Kategorier

Arkiv

Få äger det mesta

Alla har inte lika mycket

Det vet vi ju allesammans.

Men hur mycket skiljer det egentlige? En video på ”Tuben” visar hur illa det faktiskt är och hur illa det stämmer mot vad vi tycks tro, men framför allt hur mycket det skiljer mot hur vi tycks anse att det borde vara.

Se videon här.

Verklighetens klyftor. är ett inlägg av Varghjärta som berör ojämlikheten och det var där jag fann videon.

Han avslutar sitt inlägg med följande konstaterande, eller skall jag kalla det en träffande beskrivning av vårt samhälle:

Det är bara idioter som ger en travhäst trehundra kilo havre dagligen, detta apropå vulgärkapitalismens (Alliansens) hästskitspolitik.

(Hästskitspolitik = övergöd hästen, då får/kan sparvarna picka i sig den havre hästen spiller eller skiter ut)”

Sverige splittrat

Det är ett läsvärt inlägg av en i det rödgröna lägret. Där hör inte jag hemma, men gillar inlägget likväl.

Jag hör faktiskt inte hemma någonstans alls på den parlamentariska skalan. Ni som har följt mig en längre tid vet att jag inte tror på den borgerliga parlamentarismen eftersom den inte förändrar, den bevarar. Och då talar jag om klasstrukturen, eller för att vara riktigt tydlig, klassamhället. Det är det som bevaras av det parlamentariska styrelseskick som borgarklassen har skapat! Det är det som är den borgerliga ”demokratiska” parlamentarismens viktigaste mål.

Ur demokratisk synvinkel är den borgerliga parlamentarismen fullkomligt impotent! Borgarklassens makt kan aldrig röstas bort, den måste därför störtas i en utomparlamentarisk kamp. Och då faller den falska demokratiska masken genast till marken. Bilden illustrerar väl ganska tydligt hur jag menar:

Folket och staten

Behövs det ett förtydligande? Kanske. Den måste förtydligas avseende STATEN. Den är alltid den härskande klassens maktapparat, men få ser den som sådan. Den inrymmer de repressiva verktyg som behövs för att upprätthålla ett orättvist klassamhälle och den inrymmer även preventiva verktyg för att förebygga att den härskande klassen utsätts för hot om att störtas av den befolkning som den lever och livnär sig på. Ett sådant preventivt verktyg är alltså den borgerliga parlamentarismen som inte ger dig mera än en möjlighet att lägga din röst på något av de partier som väljer att spela med på borgarklassens politiska arena.

”Bara lite gemenskap” är ett inlägg som jag har skrivit som ett litet tankeexperiment hur ett rättvist samhälle skulle kunna se ut och fungera, läs gärna det.

Vill vi skapa jämlikhet och avskaffa orättvisor måste vi ha ett helt annat samhällssystem är vårt nuvarande kapitalistiska.

Bonuslänkar:

Jag tror inte på parlamentarismen

Demokrati – vad är det?

Du ÄR en arbetare, tro inget annat!

 

Annonser

Tro och vetenskap

Ingenting är vetenskapligt bevisat

!!!

Däremot är mycket förklarat på ett vetenskapligt sätt. Och om den vetenskapliga förklaringen är allmänt vedertagen är det bara därför att förklaringsmodellen är den bästa som finns hittills och att den inte strider mot iakttagelser, samt att den kan styrkas med upprepbara experiment och eller beskrivas matematiskt.

Vetenskapliga sanningar finns inte!

Religiösa ”sanningar” finns det däremot i överflöd, trots att inga av dessa ”sanningar” är bevisade eller kan bevisas. Bara av det skälet kan man förkasta religionerna. Men man behöver ju inte kasta ut barnet med badvattnet. Till exempel är ju budet ”Du skall icke stjäla!” något att ta fasta på. Frågan är bara om det budet har så mycket med religion att göra. Det är ju mer en fråga om moral och en regel som behövs i ett civiliserat samhälle.

Tyvärr efterlevs det budordet inte av borgarklassen, som ju lever på stöld hela tiden, gör sin egen tolkning av denna stöld och kallar den för andra saker, till exempel ”affärer”. Och som sådan betraktas den närmast som helig! Men när den katolska kyrkan hade ett genuint inflytande gällde faktiskt regler som omöjliggjorde sådan profit som i dag genomsyrar hela vårt kapitalistiska samhälle och som i dag bara ifrågasätts av medvetna kommunister. Här finns faktiskt en beröringspunkt, ideologiskt, mellan religion och politisk vetenskap. Möjligen förstås det i vad som nedan följer.

Kommunist o humanist

(Förstå psykopati  genom att läsa här!)

Religion är en mänsklig skapelse och därmed är även dess gudar mänskliga skapelser. Och som allt människor skapat är även religionerna något som utvecklas och har utvecklats sedan människans begynnelse. Varför ska vi då inte ifrågasätta den religion vi bekänner oss till?

Om vi tänker oss att vi förflyttar oss på tidsskalan, framåt mot det okända som ännu inte har inträffat eller bakåt till det vi kan spåra historiskt och känner till, och tänker oss leva med den religion som en sådan tid har, ska vi då bekänna oss till den istället för den vi bekänner oss till i dag?

Ett sådant tankeexperiment leder till frågan om det kan vara rätt så som vi tror just nu? Och vad gör denna tro till den enda rätta?

Vi kan ju också göra tankeexperimentet i rät vinkel till det nyss nämnda. Det leder till tanken att vi är födda in i en annan i dag existerande religion. Vi kan då tänka oss att vi är hinduer istället för kristna eller något annat! Eller att vi föds i en liten by i det inre av Borneo med minimal påverkan från missionärer. Då har vi andra gudar! Är dessa gudar då mer sanna och trovärdiga än den Gud vi i dag bekänner oss till och i så fall varför?

Religion är som sagt en mänsklig skapelse och något som utvecklas och har utvecklats sedan människans begynnelse.

Människan skapar det som hon har behov av. Det är väl bara kapitalister som skapar värdelösa produkter att kränga i vinstsyfte åt oss genom att förespegla att vi har behov av prylarna och faktiskt skapar våra behov av dem, men det är ju en annan sak.

Vad har vi då för behov av religion?

Man får nog gå tillbaka till ursprunget för att svara på en sådan fråga. Och man måste ställa vissa frågor, till exempel om hur religionerna uppstod!

Den frågan är nog inte vetenskapligt löst ännu, men jag vill påstå att den växte fram på två sätt.

Det ena var att försöka förklara det man inte visste. Vad är det som blinkar på himlen? Är det de avlidnas lägereldar? Vad finns efter döden? Hur och skapades och vem skapade världen?

Det andra är nyttoaspekten. Här kommer tabu och demoner in i bilden och jag tror att demonerna är alla gudars ursprung. ”Gå inte ut i djungeln efter att solen har gått ned för då kommer ”den onde” att döda dig!” Den ”onde” kanske var en sabeltandad katt eller någon från en grannstam, eller bara risken att falla utför ett stup och tabut fick därmed en relevans. Många orsaker till en ond bråd död kunde då enkelt kokas ned till enda orsak att hålla reda på, att inte reta upp ”den onde”. Det är rationellt och bra och passar en rationell varelse som människan ju trots allt är.

Andra tabu reglerar sådant som kan skapa konflikter inom stammen. Det skapades alltså en idévärld som omslöt alla inom en stam. Och det skapades ritualer för att upprätthålla denna idévärld inom stammen från generation till generation. Och ritualerna skapade sammanhållning samtidigt som de skiljde ”oss” från ”dem”.

När samhället utvecklades och arbetsdelningen ledde till olika roller i samhället började en elit växa fram. Och eliten blev privilegierad och fick makt över de andra. Makt är inte okontroversiell, den ifrågasätts och måste försvaras. På så sätt växte två saker fram som en ren nödvändighet för maktens fortbestånd, en makt som byggde på orättvisa.

Det finns två sätt för eliten, överheten, att upprätthålla makten och det gäller i olika former än i dag, repression och prevention.

Repressionen handlar om att ingripa med lag och bestraffning mot dem som reser sig mot makteliten.

Preventionen handlar om att förebygga att så sker.

När det gäller förebyggandet spelar etablerade religioner en viktig roll. Därför övergick folktro till etablerad och ritualiserad religion med bud, förbud och föreställningar av olika slag, dock utan att folktro för den skull försvann men har ju som bekant ofta bekämpats av prästerskapet.

En i civilisationens gryning vanlig föreställning var att härskaren var en gud som alla måste åtlyda. I mer moderna civilisationer reducerades härskaren till en människa, men med en makt som utgick från gud! Härskaren behövde religionen och dess ”heliga” uttolkare, vilka i sin tur behövde härskaren för att upprätthålla sina privilegier. Det var ett ömsesidigt beroende.

Religionernas rätta ansikte är alltså att visa att det onda är det goda och vice versa. Gott är det bestående. Gott är att det finns de som bestämmer. Gott är att lyda. Lyda är att följa guds lag, till exempel sharia. Ont är att ifrågasätta. Ont är att tvivla. Ont är att inte böja sig för överheten och överheten är i sista hand självaste Gud, som döljer sig bakom den rådande ordningen – ”Den gudomliga ordningen”!

Att ifrågasätta denna gudomliga ordning har fått konsekvenser för många. Galileo Galilei är en av alla dessa som fick känna av förtrycket och en av få som trots det överlevde.

Nu undrar jag: Vill du fortfarande tro på en Gud? Skall arbetarklassen stödja kyrklig verksamhet? Är det vetenskapen som skall prioriteras framför religiösa föreställningar?

Religion är ingen vetenskap

Men filosofi, däremot, är en intellektuell disciplin som hyser kärlek till visdom!

Karl Marx är en i raden av alla filosofer. Borgerskapet vill dock givetvis helst inte erkänna det av ganska självklara skäl. Men han byggde vidare på Hegels filosofi, som i sin tur byggde på tidigare filosofers arbeten. Så växer vetenskap fram.

Och filosofi är en vetenskap som alla andra och speciell på sitt sätt, som alla vetenskaper ju är. Vetenskap verkar i samhället och samhället värderar vetenskaper utifrån nyttan. Det märks i hur samhället finansierar de olika vetenskapliga disciplinerna. En vetenskap som filosofi värderas utifrån hur den kan tillföra något till det rådande samhällssystemet och tas emot därefter. Därför tar ett kapitalistiskt samhälle inte emot Karl Marx filosofiska gärning med någon större entusiasm och tacksamhet, snarare tvärt om. Han har ju ett humanistiskt patos och ser bristerna i det kapitalistiska samhället, men även de möjligheter detta samhälle har att utvecklas i, ur humanistisk synvinkel, rätt riktning.

Enkelt, men också fel uttryckt! Enkelt, men fel! Ja, för vad Marx faktiskt gör är att analysera vad som driver samhällenas ständiga förändring framåt. Han har en stor vurm för rättvisa, men han värderar inte riktningen i termer som ”rätt”.  För honom är samhällsutvecklingen snarare lagbunden. Och det är där han har sin givna plats i vetenskapshistorien. Han beskriver de lagar som driver utvecklingen av samhället framåt! DET ÄR MARXs VETENSKAPLIGA GÄRNING!

Många säger saker om honom utan att veta ett endaste dugg, så varför inte läsa vad han verkligen skrev i Das Kapital och i det Kommunistiska manfestet.

Karl Marx måste ses med två ögon.

Det ena ögat fokuserar på hans vetenskapliga beskrivning av samhället så som det såg ut på hans tid och som det har sett ut under historiens lopp. Han är då inte bara intresserad av och beskriver de faktiska händelserna utan han analyserar dem ur ett ekonomiskt perspektiv som beskriver de olika klassernas roll, levnadssätt, ekonomiska förutsättningar, makt och funktion som de har och spelar i de olika samhällen de fungerar i. Allt det här är också avhängigt de för var tid uppnådda tekniska nivåerna och den samlade kunskap människor har vid given tidpunkt. Marx väger samman detta och lägger i dagen drivkrafter om ändrar historien. Det är en vetenskaplig insats utan motstycke som inte har gjorts före honom.

Det andra ögat fokuserar på hans stora sociala rättvisepatos. I verket ”KAPITALET” skriver han om allt detta som jag nämnde i förra stycket. Men han beskriver också de fruktansvärda förhållanden som arbetarklassen lever under i hans tid.

I fotnot efter fotnot redovisar han den grymma verklighet som kapitalisterna utsätter arbetarna för. Vissa av dessa grymheter väckte även avsky bland etablissemang och politiker och ledde till att det stiftas nya lagar.

I fotnot efter fotnot redovisade han ett barnarbete som var ett rent slaveri. Han beskrev hur barn arbetade under spinnmaskinerna med att ta bort bomull som satte igen maskinerna. Det blev barns uppgift eftersom de är så små och smidiga och deras händer kommer åt över allt. Han beskrev vad de flesta visste men få brydde sig om; hur dessa barn ofta fastnade i maskinerna och skadades eller rent av dog. Han vittnade om att dessa barn tvingades jobba kvar trots att de redan hade förlorat flera fingrar! Och han vittnade om flickan som fastnade med håret i spinnmaskinen, blev skalperad men överlevde och fortsatte att arbeta under maskinerna.

Han skrev i fotnot efter fotnot om barnarbetet i kolgruvorna, vars trånga gångar krävde och kvävde barn. Han skrev om usla löner, fruktansvärda bostäder, smuts, elände, fattigdom bortom det begripliga, svält, arbetsplatsolyckor, maktlöshet och företagens oinskränkta makt, men även om arbetarnas kamp för bättre villkor.

När jag tänker efter så inser jag att allt det där han beskrev försiggår än i dag. Men nu sker det med samma cyniska jakt på profit i de delar av världen där arbetarklassen ännu inte har skaffat sig kraft att sätta sig emot och hävda sina rättigheter, där de inte har lyckats organisera sig  och där politiker och regeringar gör vad de kan för att stoppa arbetarnas kamp.

När jag tänker efter så inser jag att allt det där han beskriver försiggår än i dag. Och om inte arbetarklassen är organiserad och har en politisk medvetenhet så är vi tillbaka i samma sits som för 150 år sedan.

När jag tänker efter så inser jag att allt det här bottnar i kapitalismens hunger efter vinst och att inget får hindra denna borgarklass från att göra vinst på andras bekostnad och de som protesterar kallas ”skymfligen” eller rättmätigt för kommunister.

Verkligheten för varje kapitalist är att vinsten alltid måste maximeras, annars blir man utkonkurrerad. Mot den bakgrunden förstår man varför man plocka fjädrarna från levande fåglar och pälsen från levande angorakaniner, för att ta ett exempel. Då är allt tillåtet om det inte är förbjudet i lag och att den i verkligheten även upprätthålls, vilket ju inte alltid är fallet. Och då kan skattemedel föras från den offentliga sektorn till privata fickor med hjälp av reformer som en kapitalistvänlig regim inför, trots att alla inser att detta är omoraliskt.

I borgarklassens värld går penning alltid före moral i sista änden och då är den inte främmande för diktatur som främjar dess vinster på arbetarklassens bekostnad.

Varför kommunist o humanist

Bonuslänkar:

Kommunistiska manifestet

KAPITALET

Allt Skvitt skrivit och taggat med Kapitalism

”På spaning efter humanism bland primater”.


En titt in hos Varghjärta

Kärnfullt sagt

 

 

Låt mig citera Varghjärta, som har några ord att säga alla ”Nya Moderater”:

”Hur högt ni än skriker ‘Sänkt skatt!’, kan ni aldrig nå botten av mitt förakt.”

Läs hans inlägg.


Retorik och verklighet

Läs inte bara nedanstående rader!

 

 

Min sax går hos Varghjärta!

Han skriver bland annat:

Läser roat ett debattinlägg i SvD, två ”kristna” högermän värnar traditioner och de påstått kristna värdena under rubriken: ”Våga värna det kristna kulturarvet”. De avslutar sitt inlägg med orden:

Vi firar jul till minne av Jesus födelse, själva grunden till kristen tro och dess mysterium. Vi firar i gemenskap med många som tror, otaliga som tvivlar och en hel del som inte tror men som ändå hoppas på julens kärleksbudskap. Låt oss inte glömma det, i myllret av ifrågasättande och i den ständigt växande egocentrismens och värdenihilismens tidevarv. Vi måste våga stå upp för värden vi tror på – kristen etik och tradition.”

Studerar man den ”kristna” etiken i Kristdemokraternas tappning så framgår det tydligt att de tillsammans med sina bröder och systrar i Alliansen skapat ett Sverige med större klyftor, fler fattiga och fler i ”utanförskap”. De talar om ”kärleksbudskap” men älskar bara Mammon och ljudet av mer klingande guld i egen ficka, det är den typiska egoismens lögn vi hör igen.

 

Läs resten av vad Varghjärta skriver!

 

God jul alla mina läsare!


Mycket bra skrivet

men det påverkar ju knappast de religiösa.

Så skrev jag i en kommentar hos Varghjärta, där han skriver att han läser i DN att ”Gud får inte vara med när skolan samlas i kyrkan”, om vilket han lämnar synpunkter av det bästa slag. Därför var det mycket bra skrivet, men som sagt, knappast lär påverka religiösa.

Han skriver bland annat: ”Det finns ingen ‘Gud’, religion är rena vanföreställningar och besläktade med psykos, inget vi skall utsätta barn för.”

Och efter en hel del kloka påståenden skriver han vidare: ”Vi är ‘stjärnstoff’ och blir så åter och till slut är universum bara en mängd fotoner (ljus). Den smått komiska bild jag får, är den av demoner som sitter och knaprar på kolatomer i helvetet och jag antar att en del tror att den eviga själen finns i dessa atomer? Tanken på den ‘odödliga själen’ finns egentligen inte i Bibeln, utan är en ‘invandrare’ från gammal Grekisk filosofi.” Hela inlägget är mycket läsvärt, så klicka på länken ovan.

Men en invändning hade jag och den föranledde en kommentar. Och den återges härmed:

Du hade inte behövt citattecken kring ”stjärnstoff”, därför att vi ÄR verkligen skapade av just stjärnstoft. Varken mer eller mindre, men det vet du ju.
Liksom att: när universum svalnade kondenserade de minsta partiklarna till atomer, nästan uteslutande bara väte och helium. En och annan litium kärna lär också ha bildats.
Av detta byggdes stjärnorna upp och då universum då var mycket tätt skapades enormt stora stjärnor. Sådana brinner snabbt och får slut på väte. Sedan börjar andra processer, som bygger upp atomkärnor av tyngre slag. Även detta vet du.

Det slutar med järn eftersom därefter frigörs ingen energi vid sammanslagning av lättare atomkärnor.

Dessa tunga stjärnor lever inte länge innan de exploderar i supernovor. Då frigörs enorma energier som kan skapa de tyngre grundämnena, som kräver energitillförsel för att skapas.

Alla atomkärnor som bildats i stjärnan och alla som bildas i supernova-explosioner kastas ut i den omgivande rymden och återsamlas och förtätas till nya stjärnor, men även planeter.
De senare växer genom sammanslagning av mindre korn, som damm, som blir till grus, som blir till stenar och senare växer till så kallade planetisimaler. Och dessa krockar, smälter samman och bygger till slut upp hela planter, till exempel jorden.
Och ur jorden skapades vi. Här har ju faktiskt prästen för en gångs skull rätt när han säger vid begravningarna att ”Av jord är du kommen och jord skall du ock varda”.

Det där var som sagt inga nyheter för dig. Ej heller för de allra flesta.

Hur uppstod universum från allra första början, det är den stora frågan. Av sig självt och ur ingenting? Eller genom att en gud skapade alltsammans?

Sådant kan vi nog aldrig få svar på. Men eftersom det är lite svårt att ta in att något så stort som hela världsalltet har skapats ur ingenting är det ju lätt att säga att det måste ha varit en gud som skapade det. Men hur uppstod då gud?
Vi vann alltså ingenting på att föra in gud i verkligheten!

Gud har alltid funnits, säger de religiösa och vips är problemet ur världen. Å andra sidan, tänk om universum alltid har funnits, fast i annan skepnad innan big bang. Det vet vi inget om och kan aldrig ta reda på och den vetenskapligt sinnade människan nöjer sig med att allt inte kan förklaras. Eller kan det det? Antagligen inte, men hypoteser och teorier kan ställas upp och vem vet, en dag kanske vi får bevisen för dem.

Kan förklaringen finnas i det faktum att partiklar faktiskt dyker upp och försvinner i det tommaste tänkbara vacuum? Och på så sätt uppstod kanske plötsligt självaste universum. Kanske skapas det nya universum hela tiden och vi lever i ett multiversum? Varför inte?
Vi har ju insett att vi inte är ensamma. Vi har insett att solen inte är den enda stjärnan, att hela Vintergatan är full av stjärnor och att Vintergatan inte är den enda galaxen i universum. Och kanske är inte universum det enda som finns, det heller.

Kan den kalla fläcken i bakgrundsstrålningen, som satelliten WMAP upptäckte, vara ett avtryck från ett närliggande universum?

Frågorna är många, men svaren är få, om ens att det finns några alls.

Men en sak besvarar dessa frågor trots allt: det finns många bra förklaringar på hur universum uppstod, men dit hör inte religionernas förklaringar och det är inget konstigt med det.
Nej, för varför ska uråldriga förklaringar vara bättre än de moderna som bygger på iakttagelser som har blivit möjliga i den allra senaste nutiden?
Har vi så klent förstånd att vi hellre tror på vad människan ”visste” för flera tusen år sedan än vi tror på vad vi sedan dess har sett och kommit underfund med?
I så fall kan vi ju kasta all samlad kunskap på soptippen och försjunka i de gamla skrifterna, blunda för verkligheten och nöja oss med att tro. Ja, en del gör ju så, särskilt de bokstavstrogna, som säger att vetenskapen har fel.
Det är förvisso det enda rätt de bokstavstrogna har: vetenskapen har alltid fel, eftersom det den säger i dag är förlegat i morgon med den då större vetskap som har dykt upp. Men i religionens värld är allt oföränderligt, vilket ju är mycket märkligt eftersom i så fall stod tiden stilla, inget hände, ingen skrev heliga skrifter och ingen bad till någon gud.

 men det påverkar ju knappast de religiösa.

Du hade inte behövt citattecken kring ”stjärnstoff”, därför att vi ÄR verkligen skapade av just stjärnstoft. Varken mer eller mindre, men det vet du ju.
Liksom att: när universum svalnade kondenserade de minsta partiklarna till atomer, nästan uteslutande bara väte och helium. En och annan litium kärna lär också ha bildats.
Av detta byggdes stjärnorna upp och då universum då var mycket tätt skapades enormt stora stjärnor. Sådana brinner snabbt och får slut på väte. Sedan börjar andra processer, som bygger upp atomkärnor av tyngre slag. Även detta vet du.

Det slutar med järn eftersom därefter frigörs ingen energi vid sammanslagning av lättare atomkärnor.

Dessa tunga stjärnor lever inte länge innan de exploderar i supernovor. Då frigörs enorma energier som kan skapa de tyngre grundämnena, som kräver energitillförsel för att skapas.

Alla atomkärnor som bildats i stjärnan och alla som bildas i supernova-explosioner kastas ut i den omgivande rymden och återsamlas och förtätas till nya stjärnor, men även planeter.
De senare växer genom sammanslagning av mindre korn, som damm, som blir till grus, som blir till stenar och senare växer till så kallade planetisimaler. Och dessa krockar, smälter samman och bygger till slut upp hela planter, till exempel jorden.
Och ur jorden skapades vi. Här har ju faktiskt prästen för en gångs skull rätt när han säger vid begravningarna att ”Av jord är du kommen och jord skall du ock varda”.

Det där var som sagt inga nyheter för dig. Ej heller för de allra flesta.

Hur uppstod universum från allra första början, det är den stora frågan. Av sig självt och ur ingenting? Eller genom att en gud skapade alltsammans?

Sådant kan vi nog aldrig få svar på. Men eftersom det är lite svårt att ta in att något så stort som hela världsalltet har skapats ur ingenting är det ju lätt att säga att det måste ha varit en gud som skapade det. Men hur uppstod då gud?
Vi vann alltså ingenting på att föra in gud i verkligheten!

Gud har alltid funnits, säger de religiösa och vips är problemet ur världen. Å andra sidan, tänk om universum alltid har funnits, fast i annan skepnad innan big bang. Det vet vi inget om och kan aldrig ta reda på och den vetenskapligt sinnade människan nöjer sig med att allt inte kan förklaras. Eller kan det det? Antagligen inte, men hypoteser och teorier kan ställas upp och vem vet, en dag kanske vi får bevisen för dem.

Kan förklaringen finnas i det faktum att partiklar faktiskt dyker upp och försvinner i det tommaste tänkbara vacuum? Och på så sätt uppstod kanske plötsligt självaste universum. Kanske skapas det nya universum hela tiden och vi lever i ett multiversum? Varför inte?
Vi har ju insett att vi inte är ensamma. Vi har insett att solen inte är den enda stjärnan, att hela Vintergatan är full av stjärnor och att Vintergatan inte är den enda galaxen i universum. Och kanske är inte universum det enda som finns, det heller.

Kan den kalla fläcken i bakgrundsstrålningen, som satelliten WMAP upptäckte, vara ett avtryck från ett närliggande universum?

Frågorna är många, men svaren är få, om ens att det finns några alls.

Men en sak besvarar dessa frågor trots allt: det finns många bra förklaringar på hur universum uppstod, men dit hör inte religionernas förklaringar och det är inget konstigt med det.
Nej, för varför ska uråldriga förklaringar vara bättre än de moderna som bygger på iakttagelser som har blivit möjliga i den allra senaste nutiden?
Har vi så klent förstånd att vi hellre tror på vad människan ”visste” för flera tusen år sedan än vi tror på vad vi sedan dess har sett och kommit underfund med?
I så fall kan vi ju kasta all samlad kunskap på soptippen och försjunka i de gamla skrifterna, blunda för verkligheten och nöja oss med att tro. Ja, en del gör ju så, särskilt de bokstavstrogna, som säger att vetenskapen har fel.
Det är förvisso det enda rätt de bokstavstrogna har: vetenskapen har alltid fel, eftersom det den säger i dag är förlegat i morgon med den då större vetskap som har dykt upp. Men i religionens värld är allt oföränderligt, vilket ju är mycket märkligt eftersom i så fall stod tiden stilla, inget hände, ingen skrev heliga skrifter och ingen bad till någon gud.

(Se stor bild)

Videokavalkad

Tyvärr kan jag inte hitta första delen i den serie som följer nedan om universum.

Strängteori

Om materiens innersta


Apropå rondellhunden

Nimis

Lars Wilks konstverk Nimis i Kullaberg retade en gång i tiden upp diverse myndigheter som ville tvinga Lars att riva det.

Mer känd är han väl för rondellhunden, som retade gallfeber på vissa muslimer.

Nu är ju frågan om det är Lars tur att bli upprörd.

Bonuslänk:
Är kristna människor korkade?


Två jag läser + jag själv

Det blir man ju glad för

 

 

Och jag slapp se Carl Bildt på listan även i dag!