Jag kan säga att jag i vart fall känner till två kvinnliga narcissister och att de skulle vara medvetna om sin störning tror jag inte ett uns på. När man ifrågasätter dem kommer en skur av ilskna utfall. De håller sig inte till ämnet utan tar upp helt andra och ovidkommande saker och kastar i ansiktet på den som kritiserar dem. Det de säger är bara ämnat att kränka och har aldrig med saken att göra! 

En kvinna hade en gång en kollega, som blev sjuk, men kunde inte ringa till arbetet därför att det inte fanns pengar på kontantkortet. 

Senare förklarade den här kollegan hur det gick till och fick till svar att ”Skitsnack, du var full och utslagen!” Därpå gick hon och berättade denna ”sanning” för chefen! 

Allt bottnade i att hon inte tålde att hon fick jobba lite mera den dagen eftersom kollegan inte var närvarande. 

Tilläggas kan att den här narcissisten har mycket liten arbetskapacitet, lämnar över arbetsuppgifter till underlydande som inte är utbildade på uppgifterna, men visserligen ändå vet i stort hur de ska utföras. 

Hon gör ofta fel på jobbet, så många gånger blir det trots allt bättre gjort av de andra. 
Hon sitter dessutom mest och snackar skit i fikarummet. Ett annat älsklingsämne är att berätta om hennes egen förträfflighet, ständigt med ett vinnande leende. Det här med hur hon utmålar sig själv köper dessvärre de allra flesta. 

Resultatet av hennes ständiga underminerande av andras rennomé är att de som drabbas mår dåligt, men kan inte försvara sig. Försöker de så blir de inte trodda. Då är det dessa som ”snackar skit”, tror folk.

Den andra kvinnliga narcissten fick höra av sin bästa väninna att hon skulle påbörja strålbehandling mot sin cancer och skulle tappa håret. Narcissiten svarade då ungefär såhär: ”Ja herre gud, och jag som inte har råd att gå till hårfrisörskan förrän lönen kommer!”

Vad skiljer den förstnämnda narcissisten från en psykopat? Kanske att det inte är sann ondska, men däremot manipulerande för att få folk att sätta henne på piedestal på vilken hon kan sitta och sola sig i det sken som hon själv har skapat. Det är tragiskt att ingen genomskådar detta.

Den senare narcissiten berättar däremot hela tiden om hur dåligt hon mår. Inte ens väninnans cancer tycks komma i närheten. Snacka om självcentrering!