Kategorier

Arkiv

Just nu!

Just det!

Just nu ids jag inte bry mig om alla djävla orättvisor och psykopater som ställer till elände och bara tänker på sig själva och med sin exceptionella förmåga att få andra att göra som de vill och får vanligt folk att rösta fram en regering som de inte har det minsta att glädja sig åt.

Just nu går jag istället igenom gamla bilder och lägger ut på min nya blogg. Ibland måste till och med Skvitt ta en paus från allt elände. Men för den som vill fördjupa sig i psykopati kan jag rekommendera denna site.

För snart trettio år sedan tog jag en bild som jag tycker än i dag står ut lite extra. Originalet får ni inte se. Men jag visar istället hur den blev när jag nu behandlade bilden i Photoshop.

Båtar på land 1

Det är faktiskt riktigt kul och mycket tillfredsställande att få dela med sig av detta.

Bilden togs med Pentax proffsmodell som hade utbytbara sökare. Jag använde schaktsökaren ganska flitigt och just vid detta tillfälle, kan jag upplysa om. Och jag saknar en hel del av de finesser som den tidens mer avancerade kameror hade. Men visst finns det en massa fördelar med det digitala. Inte tu tal om den saken. Fast varför kan man inte ta det bästa från båda världar? Det tycks som om kameraindustrin inte vill. Frågan är om de inom denna industri har kvar sitt gamla kunnande om vad som faktiskt behövs för att ge bildskapare vettiga verktyg. Jag tvivlar.

Jag tror att de bara vill tänka nytt och glömmer att det fanns bra grejer förr som än i dag är bra och som kan användas tillsamman med digital teknik. För en sak är odiskutabel och det är att den digitala tekniken har en fantastisk potential.

Här få ni se en variant på bilden ovan.

Båtar på land

Sådan bildbearbetning skulle jag aldrig ha klarat av att fixa i mörkrummet, det lovar jag er.

Om ni nu skulle vilja se fler av mina bearbetade bilder så är ni välkomna att kika in här på min nya blogg.

Annonser

Häpnadsväckande

Från Mavera

fick jag  tips om videon som visas nedan. Är du intresserad av vad Mavera skriver om, gå in på hennes blogg här.

Mavera header

Videon förklaras av Mavera i detta inlägg.


Svårt med allt nytt? Grundkurs

Datorvärlden

 

PC-skola 600px

Eftersom jag (tack Anders)  f.n. känner mig generös till sinnelaget så tänker jag vara hygglig mot de lite äldre som gjort entré i datorvärlden och leverera några förklaringar till en del obegripliga uttryck som förekommer där: 

Backup – ligga på mage.
DVD – det var det.
E-post – långsammare än A-/B-/C-/ och D-post.
Fildelning – en ½ liter var.
Laptop – mössa på same.
Modem – motsats till ödem.
SD-kort – idolbild på Jimmy Åkesson.
USB – landet som kommer efter USA.
Bluetooth – fenomen hos den som ätit blåbär.
Gränssnitt – knivslagsmål i Tornedalen.
Hemsida – gavel på ditt hus.
Internminne – anekdot från Kumla-anstalten.
Megahertz – skitstor biluthyrningsfirma.
Megataggar – stora fiskekrokar.
Moderkort – bild på lilla mamma.
Plattskärm – när man råkat sitta på kepsen.
SMS – som PMS men inte lika jobbigt.


Smart kylskåp!

Det kommer från Kina

 

Landet som snart går om USA ekonomiskt. Vad kommer det att betyda?

Blir det konfrontation?

Blir det krig?

Under tiden kan vi dock förvara vår mat i ett kylskåp som vi inte behöver öppna för att se vad det innehåller. Det skriver senaste numret av PC-tidningen om.


Det är knappt en månad sedan …

… men

 

Jag tar det ännu en gång. Jag tycker det är ett av mina bättre inlägg. För så är det, en del är bra och andra mindre bra, tyvärr. 

Så jag tänker på Erik Bergsten på TV på ”Tekniskt magasin”. Och jag tänker på utveckling. Jag tänker på teknisk utveckling vs social utveckling. 

Tänk, den ena utvecklingen går åt sitt håll och den andra utvecklingen går åt ett annat håll. Och man kan ju undra varför.

Nej, men vad skrev jag egentligen?

Här har ni ett citat därifrån: ”Just nu kopierar jag över mina bilder från datorn till en fristående hårddisk med en kapacitet på lagringsutrymme som Erik Bergsten inte ens kunde drömma om på den tiden och med en hastighet som måste ha låtit som ren fantasi för honom och något som en privatperson aldrig någonsin skulle ha resurser att skaffa.

Tänk vad den tekniska utvecklingen ändå har gått fort fram. De bilder jag nu kopierar över hade med den tidens teknologi antagligen tagit flera veckor och ingen normal människa hade haft råd att ta alla dessa bilder.”

Ni kan få ett citat till: ”Min flickvän och jag tog ju till oss den nya tekniken, skaffade oss datorer, mailade varandra och kunde nå varandra på våra mobiltelefoner var vi än befann oss och vi kopierade och brände skivor till varandra. Det var en tid av framsteg.

Nu är hon borta, till min stora sorg och saknad. Men en sak slapp hon att uppleva, …” Läs mera!

Inlägget lades även ut på SOLIDARITETSTANKEN.


Tekniskt magasin

Minns ni?

Jag tänker på Erik Bergsten när han i TV:s ungdom stod  i programmet Tekniskt Magasin, framför gigantiska datamaskiner, som för er ungdomar som inte minns, kan sägas liknas i storlek med ändlösa rader av garderober. Det var maskiner med hastigt snurrande tape-band som tvärnitade och supersnabbt snurrade igen, först åt ena hållet och sedan åt andra hållet och tillbaka igen. Dessa band, som motsvarar de i dag inte längre gångbara bandspelarbanden – även de förpassade till historiens skräphög, var den tidens motsvarighet till hårddisken i dagens datorer.

Helt lyriskt berättade programledaren för Tekniskt Magasin, Erik Bergsten, om hur många tusen beräkningar i sekunden dessa imponerande maskiner gjorde.

När jag på den tiden med stort intresse följde dessa program tänkte jag som så, ”Varför behöver vi maskiner som gör tusentals beräkningar varenda sekund. Har vi så mycket behov av det?” Det lät liksom alldeles onödigt.

Tänk vad tidena förändras.

Min dator är förvisso inte världsbäst i dag, men för att vara en vanlig PC går den inte alldeles av för hackor. Och den är en riktig superdator om man jämför med de åbäken som imponerade på Erik Bergsten för 30-40 år sedan.

På den tiden kunde man inte heller fotografera digitalt, så man var ju lite återhållsam med avtryckarfingret på kameran. Man skapade alltså inte särskilt många bilder att lagra. Och de lagrades i fotoalbum som var helt fysiska pärmar som man bläddrade i och visade för vänner och bekanta, alternativt visade på en duk om man hade dem som diabilder.

Just nu kopierar jag över mina bilder från datorn till en fristående hårddisk med en kapacitet på lagringsutrymme som Erik Bergsten inte ens kunde drömma om på den tiden och med en hastighet som måste ha låtit som ren fantasi för honom och något som en privatperson aldrig någonsin skulle ha resurser att skaffa.

Tänk vad den tekniska utvecklingen ändå har gått fort fram. De bilder jag nu kopierar över hade med den tidens teknologi antagligen tagit flera veckor och ingen normal människa hade haft råd att ta alla dessa bilder.

”Varför måste allt gå så fort?”

Eh?

Fort?

Fanken vilken tid det tar!

Tiderna förändras!

Jag och min flickvän som jag sörjer var dag, vi talade ibland om detta medan hon levde. Vilken fantastisk utveckling vi har fått vara med om att bevittna.

TV, en kanal, och samtalsämnet för dagen var, ”såg du (bla, bla, bla) på TV i går?” Det fanns ju bara en kanal och alla som hade TV hade sett samma program! Det gav gemenskap. Och en vanlig nyhetsuppläsare som Olle Björklund var en rikskändis som enbart på grund av detta kunde turnera i folkparkerna, vilket Sveriges Radio, som det då hette, inte kunde tolerera utan för det gav honom sparken!

Sen kom TV 2, sen kom reklamkanalerna, först via satellit, som ju inte staten kunde stoppa, fast man så ville. Sen krävde de kommersiella krafterna att få sända sin dynga via marknät och fick igenom sina krav kring detta.

Det började säljas telefoner vid sidan om Televerkets monopol-telefoner och Televerket varnade för att det kunde bli tekniska fel med dessa telefoner och de felen fick man betala för själv i så fall. Det var ren skrämselpropaganda, därför att Televerket räddes konkurrensen, och Televerket tvingades själva ta fram knapptelefoner som kunde konkurrera med marknaden.

TV-spel kom, PC kom, Internet kom, mobil-telefoni kom.

Jo, vi har gjort en fatastisk teknikresa från vad vi i dag kan kalla ”stenålder” till det vi i dag har. Visst är det fantastiskt!

Min flickvän och jag tog ju till oss den nya tekniken, skaffade oss datorer, mailade varandra och kunde nå varandra på våra mobiltelefoner var vi än befann oss och vi kopierade och brände skivor till varandra. Det var en tid av framsteg.

Nu är hon borta, till min stora sorg och saknad. Men en sak slapp hon att uppleva, trenden som inleddes samtidigt med att det började stå klart att hennes sjukdom skulle ända hennes liv. Hon slapp att uppleva kräftgången i den sociala välfärden som Reinfeldt så ihärdigt driver igenom tillsammans med de andra partierna. Hon slapp se med vilken raketfart samhällsutvecklingen går i motsatt riktning mot teknikutvecklingen. Den sistnämnda går fortfarande framåt och den förstnämnda går bara bakåt. Båda utvecklingarna tar sjumilasteg! Den ena utvecklingen går framåt, den andra går bakåt! Men så är ju per definition konservatismen och de reaktionära krafterna!

Alliansen, (alltså Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna), om man ska göra en jämförelse med tekniken, är på väg att återskapa en värld där vi en gång var tvungna att klara oss med gigantiska datamaskiner som inte klarade mer än några tusen beräkningar i sekunden! Välfärd, trygghet, äldreomsorg, sjukvård och skola försämras nu i kräftgång med en takt som är vida överlägsen den tekniska utvecklingens framstegstakt.

Sociala kvalitetserövringar backas nu bakåt!

Kan vi acceptera detta, att utvecklingen går bakåt? Skulle vi acceptera detsamma när det gäller tekniken? Skulle vi imponeras av att se Erik Bergsten stå i TV:s enda kanal och säga att ”Nu har vi fått fram en datamaskin som inte kan göra mera än ett par tusen beräkningar i sekunden och IBM lovar att nästa generation datorer ska bli ännu långsammare!”

När jag nu för tiden med stort intresse följde dessa nya reaktionära politiska strömningar tänker jag som så, nu tycks det som att regeringen tänker och tycker så här: ”Varför behöver vi välfärd som gör tusentals människors vardag dräglig. Det låter liksom alldeles onödigt. Har vi så mycket behov av det?”

Var är solidaritetstanken?