citera Wikipedia: ”En absolut monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne, till skillnad från i en konstitutionell monarki, har mer eller mindre totala befogenheter. I äldre svensk form kallas detta envälde. De facto kan även en konstitutionell monarks maktutövning påminna om en absolut monarks – ett exempel är Marocko, där kungen genom dekret kan åtgärda beslut fattade av det folkvalda parlamentet. Eftersom monarken/emiren, eller vad denna icke folkvalda autokrat kallas, även har makt över domstolarna kan dennes familj eller klan som regel även begå brott utan att straffas.”
Här kan inskjutas att även vår egen kung har juridisk immunitet och kan straffas först ifall han tvingas av tronen.

Saudi-Arabien ÄR en absolut monarki och åter igen Wikipedia: ”Enligt den första skrivna saudiarabiska grundlagen, som publicerades i början av mars 1992, är Saudiarabien en monarki med sunnimuslimsk konstitution, som skall försvara de mänskliga rättigheterna som de tolkas av sharia (artiklar 1 och 28).”
Här kan inskjutas att i Iran är det shiiter som utgör majoriteten och deras gren av islam är statsreligionen. Skillnaden mellan sunni och shiiter skulle föra alltför långt att här gå in på. Båda riktningarna har för övrigt en rad undergrupper.

Fram tills nu har media inte ens knystat om mänskliga rättigheter eller demokrati i Saudi-Arabien. Inte ett ord har sagts om dödsstraffen som flitigt utdöms och verkställs i landet. Men nu nämns det lite i förbifarten, inte för att ofriheten i sig ifrågasätts utan för att man ifrågasätter att vi har ett avtal med landet om militärt samarbete.

Det är förvisso i högsta grad ett berättigat ifrågasättande som nu sker och orsakerna till vår export till krigförande länder som är mer än att slå vakt om en växande militär-industri och den stora vapenexport vi har. Exporten är, utan att svensken i gemen är medveten om det, störst i världen om man ser det relativt vår befolkning, trots att vi har en på pappret mycket restriktiv vapenexport-reglering!

Och ”den svenska vapenexporten skenar! Sverige har aldrig tidigare sålt så mycket vapen som nu. Ökningen är drygt 300 procent under den senaste tioårsperioden. Svensk vapenindustri har siktet inställt på instabila och odemokratiska regioner i världen. Marknaden finns där krigen rasar och förtrycket hårdnar. Ju fler vapen industrin säljer i dag, ju större blir efterfrågan i morgon. Bland de största köparna förra året märks Thailand, Saudiarabien, Indien, Pakistan och Förenade Arabemiraten. Dessa länder där det förekommer grova människorättskränkningar står ensamma för omkring 60 procent av den totala vapenexporten från Sverige.” Källa. Mer.

Sverige är en ankdamm.
I den ankdammen ser vi inte längre än till gränsen för dammen och i dammen surrar det som i en syjunta om vad var och en gör, men de stora frågorna lyser trots allt med sin frånvaro.

En sak som aldrig diskuteras är den oligarkiska styrelseformen som Sverige har, men långt ifrån är ensamt om.
Det går det till så att vissa frågor diskuteras inför folkets ögon och öron och det kan till och med dras i långbänk tills ingen längre orkar engagera sig. Det är sådant som invaggar oss i tron att vi lever i en demokrati. Men allt sker bara till synes inför öppen ridå. Bakom denna ridå fattas dock de stora besluten. De fattas alltså utan demokratisk insyn, varmed jag egentligen inte menar ”demokratisk”, utan parlamentarisk, vilket ju är långt ifrån samma sak.

Man har hemliga samtal med Bilderberggruppen, man har hemliga samtal med den inhemska storfinansen, man har toppmöten varifrån endast godkända harmlösa frågor redovisas för folket via massmedia som får en väl friserad version av vad som har sagts. Övriga frågor vet vi diffust eller ingenting om.
Mer informellt men lika hemligt är alla beslut som fattas genom den omfattande korruptionen som ”inte finns” i vårt land.

Korruption har en slags anatomi.
Den har ett huvud, de kapitalstarka, och den har en kropp, de mindre kapitalstarka, men inflytelserika (politiker och tjänstemän) som kan påverkas, och allt står på fötterna som bär upp. Och det är vi. Vi som indirekt får betala för mutorna. Pengarna flyter ju från dem som kan betala för att få som de vill, till de som låter sig bestickas för att de kan fatta de beslut de får betalt för. Och pengarna kommer i grund och botten från oss som allt vilar på.

Mutorna är som bondens utsäde. Ju mer man sår dess mer skördar man. Och på detta skapas förmögenheterna. Det finns större förmögenheter i dag än någonsin tidigare. Korruptionen växer hela tiden och är i dag så omfattande att den sänker länders ekonomier. Island och Grekland är kanske de allra bästa exemplen, Italien ligger inte långt efter och har självaste Berlusconi för de flesta som frontfigur.

Korruption är som bekant givetvis inget som är lagligt, men likväl utbrett. Och ingen kan tala, då ingen insyltad vill eller vågar eftersom det finns många sätt de korrupta kan slå tillbaka. Därför är det ingen som försöker sig på att lyfta sådant upp i ljuset.
Det är bara småsaker som kommer fram, som till exempel mutskandalerna i Göteborg. Men inte ens där kom hela sanningen riktigt till ytan; att tunga kommunpolitiker på olika sätt är insyltade.
Klargörande bild


Inlägget

Den allmänna bilden av Sverige blir som i så många andra länder att vi står fria från korruption, trots att den är en växande makt i staten!

Just nu.
Ja, just nu gör man vad man kan för att lägga locket på en affär som både sossar och Alliansen har del i. Jämför med Boforsaffären.

Just nu.
Ja, just nu talas också om den vedervärdiga Saudiska regimen. Om det är för att försöka fokusera på annat än oegentligheter, och korruption må andra bedöma.

Och sen?
Så fort media tröttnar på att skriva om vårt militära samarbete med regimen kommer åter igen megafonerna att tystna och Saudi-Arabiens diktaturvälde lämnas ifred. Diktaturen glöms bort. Tortyren glöms. Dödsstraffen och sharia-lagarna likaså. Det blir lika tyst som det i dag är om den utbredda, men i och för sig inte lagliga, handeln med slavar som förekommer i Yemen, Chad, Niger, Mali och Sudan.

Men tänk hemska tanke

Tänk om Saudi-Arabien plötsligt får för sig att liera sig med Ryssland och Kina och vänder USA, Israel och EU ryggen. Då kommer Abdullah bin Abdul Aziz, Saudiarabiens kung, att nagelfaras i västmedia och de svenska media kommer inte att stå övriga västländers efter i fördömanden och fakta kommer både att dras fram i ljuset, överdivas om så skulle krävas och om så inte räcker så fabriceras lämpliga lögner. Allt för att förbereda opinionen för ett eventuellt samlat krig under FN:s paraply.

Men just nu är Saudi-Arabien allierad med västmakterna och får därmed begå vilka brott som helst mot mänskligheten utan någon debatt kring det.

Vilka?

Vilka som styr världen?

Dum fråga för den som kan tänka, svår fråga för de flesta, tycks det.

(Skvitts och Maveras inlägg taggade med ”Libyen”)


Libyen och problemet med FN

LIBYEN och FN

LIBYEN HÖSTEN 2010: enligt Förenta Nationerna (FN) det bästa landet i hela Afrika.1

 

LIBYEN HÖSTEN 2011: en humanitär och geopolitisk katastrofzon lika stor som halva EU, med 150.000 döda, en miljon flyktingar och som bombats fyra-fem decennier tillbaka i tiden. I dag styrt av terroristorganisationer med kopplingar till angloamerikanska finans- och underrättelseintressen.2

Stöd anmälan här!

Vad var det som gick fel? Läs här!


Bilder från Libyen

Tack Mavera!

 

Tack för din information om omvärlden, Mavera!

Här är några av dem som tackar för ”befrielsen”!

 


Folkmord, förtryck, olja och pressfrihet

Se sanningen!

”Ogaden är ett omstritt område i sydöstra Etiopien vid gränsen till Somalia, i den sydöstra delen av Somaliregionen. Området, ett 500-1 000 meter högtstäppland, är glest befolkat av somalier, som traditionellt sett har livnärt sig som nomadiska herdar. Ogaden har inga större städer.” Wikipedia.

”I dag återupptas rättegången i Etiopien mot de två svenska journalisterna Martin Shibbye och Johan Persson. Journalisterna greps i somras i Ogaden, ett område där Lundin Petroleum (länk inlagd av Skvitt) utvunnit olja. Lokalbefolkningen känner väl till de övergrepp som begåtts för att utländska oljebolag ska kunna bedriva sin verksamhet i Ogaden, skriver dagens debattör. Det borde också Lundin Petroleum och den tidigare styrelseledamoten Carl Bildt ha gjort.”

Länk till Carl Bildts blogg, för den som känner för att läsa det denne självgode, hänsynslöse och adlige excentriker vill ge luft åt.

Att här inskjuta att adeln aldrig haft annat än ett undersåtars utnyttjande som sitt levebröd i snart tio århundraden är väl tämligen onödigt. Men det har format generation efter generation att se det som ett självklart och legitimt levnadssätt och det är därför svårt för dem till adeln hörande människorna att själva som individer ifrågasätta orättvisor. Den parasiterande livsstilen är nedärvd, kulturellt förankrad och framkallar inga som helst betänkligheter, dåligt samvete eller ånger- och skamkänslor. Påpekanden härom bemöts därför helt naturligt och samvetslöst med lögner och förnekanden, så som en nedärvd och betingad reflex. Man kan därför inte begära att den här, herr Carl Bild, ska förstå sig på sådant som är den vanlige människans vardag av umbäranden. Att verka inom Moderaterna blir därför en absolut självklarhet.
Detta skall inte förväxlas med psykopati, trots att likheterna är slående.

Att förena adelns historiskt nedärvda känsla av ”gudomligt otadliga rätt” att härska och förtrycka med kapitalismens än mer hänsynslösa våldtäkt på allt som kan underkastas profitens snöda vinning är en katastrofal kombination. Det är förklaringen till att inget annat parti än Moderaterna kunde komma ifråga när Carl Bildt i unga år valde att engagera sig politiskt.

Martin Schibbye och Johan Persson i Etiopien har gjort mycket mera för människorna i Ogaden och andra ställen där Lundin petrolium agerar genom att de greps, än om de inte hade blivit gripna och åkt hem och skrivit sitt reportage. Vad som sker i tredje väldens allra fattigaste länder är inget som intresserar våra medier.

Däremot är två svenskars öde en angelägenhet för media att lyfta fram. Det intresserar oss så mycket att det säljer lösnummer. Därmed ger det klirr i kassan för dem som valt att leva på att förmedla väl valda, inte alltför kritiska nyheter, som skulle kunna motarbeta det orättfärdiga system de hyllar och som garanterar deras välstånd på andras bekostnad!

Det sipprar ut en liten dunst av ruttenhet i världen tack vare att svenskarna greps, men fokus ligger på svenskarna, trots allt. Vad som sker med befolkningen i Ogaden kommer i andra eller tredje hand. Det är medias prioritering!

Martin Schibbye och Johan Persson är privilegierade. Deras rättegång följs av världspressen, till skillnad från innevånarna i landet, vars rättssäkerhet är helt obefintlig.

Etiopien visar nu upp en propagandabild av sig självt, sägandes: ”vi är en rättsstat!”, vilket är så långt någon kan komma bort från sanningen i detta korrupta land som tar mutor från bland annat Lundin petrolium och som försvaras av vår egen utrikesminister Carl Bildt.

En minister får aldrig ha egna intressen i frågor den har inflytande över. Jäv kan då alltid ifrågakomma och det är snarare oundvikligt. Vad gör just denna affär fri från sådan misstanke när heder och moral uppenbarligen lyser med sin frånvaro – av hävd och nedärvd kultur, som som bör framgå av det ovan sagda?

Som en röd tråd i Carl Bildts personliga och privata affärs- och oljeintressen går dessa hand i hand med hans utrikespolitiska gärning, dock utan att det får några konsekvenser, vilket visar på vårt politiska etablissemangs totala moraliska sönderfall och korrupta värdegrund, allt från den yttersta högen till det som ska låtsas vara vänster.

Ogaden, vad sker egentligen där?

Jag har tänkt mycket på det där som Carl Bildt sa i Almedalen tidigare i år, om att UD avrått från resor till Ogaden. Det är ju en rekommendation för turister. Men att säga så om journalister är konstigt. Och nu är det ju så att Etiopiens regering inte bara förbjuder journalister från att resa in i Ogaden, inte heller Human Rights Watch och andra människorättsorganisationer tillåts komma in i området. Det betyder förstås att regeringen har något att dölja.” /Fosiya Abdirahman och Kerstin Lundell,  AB Deabatt

(DEBATTÖREN Fosiya Abdirahman, 28, Borås, utbildad i juridik. Kerstin Lundell, författare till boken ”Affärer i blod och olja. Lundin Petroleum i Afrika”.)

EXPRESSEN, med anledning av ovan nämnda bok: ”Imperiets grundare Adolf H Lundin var en hårt arbetande, målmedveten och revanschlysten man som på kort tid byggde upp en imponerande förmögenhet.

Men så var hans affärsidé att göra affärer i högriskområden. Det betyder i klarspråk diktaturer och krigsdrabbade regioner. Han är inte ensam om metoden. Även vapen- och knarkindustrin utnyttjar människors utsatthet och konflikter för att göra snabba cash.

Journalisten Kerstin Lundell har kartlagt och följt Lundins affärer från affärsidé till platserna där oljan pumpas fram. Bokens titel Affärer i blod och olja ger en klar bild av priset för det svarta guldet. Det är våldtagna kvinnokroppar, trasiga barnsoldater och nerbrända byar som möjliggör miljardvinster som senare pumpas in i svenska fickor för uppköp av eleganta auktionshus. Intervjuerna med de våldtagna och lemlästade kvinnorna är stark och skakande läsning.”

”En stat som inte tillåter tillträde för journalister och stänger ut hjälporganisationer, bör granskas. I stället har Etiopien varje år fått hundratusentals kronor i bistånd av Sverige, skriver Fosiya Abdirahman och Anna Gustavsson (V)

Våldtagen, fängslad, misshandlad, torterad, eller mördad. Det är verkligheten för folket i Ogaden. Journalister som under de senaste åren lyckats ta sig in i regionen för att rapportera om övergreppen, har råkat mycket illa ut. Nu blev det två modiga svenska journalisters öde.” Läs mer!

Lundin Petroleum, en korrupt statsledning och Carl Bild – den perfekta kombinationen!

Länken ovan går till  Daniel Swedins Debattartikel där han bland annat skriver: ”I dag återupptas rättegången i Addis Abeba mot de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Över rättssalen kastar Carl Bildts oljeaffärer en mörk skugga.

Journalisterna tog sig in i den etiopiska Ogadenprovinsen för att titta närmare på vad oljebolaget Lundin Petroleum – där Carl Bildt satt i styrelsen under sex år på 00-talet – haft för sig i området sedan 2006.

Det är lätt att förstå varför. I oktober 2002 hamnade Lundingruppen på en svart ­lis­ta över företag som FN anser håller på att plundra Kongo på sina naturtillgångar.

I fjol pekades Lundin Petroleum ut av en människorättsgrupp för att ha dragit nytta av den sudanesiska regimens allvarliga brott mot lokalbefolkningen när de etablerat sig kring oljefälten i Sudan.

Rapporten gjorde att Internationella åklagarkammaren beslutade inleda en förundersökning om folkrättsbrott.

Eftersom Carl Bildt satt i styrelsen för Lundin Petroleum mellan 2000 och 2006 skulle ett väckt åtal få stora politiska konsekvenser. Affären har redan allvarligt skadat Lundins varumärke. Carl Bildt är ännu märkvärdigt oberörd.”

”År 1984 uppmärksammade svenska medier att Lundin trots den pågående FN-bojkotten mot apartheidregimen i Sydafrika bröt guld i landet. ‘Jag förstår inte det svenska raseriet mot detta vackra land’ löd Lundins kommentar. 1996 gick Lundin som huvudägare i företaget Tenke Mining in i det krigsdrabbade Kongo. FN svartlistade företaget som de menade ‘plundrade landet på dess naturtillgångar’ och anklagade Sveriges regering för att ‘vara medbrottsling om åtgärder inte vidtas’. ‘Det finns så mycket olja och att landet fungerar och alla luktar fred’, yttrade Lundin i samband med han valt att inte sälja sitt företags sista kvarvarande oljekoncession i inbördeskrigets Sudan. Hans företag hade tidigare hårt kritiserats för att göra affärer med diktaturregimen i Khartoum som man menade förvärrade konflikten, bland annat genom att byar brändes ner och invånarna fördrevs för att bereda plats åt en väg.” / Wikipedia.

Ogaden är bara ett av de områden där skattesmitarföretaget Lundin Petroleum verkar och där mänskliga rättigheter inte är värda det papper de är nedtecknade på och där tvångsevakuering av människor är en väl beprövad metod. Vem saknar fattiga och utsatta människor i den delen av världen? Vem kräver att FN ska agera? Var är protesterna mot folkmord?

Omvärldens makter tiger!

”I Ogaden pågår sedan 2007 en etnisk rensning med inslag av tortyr, våldtäkter och mord, där de mördade lämnas mitt i byarna till offentligt beskådande. Den etiopiska militären agerar förövare mot fattiga boskapsskötare, hävdar Human Rights Watch i en diger rapport från 2008. Rapporten dokumenterar bland annat att 83 byar har bränts ned.” / Maj Wechselmann

”Ahmed, 42, vet fortfarande inte varför de etiopiska soldaterna grep honom och hans far. De kom en kväll till familjens restaurang och släpade med dem till skogen utanför byn. Sedan började de binda ihop deras armar och ben med rep.

– Nu dör vi, sa hans far.

Skotten small och Ahmed såg sin pappa falla ihop. Sedan blev allt svart.

– De trodde vi båda var döda och försvann. Men när folk kom för att begrava oss såg de att jag levde.

Han visar spåren efter kulhålen: i magen, huvudet, sidan.

– Det sista jag minns var att de anklagade oss för att hjälpa gerillan.” AFTONBLADET

”Vi är på väg till Dadaab i Kenya, ett läger där upp emot en halv miljon flyktingar trängs i tält och hyddor.

Alla har gått hit, drivits fram i dagar och veckor och månader, för att överleva. Människorna från Ogaden i Etiopien har inte hotats av svält och törst – utan av våldet från sin egen regering.

Hemligt krig

I flera år har ett hemligt krig pågått mellan Etiopiens armé och ONLF, en gerilla som vill ha självständighet och som regimen anser är terrorister.

Inga journalister får besöka provinsen.” /AFTONBLADET

Vad ONLFTPLF och EPRDF faktiskt står för är mer än jag kan säga säkert. Ni kan ju själva klicka på länkarna och bilda er en egen uppfattning.

En fingervisning får man kanske här om Tigrayan Peoples Liberation Front (TPLF) samt genom att läsa om Meles Zenawi Asres på Wikipedia. Det talas från vissa håll om att befrielserörelserna är islamistiska och att sådana rörelser inte kan bringa demokrati till folken. I denna del av Afrika är förvisso islam mycket starkt och människorna är troende islamister, så det är inget märkligt om islam är den religion befrielsearméernas soldater och ledning bekänner sig till. Vi kan inte ha synpunkter på det. Men vi kan ha synpunkter på vad de slåss för och mot. Och det sista är ju väl dokumenterat. Det är svårt att tro att människorna skulle få det sämre om dessa gerillaarméer skulle segra. Och man måste inte sympatisera med allt dessa organisationer vill för att tycka att det de slåss för en rättfärdig sak. Vi får inte vara väst- och kristcentrerade eftersom vi knappast kan vara hela världens rättesnöre.

Human Right Watch rapport. (Låt Google översätta om det behövs.)

AFTONBLADET

En sak är klar, området är omtvistat. Etniskt bör det höra till Somalia, men ligger inom Etiopiens gräns, vilket gerillan vill ändra på. Etiopien är en förtryckarstat och som sådan går den särskilt hårt åt befolkningen i Oganden, särskilt sedan oljan upptäcktes och började exploateras. I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagförslag som innebär att det bistånd som landet tar emot från andra länder inte får gå till arbete för demokrati och mänskliga rättigheter!

Enligt demokratiindex är Etiopien en hybridregim, och landet rankas på plats 105 av 167 länder. Källa Wikipedia.

Det handlar om utbredd tortyr och avsaknad av pressfrihet. Hade svenska journalister råkat illa ut i Vitryssland hade Carl Bildt reagerat hårt, men nu handlar det inte om Vitryssland, utan om en stat allierad med Carl Bilds oljeaffärer. Då säger Carl Bildt: ”Ger man sig in så ger man sig in i ett väldigt farligt område. Det är ett mycket farligt område som man bör hålla sig borta från.”

Var är orden om pressfrihet, demokrati, om en diktator mot folket, som i Egypten, Libyen och Syrien eller att behandlingen av journalisterna är milt sagt oacceptabel eller att Etiopien bryter mot de mänskliga rättigheterna? Så fungera korruptionen när en utrikesminister blandar samman sin politiska roll med sina egna privata affärer.

Uppenbarligen har omvärlden utanför Etiopien ingen rätt att få reda vad som händer i Ogaden. Vi bör tydligen förlita oss till vad den etiopiska regimen säger om regionen. För några rapporter om vad Ogaden-borna själva tycker och anser lär vi inte få. Inte så länge Etiopien förblir Sveriges allierade i alla fall, och inte så länge utrikesministern har ekonomiska intressen av att regimen förblir ”stabil”.

”Trots otaliga rapporter om de omfattande brotten mot människliga rättigheter i Ogadenregionen så får Etiopien ekonomiskt bistånd från bland annat Sverige. Sverige har gett Etiopien 305 886 000, 310 225 000 respektive 313 138 000 kronor på de senaste tre åren. Förutom Sverige är Etiopiens största biståndsgivare USA, EU, Storbritannien och Tyskland.” / Anna Gustavsson.

Nu är ju inte Ogaden unikt. Kapitalismen är obarmhärtig och svaga länder är mer försvarslösa än andra. På den Afrikanska kontinenten finns många exempel på det. Många afrikanska länder har en enorm rikedom på naturresurser men är ändå bland de fattigaste i världen. Vinsterna från naturtillgångarna hamnar i fickorna på utländska bolag medan länderna sitter fast i råvarufällan. Sverige och EU har nu chans att ändra på detta”, skriver Karin Gregow (Forum Syd) Marja Wolpher (Afrikagrupperna) och Carl Schlyter (MP EU-parlamentariker optimistiskt), som om någon drastisk förändring var inom synhåll.

I dag 2011 – 12 -06 börjar förhandlingarna mot de svenska journalisterna i domstolen i Etiopien.

”I dag återupptas rättegången i Etiopien mot Martin Schibbye och Johan Persson. De har tagit sig in i Ogadenprovinsen i Etiopien bland annat för att ta reda på vad företagsgruppen Lundin haft för sig där sedan 2006. Nu kommer vi knappast att få veta. Vem skulle våga berätta?

Vad Lundinsfären ägnat sig åt i grannlandet Sudan vet vi däremot en hel del om. I fjol presenterade människorättsgruppen European Coalition on Oil in Sudan rapporten Unpaid Debt, ‘Obetald skuld’.

De pekar bland andra ut Lundin Petroleum och slår fast att de dragit nytta av regimens allvarliga brott mot lokalbefolkningens rättigheter.

Resultatet av konflikten kring oljefälten i Sudan mellan 1997 och 2003 beräknas i rapporten till 12 000 döda, 160 000 tvångsförflyttade och en omfattande materiell förstörelse. /AFTONBLADET

”Det är svårt att se det som en tillfällighet när Carl Bildt i TV4:s nyheter i det närmaste ger journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson skulden, de har själva satt sig i klistret. Detta är en farlig signal från utrikesministern i det här läget. En mycket stark reaktion från svenska utrikesdepartementet är nödvändig för att förhindra att de två journalisterna kommer att ruttna bort i det ökända tortyrfängelset i Jijiga.” / Maj Wechselmann

Det är svårt att se det som en möjlighet att den svenska regeringen kommer att lägga två strån i kors för att få hem Martin Schibbye och Johan Persson, eller att de ens ska få stöd av den svenska regeringen så att de får en mild dom. En sådan sak hamnar ju på Carl Bilds bord och han har identiska intressen med den Etiopiska regeringen, nämligen att sanningen om det smutsiga kriget och sambandet mellan detta och oljeindustrin i Ogaden inte kommer fram. ”Det är mot denna bakgrund den etiopiska överreaktionen mot de svenska journalisterna måste ses. De skyddar mäktiga ekonomiska och politiska intressen. Tyvärr är det delvis samma intressen Carl Bildt trasslat in sig i.” Det skriver AFTONBLADET och fortsätter: ”Sedan 2006 har journalister från bland andra Washington Post, New York Times, The Daily Telegraph, Christian Science Monitor, Bloomberg och Voice of America gripits.” Tidning ställer sig frågan: ”Inget av dessa fall har gått så långt som till åtal. Så vad har Carl Bildt och utrikesdepartementet gjort för fel?”  Jo, det finns en jävig minister som har blod på sina händer och det vill han inte ska komma fram, det är mitt svar!

Så går det till när affärer och politik blandas samman på ministerposter och just av det skälet ska aldrig kapitalister sitta på sådana poster. Det leder bara till korruption och tillvaratagande av egna högst privata ekonomiska intressen.

”Fel att antyda att Etiopiensvenskarna får ‘skylla sig själva’ ”, säger Lotta Schwarz (Ordförande i Svenska Fotografers Förbund), Jonas Nordling, (Ordförande i Svenska Journalistförbundet), Ulrika Knutson (Ordförande i Publicistklubben), Jesper Bengtsson, (Ordförande i Reportrar utan ­gränser), Arne König, (Ordförande i Europeiska Journalistfederationen), Ola Larsmo (Ordförande i Svenska PEN-klubben), Lasse Hejdenberg (Ordförande i Pressfotografernas Klubb), Thomas Olsson (Advokat för Martin Schibbye och Johan Persson), Max Ahlgren (Advokat för Martin Schibbye och Johan Persson) /AFTONBLADET

– – –

Dagsläget för svenskarna

”I måndags överlämnade den svenska regeringen en skrivelse till den etiopiska regeringen med en fråga om det var förenligt med etiopisk lagstiftning att inte överlämna bevisning till försvarssidan i en rättsprocess. Tidigare har man ställt samma fråga muntligt till den etiopiska regeringen.

Svaret blev, enligt Sveriges Etiopienambassadör Jens Odlander, bägge gångerna att man inte uttalar sig i en pågående rättsprocess.” / SvD

Om rättegången till större del kommer att handla om det svenskägda oljebolaget Lundin Oils roll i Ogaden-provinsen och minimalt om det allvarligaste åtalet: att de påstås vilja främja terrorism, då kan de komma att få en mild dom. Kanske är det deras enda chans, för Carl Bild, som sagt lär ju inte trycka på till stöd för dem, med tanke på hans jävsituation.

”De är inställda på fängelse”

Fyra vittnen har kallats för att intyga att svenskarna var i Etiopien på journalistiskt uppdrag och inte för att stötta den terrorstämplade ONLF-gerillan. Men ett vittne får inte delta under rättegången, rapporterar Dagens nyheter. Det är den vapenexpert som Försvarsmakten erbjudit sig att skicka för att intyga att filmen när svenskarna håller i vapen inte handlar om vapenträning. Och det är svenska utrikesdepartementet, UD, som stoppat resan.

Fyra vittnen har kallats för att intyga att svenskarna var i Etiopien på journalistiskt uppdrag och inte för att stötta den terrorstämplade ONLF-gerillan. Men ett vittne får inte delta under rättegången, rapporterar Dagens nyheter. Det är den vapenexpert som Försvarsmakten erbjudit sig att skicka för att intyga att filmen när svenskarna håller i vapen inte handlar om vapenträning. Och det är svenska utrikesdepartementet, UD, som stoppat resan.

Reflektion

Carl Bildts särskilda sändebud, förre rättschefen på UD Carl-H enrik Ehrenkrona, konstaterade utifrån sin Bildt-partiska ställning och inställning att ”många av frågorna var fokuserade på fel saker, Lundin Petroleum och deras verksamhet i dotterbolaget Africa Oil. Åtalet handlar om stöd till gerillan och därmed en terroristorganisation. Då ska frågorna fokusera på hur de har gjort det och försöka få fram det svaret.” Citerad i GP

Opinion

Det måste bli en friande dom

”Människorättsorganisationerna Amnesty och Human Rights Watch, uppmanar Etiopien att sluta använda terrorlagar mot journalister och politiska aktivister.” /SvD

Bildt olämplig på grund av jäv

Nya Uppgifter

Lundin Oil hade koll på Martin Schibbye och Johan Persson!

Klockan 14.40 på eftermiddagen den 7 juni gick någon från Lundin Oil Services SA i Frankrike in på Martin Schibbyes blogg.

Martin Schibbye skickade en skärmdump som visade hemsidans besökslogg till sin kollega och research inför resan, Anna Roxvall. Tre veckor senare, den 30 juni,  greps journalisterna i Ogaden-provinsen av etiopisk armé, anklagade för terrorbrott.

”Det är extremt komprometterande, men samtidigt oklart vad det betyder. Men att någon förrådde dem är ju ett faktum. Hur hittar man annars två svenskar inne i rebellkontrollerat territorium? Det hävdar ju även källor från Etiopien.” Det säger Anna Roxvall som jobbade med Lundin Oil-granskningen.

Lundins inställning:Lukas H Lundin uttryckte i en intervju med Veckans Affärer i slutet av oktober att den svenska regeringen borde bett om ursäkt för Schibbyes och Perssons agerande:

– Om Sverige skulle säga: ‘Fine, vi har gjort bort oss. De här journalisterna gjorde fel. De borde inte ha gått in i landet’, då tror jag att de skulle ha släppts fria, sa han till tidningen och fortsatte:

– Nu har det gått för långt. Det har blivit för sent att medge misstaget.”

Källa: AFTONBLADET

Lundinfamiljen vill inte kommentera hur företaget kunde känna till de svenska journalisterna. Det här tyder på att Lundin Petroleum fortfarande står i kontakt med etiopisk säkerhetstjänst Det är mycket obehagligt att Lundin Petroleum tycks utnyttja landets säkerhetstjänst i hanteringen av journalister’.”, säger journalisten Kerstin Lundell. Det skriver AB.