Kategorier

Arkiv

Dagens recept

Det kallas försäkringskassesjälvmord

 

Det är ett relativt nytt ord som har skapats som en direkt följd av allians-regeringens hänsynslöst etikbefriade politik, som går ut på att om man inte orkar arbeta så ska man inte heller leva ett värdigt liv och kan lika gärna dö. Social trygghet har kastats hundra år tillbaka.

”Nu ska även sjukskrivna med psykisk ohälsa tvingas ut i arbete. Det meddelade Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson nyligen. ‘Förkastligt’, säger Therese som knäcktes totalt när hon kastades ut ur sjukförsäkringen. Det var nära att kosta henne livet.”

Allianspolitik 2 kopiera

Dagens recept handlar om hur man tar sitt liv.

”Oxfilé med klyftpotatis, örtagårdssås och ett dyrt Amaronevin. Therese lade sina sista pengar på vad som var tänkt att bli sista måltiden.

Sedan Försäkringskassan drog in sjukpenningen hade självmordstankarna gnagt allt intensivare.

Till slut orkade hon inte längre. Hon bestämde sitt dödsdatum till den 14 februari 2011. Livet skulle inte bli längre än 54 år. Dagen innan vräkningen gjorde hon det.

Det hade börjat skymma när hon började på efterrätten: 96 stycken Stilnoct sömntabletter och en flaska whisky. Inget var lämnat åt slumpen. Instruktioner om katterna, avskedsbreven till systern och vännerna. Allt låg prydligt uppradat på köksbordet.

Hon hade till och med bedövningssalva på handlederna för att rakbladet inte skulle göra så ont.

I Thereses lägenhet möttes hon av en handskriven lapp:

‘Min kropp ligger i första rummet till höger’ … Thereses livlösa kropp.”

Förkortad text, läs hur det gick genom att klicka här.

Var du en av de som röstade på något av Alliansens fyra partier, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna? Var det i så fall så här du vill ha det?

Header

Regeringen ligger bakom en självmordsvåg

Försäkringskassan som utpressare!

Glöm aldrig Anna Olsson – den första som slog larm!

Pension åt helvete

Header

Andta relevanta länkar:

Tag två, betala för en!

Dubbelt moralisk

Bra med kapitalism!

Hyllning till kapitalismen!

DEBATTÖRERNA får svar på tal

His Master’s Voice

Dö! om du inte är lönsam!

Du ÄR en arbetare, tro inget annat!

Vetenskap stick i stäv med Alliansen

Att hjälpa till

Fas3-smart

Girighetens samhällsskick

Stanken från banken!

Som en viskning

Rik på ditt avsked

Man får inte blunda

Vi kan krossa kapitalismen!

Den råa kapitalismen

Kommunistiska manifestet

Kapitalet

Sådan är …

Välkommen till världen, du föds och straffas för att dina föräldrar är fattiga! (via Finns mitt Sverige kvar ?)

Matspekulation

Baggböle i dag

Kapitalismen är döende

Kapitalismen och miljön

Filosofins nödvändighet

Pension åt helvete

Får vi pension?

Pensionerna sjunker!

Välfärden, pensionerna och borgerskapet

Hyllning till kvinnan! Internationella kvinnodagen!

Det stör!

Slakten

Anställda på Försäkringskassan och Arbetsförmedlineg välkomnas att delta i påskuppropet

När Borg-bubblan brister blir Sverige ett U-land

Utförsäkringarna – det moderna folkmordet

“Anställd” i FAS-3 dog på “jobb” han inte var utbildad för

Glöm aldrig Anna Olsson!

Fick rätt mot Försäkringskassan efter sin död

Hon gav Försäkringskassesjälvmordet ett ansikte

FK-kontoren avvecklas

Och så är det ju det där med Filippas skötebarn

Reinfeldt är blind inför den nya Sverigebilden

Rasera, rasera, rasera


En ny miljardindustri har sett dagens ljus!

Arbetslösa

Regeringen saknar allt vad moral heter.

Det viktiga är inte att skapa arbete utan istället är det viktigaste att se till att företag skapar vinster. Och även arbetslöshet kan göras lukrativ för företagen. Det är vi skattebetalare som garanterar vinsten, det garanterar regeringen. Den garanterar också att det alltid finns arbetslösa att sko sig på.

Arbetslösa lönsammma

”SVT:s granskning av de 20-talet bolag som får mest pengar från Arbetsförmedlingen mellan 2010 och 2012 visar att flera av de företag, som har större delen eller hela sin omsättning från Arbetsförmedlingen, haft vinstmarginaler på över 25 procent.

Och Arbetsförmedlingen kontrollerar inte bolagens vinstnivåer.

Att ett bolag både haft höga vinstmarginaler och samtidigt får klagomål väcker frågor om Arbetsförmedlingens kontroll, menar Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan.” / svt

”Jobbcoacher sysslar med oseriös verksamhet”

”En myndighet där människor är rädda, facket svagt och toppstyrningen total. Där obekväma personer omplaceras och intern kritik tystas innan den nått utanför huvudkontoret. Det är bilden som flera medarbetare ger av Arbetsförmedlingen.” / AiP

Tre strukna nollor

Märkligt nog rapporterar AB om miljonvinster och stryker därmed tre stycken nollor så att SVTs fakta ser mindre skrämmande ut.

Många nöjer sig med att läsa AB utan att klicka på länken till SVT och i papperstidningen, som främst läses av dem det berör, finns ingen länk. Frågan blir såldes varför AB friserar siffrorna till regeringens fördel?

Är det inte en slags censur av vad regeringen sysslar med?

Är det inte just sådant som utmärker diktaturer?

Var är den granskande journalistiken hos Aftonbladet?

Tre strukna nollor

När skatten används för att gödsla privata företag är ovanstående exempel inget undantag i Alliansens Sverige vilket framgår av bilden nedan.

Skatt till företagen

Relevant bonuslänk

Mer som är relevant: ”En grupp hälsoforskare, som arbetar med stöd av WHO, går till rasande angrepp mot Europas krispolitik. Den kostar människoliv och vållar spridning av farliga sjukdomar medan politikerna struntar i konsekvenserna, anser de.” /Sydsvenskan


Hjälp eller stjälp

Citerar Islin

”Är du ute efter att hjälpa eller att stjälpa? /Islin

Ibland undrar jag verkligen vad jag har både psyk och boendestödet till när allt de gör är att KLAGA på mig. Inget jag gör tycks någonsin vara rätt.

Jag har haft en riktig skithelg. Varit i kontakt med nattpersonalen både lördag och söndag. Trots att det bara var män som jobbade i jouren. Jag var väldigt stolt över det. Att jag trots min skepsis och osäkerhet inför män faktiskt försökte ta hjälp utav dem. Lägg märke till var.

Idag träffade jag samordnaren för boendestödet. Och allt hon hade att komma med kändes negativt. ”Du gör si och sen gör du så och så säger du ditt och datt.” Ingenting är rätt. Utan nej då, jag ”hotar” personalen med att ta livet av mig. Que? Hotar? De säger att jag ska ta hjälp, tala om när det är kris, när självmords och självskadetankar är starka. Men när jag gör det, då hotar jag.

Missförstånd rakt igenom. Men ibland undrar jag om de ens försöker förstå. Om jag säger att jag har självmordstankar och känner för att göra något dumt så säger jag ju det för att jag vill ha hjälp. Jag vänder mig till dem för att kunna låta bli. Hitta en annan utväg. Vad är annars vitsen med dem? Hur vill de att jag ska säga? Om jag hade tänkt göra något dumt, så skulle jag förstås inte tala om det för dem. Jag är väl inte helt korkad. Om jag ville ta mitt liv så skulle jag ju göra allt för att få dem att hålla sig borta.

Om jag inte får tala om att jag mår dåligt. Om jag inte får tala om när det känns som jag inte vill leva. Vad ska jag då säga? Är det bättre att jag ljuger? Säger att allt är bra och gör något destruktivt. Jag kan inte se hur det skulle fylla någon funktion. Då kan jag ju lika gärna säga upp dem på en gång. För vad ska jag då med dem till, om de bara är ännu fler personer jag måste ljuga för?

Jag är ledsen och besviken på att allt alltid vänds till mitt fel, att jag gör fel och måste ändra på mig. /Islin

Vem som helst kan komma att må dåligt psykiskt. Det är inte märkligare än att man kan må dåligt fysiskt.

Synen på psykiska besvär och psykisk sjukdom har blivit bättre över tid. Men jag minns en tid då sådana besvär var rent skamliga. De sjuka stängdes in på avdelningar och släkt och anhöriga skämdes och hoppades att personalen kastade bort nyckeln.

Så är det inte i dag, tack och lov. Många som förr var inlåsta hade klarat sig ute med hjälp, om den hade funnits. I dag finns hjälp.

Men hur är det med kvalitén?

Hjärtsjukvård och särskilt transplantation, det är finfina grejor med hög status. Men geriatrik och psykiatri, det är alltjämt något som har mycket låg status. Ändå är det avsevärt mera krävande vårdformer. Krävande på så sätt att personalen måste se det osynliga, till skillnad från till exempel ett helt uppenbart benbrott, som man vet exakt var det är och exakt hur det ska lappas ihop.

Tänk dig att du kommer in på sjukhus med armbrott och det inte finns en läkare där. Personalen ringer jouren som kommer när den har tid. Och personalen består av några skolungdomar som bättrar på ekonomin och helst sitter och nojsar i personalrummet tillsammans med biträden och undersköterskor, samt några få sjuksköterskor, som samtliga säger: ”Du får vänta, vi är upptagna”.

OK, jag spetsar till det för så får det ju inte gå till. Men det är inte alldeles överdrivet att säga att det är just så det går till inom psykiatrin, som kanske är sjukvårdens allra svåraste specialitet, men med den lägsta statusen.

Du läste just Islins inlägg.

Vad tänkte du då?

Jag tänkte i vart fall: ”Så djävla inkompetent!”

Och det är precis det jag menar.

”… allt de gör är att KLAGA på mig. Inget jag gör tycks någonsin vara rätt.”

Tänka sig, personalen vet bäst! Och patienten vet sämst. Och därför vet den inte sitt bästa. Därför gör den fel. Så det finns skäl att klaga. KLAGA på patienten, som inte gör som personalen finner vara bäst!

Förlåt en fråga: Ser de in i en sårad själ, dit inte ens röntgen når och som inte går att analysera med blodprover?

”Idag träffade jag samordnaren för boendestödet. Och allt hon hade att komma med kändes negativt.”

Hur upplyftande är det? Och så blir det ju bara ”Missförstånd rakt igenom.”, så klart. ”Om jag inte får tala om att jag mår dåligt. Om jag inte får tala om när det känns som jag inte vill leva. Vad ska jag då säga? Är det bättre att jag ljuger?”

Så djävla inkompetent!

Islin ställer hela problematiken på sin spets! Den problematik som genomsyrar hela psykiatrin.

Att vanligt folk kan tycka att de som har psykiska problem inte kan tas på allvar för att de är sjuka i huvudet må vara, men när till och med psykiatrisk profession utgår från att så är fallet, ja då är det ingen profession! Då är det inkompetens på hög nivå!

Kompetens är i detta fall att lyssna, ta på allvar, fråga, komma till klarhet! Detta gör man tillsammans! Tvåvägs kommunikation! Kan de inte fatta det själva ska de byta yrke!

Det är ju just detta som Islin lyfter fram, INGEN LYSSNAR och ALLA har sina egna SYNPUNKTER! Alla vet bäst och patienten vet sämst! Så djävla inkompetent!

Och nu ska jag förklara.

I ett psyke med kaos finns ändå all kunskap om vad som är fel, kanske inte varför, men vad. Och det finns innerst inne också i allmänhet en kunskap om vad som ska göras, vad som behövs, vad som är viktigt. DET vet inte personalen, oavsett hur mycket utbildning de än har. Det är den enskilde patienten det gäller och den är unik. Den måste man lyssna på. För felet med patienten är just kaoset, som gör att den behöver hjälp med att sortera sina tankar, få struktur på dem och reda ut sina behov, samt strukturerar en lösning som passar just henne, hennes unika personliga situation och personliga behov. Det är inte det som passar personalen som ska vara målet! Då kan det bara bli ett misslyckande och ingenting annat. Och det är väl vad psykiatrin är som allra bäst på, att misslyckas!

Jag kikar i Islins blogg.

Den 19 september 2012 skrev hon sista inlägget. Det finns 14 kommentarer inklusive Islins. Hon skrev sista kommentaren 25 september 2012, 18:27.

I dag är Islin död. Hon tog sitt liv. Frid över hennes minne.

Må de som trodde sig arbeta så professionellt med henne fundera över sina egna insatser och om de var så särskilt professionella att de gjorde skäl för sin lön och utbildning.

Några bloggar till Islins minne

Baraenbildavmig

Entrevligtjej

Erviluca

Eva Lev Livet

Grevinnan Blåst

Halloj världen

Kyrkis 1, 2,

Livet på min isbit

Madonnan

Mitt Hopp, 1, 2.

Peggy Bell of Sweden

PluppasKrypin

Tänd ett ljus för Islin

Uppdaterat:

 ”Under sex veckor har vi granskat svensk psykvård i Aftonbladets öppna livegranskning, Piller pengar psykvård. Vi har träffat människorna i psykiatrins väntrum, de som klarats av i vårdgarantin men fortfarande väntar på den riktiga hjälpen – många i flera år.

 Vi har kartlagt dem som psykiatrin inte kunde hjälpa: de 1 446 människor som de senaste fem åren tagit sina liv när de fortfarande var under vård. Vi har granskat lex Maria-anmälningarna som pekar ut allvarliga brister.

 Tusentals människor har hört av sig: patienter, skötare, läkare och verksamhetschefer. De berättar alla om en psykiatri som inte räcker till, som inte är tillgänglig för dem som är allra svårast sjuka.

 Ändå fortsätter nedmonteringen: personal och sängar försvinner när landstingen måste spara.

I dag publicerar vi slutsats #1: Stoppa sparandet – rädda liv.” Läs resten på AB

Psykiatrireformen – Wikipedia

psykiatrin faller snabbt

Bloglovin – psykiatri

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva


Islin tipsar om ett problem

Självmord inom vården!

Och det har ökat visar den artikel som hon länkar till.

Då är ju mitt bekymmer knappast värt att nämna, men ändå – det ska jag.

Jo, så jag kickade på hennes länk och då hamnade jag på AFTONBLADET som alltså skrev artikeln. Där var också reklam för en eCarling.

Som jag inte är gay, men inte heller homofog måste jag tillägga, så kände jag mig illa berörd av att se ”Peter” vilja ha kontakt med mig. Rent instinktivt klickade jag på krysset. Man gör ju så om det finns kryss och man vill ha bort något.

Vad hände? Jo, jag var på väg in på eDarling!

Ja, ja, där finns väl även tjejer, men jag vill inte ta kontakt med tjejer via annons.

Jag tycker det var lömskt av eDaring att ha ett kryss som ÖPPNAR istället för STÄNGER! Och det oavsett om det var ”Peter” eller ”Petra” som visade sig i annonsen.

Nu citerar jag texten i ABs artikel: ”Man måste helt enkelt se till att det finns vårdplaner och handlingsprogram för suicidnära personer. Någon måste säga ”vi ska ta hand om dig”. Att vara suicidnära är ett livshotande tillstånd.”

Min kommentar är självklar: Ge vården de resurser den behöver NU!

Och, till sist, en stor önskan – att det borde finnas ett stort fungerande kryss på Alliansen, så man kan klicka bort den!

Ett tack till Islin!

(Klicka på Islin och sedan hennes länk för att läsa AB!)


Vad annat var väntat?

En man sitter häktad misstänkt för mord.

Han får veta att offrets blod har hittats i hans lägenhet. Snaran dras åt. Han inser att han knappast har en chans att undslippa straffet.

 

Det är väl så det måste fungera i hjärnan på en häktad.

Ja, så måste tankarna gå, oavsett om han är skyldig eller oskyldig och kanske det är värst för den som är oskyldig. Ja, det måste vara allra värst för en oskyldig att få sådan besked. Allt hopp är ute och det är lika ute för en skyldig som för en oskyldig.

Fast det är nog ganska så olika från person till person. Eller som man säger: ”Det spelar ingen roll hur man har det, det är hur man tar det!”

Just den saken kan vara svår för en utomstående att bedöma. Men en sak är väl ganska lätt att förstå. Att sitta i pressande polisförhör under tre månader, isolerad och bara utsättas för frågor ställda av en person som inte tror ett ord av vad man säger, det måste vara det värsta man kan råka ut för. De oskyldiga som senare har släppts kommer ibland till tals i media och berättar om det. Och det är så att man förstår (eller gör man det?), när man lever sig in i deras berättelser, en ren psykisk tortyr.

Hur är det för de skyldiga då? Antagligen i vart fall inte lika kränkande, eftersom förhörsledaren antagligen tror precis rätt. Men tufft ändå. Särskilt för dem som kanske aldrig tidigare har begått ett brott. Vaneförbrytaren kan ju spelet och är det en psykopat, ja sådana är kända för att ta allt sådant med jämnmod, oberörda.

Något finns väl att gå på i bedömningen av hur den häktade mår. Schabloner, så att säga. Men i det konkreta fallet är det nog ofta sådant inte kommer fram helt tydligt. Och gäller schablonen just denne personen?

Han får veta att offrets blod har hittats i hans lägenhet. Snaran dras åt. Han inser att han knappast har en chans att undslippa straffet.

Det är väl så det måste fungera i hjärnan på en häktad. Ja, så måste tankarna gå, oavsett skyldig eller oskyldig och värst för den som är oskyldig.

Då måste det finnas rutiner att följa för att undvika självmord, t. ex. Och finns inga sådana rutiner, då är ledningen ansvarig för det. Finns rutiner och de inte följs är däremot personalen ansvarsskyldig. Så måste det fungera. Ingen ska så lättvindigt kunna ta sitt liv i häktet. Förtroendet för rättsväsendet sjunker ju markant om sådant kan ske och ingen ställ till svars. Utan rättslig prövning får vi nu aldrig veta om mannen var skyldig eller ej. Alla är ju oskyldiga tills domen vunnit laga kraft. I detta fall fanns graverande bevis mot mannen, men bevisen är inte prövade, så vi vet inget om hans skuld, vi vet inte.

Kan hända det var en oskyldig människa som drevs till självmord av rättsväsendet! Inget fel har begåtts!

Kyss mig där bak!