Kategorier

Arkiv

Tack, Helena Palena!

Det är din förtjänst

Utan ditt inlägg hade inte detta inlägg tillkommit. Det skrevs ju som en kommentar hos dig. 

(Nu har hon en ny header)

Min kommentar:

Det var ett djävla tjafsande om Gaddafi och vilken hemsk diktator han var. Men de påståendena var synnerligen överdrivna. Och särskilt om man jämför med resten av arabvärlden och sätter man DEN som norm så kan man väl till och med säga att Libyen var en mönsterdemokrati.

Men Gaddafi var inte den som gick i USA:s ledband. Nej, tvärt om så ville han ena de afrikanska staterna så att de med samlad kraft skulle kunna stå emot trycket från den mot hela kontinenten enade västvärlden. Alltså föll han i onåd. Alltså var han en ”diktator”. Och media hängde på med spaltkilometer om hur hemsk regimen Gaddafi var och hur viktigt det var att han störtades för att rädda det libyska folket från förtryck.

(Skvitt om Afrika i dag)

Gaddafi var så hemsk, ansåg man, att till och med det annars så ökända al-Qaida fick all den hjälp de önskade för att störta Gaddafi. Och de fick den propagandauppbackning som behövdes, att det alltså var ”FOLKET” som ville ha frihet. Man sa ingenting om att det var arbetslösa legosoldater från det nedlagda kriget i Irak som var vad man kallade ”det libyska folket”. Man sa ingenting om att det var ett islamistiskt maktövertagande, inte ett ”folkligt uppror”.

Men
Men ett land, som nu plötsligt i media omtalas som en hänsynslös diktatur under vars ok folket kryper på knäna, Saudi-Arabien, är verkligen ett land utan mänskliga rättigheter och utan folkligt inflytande.
Där styr en envåldshärskare, en kung, i kraft av sin allians med väst och i fred med islams ledare i ett land inom vars gränser islams heligaste städer ligger, Mekka och Medina.

”I Medina finns den näst efter Kaba i Mekka viktigaste helgedomen i den islamiska världen Masjid al-Nabawi, Profetens moské, som innehåller Muhammeds, hans dotter Fatimas och de två första kaliferna Abu Bakrs och Umar ibn al-Khattabs gravar.” / Wikipedia.

Låt mig åter igen, angående ”ABSOLUT MONARKI”, citera Wikipedia: ”En absolut monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne, till skillnad från i en konstitutionell monarki, har mer eller mindre totala befogenheter. I äldre svensk form kallas detta envälde. De facto kan även en konstitutionell monarks maktutövning påminna om en absolut monarks – ett exempel är Marocko, där kungen genom dekret kan åtgärda beslut fattade av det folkvalda parlamentet. Eftersom monarken/emiren, eller vad denna icke folkvalda autokrat kallas, även har makt över domstolarna kan dennes familj eller klan som regel även begå brott utan att straffas.”
Här kan inskjutas att även vår egen kung har juridisk immunitet och kan straffas först ifall han tvingas av tronen.

Saudi-Arabien ÄR en absolut monarki och åter igen Wikipedia: ”Enligt den första skrivna saudiarabiska grundlagen, som publicerades i början av mars 1992, är Saudiarabien en monarki med sunnimuslimsk konstitution, som skall försvara de mänskliga rättigheterna som de tolkas av sharia (artiklar 1 och 28).”
Här kan inskjutas att i Iran är det shiiter som utgör majoriteten och deras gren av islam är statsreligionen. Skillnaden mellan sunni och shiiter skulle föra alltför långt att här gå in på. Båda riktningarna har för övrigt en rad undergrupper.

Fram tills nu har media inte ens knystat om mänskliga rättigheter eller demokrati i Saudi-Arabien. Inte ett ord har sagts om dödsstraffen som flitigt utdöms och verkställs i landet. Men nu nämns det lite i förbifarten, inte för att ofriheten i sig ifrågasätts utan för att man ifrågasätter att vi har ett avtal med landet om militärt samarbete.

Det är förvisso i högsta grad ett berättigat ifrågasättande som nu sker och orsakerna till vår export till krigförande länder som är mer än att slå vakt om en växande militär-industri och den stora vapenexport vi har. Exporten är, utan att svensken i gemen är medveten om det, störst i världen om man ser det relativt vår befolkning, trots att vi har en på pappret mycket restriktiv vapenexport-reglering!

Och ”den svenska vapenexporten skenar! Sverige har aldrig tidigare sålt så mycket vapen som nu. Ökningen är drygt 300 procent under den senaste tioårsperioden. Svensk vapenindustri har siktet inställt på instabila och odemokratiska regioner i världen. Marknaden finns där krigen rasar och förtrycket hårdnar. Ju fler vapen industrin säljer i dag, ju större blir efterfrågan i morgon. Bland de största köparna förra året märks Thailand, Saudiarabien, Indien, Pakistan och Förenade Arabemiraten. Dessa länder där det förekommer grova människorättskränkningar står ensamma för omkring 60 procent av den totala vapenexporten från Sverige.” Källa. Mer.

Sverige är en ankdamm.
I den ankdammen ser vi inte längre än till gränsen för dammen och i dammen surrar det som i en syjunta om vad var och en gör, men de stora frågorna lyser trots allt med sin frånvaro.

En sak som aldrig diskuteras är den oligarkiska styrelseformen som Sverige har, men långt ifrån är ensamt om.
Det går det till så att vissa frågor diskuteras inför folkets ögon och öron och det kan till och med dras i långbänk tills ingen längre orkar engagera sig. Det är sådant som invaggar oss i tron att vi lever i en demokrati. Men allt sker bara till synes inför öppen ridå. Bakom denna ridå fattas dock de stora besluten. De fattas alltså utan demokratisk insyn, varmed jag egentligen inte menar ”demokratisk”, utan parlamentarisk, vilket ju är långt ifrån samma sak.

Man har hemliga samtal med Bilderberggruppen, man har hemliga samtal med den inhemska storfinansen, man har toppmöten varifrån endast godkända harmlösa frågor redovisas för folket via massmedia som får en väl friserad version av vad som har sagts. Övriga frågor vet vi diffust eller ingenting om.
Mer informellt men lika hemligt är alla beslut som fattas genom den omfattande korruptionen som ”inte finns” i vårt land.

Korruption har en slags anatomi.
Den har ett huvud, de kapitalstarka, och den har en kropp, de mindre kapitalstarka, men inflytelserika (politiker och tjänstemän) som kan påverkas, och allt står på fötterna som bär upp. Och det är vi. Vi som indirekt får betala för mutorna. Pengarna flyter ju från dem som kan betala för att få som de vill, till de som låter sig bestickas för att de kan fatta de beslut de får betalt för. Och pengarna kommer i grund och botten från oss som allt vilar på.

Mutorna är som bondens utsäde. Ju mer man sår dess mer skördar man. Och på detta skapas förmögenheterna. Det finns större förmögenheter i dag än någonsin tidigare. Korruptionen växer hela tiden och är i dag så omfattande att den sänker länders ekonomier. Island och Grekland är kanske de allra bästa exemplen, Italien ligger inte långt efter och har självaste Berlusconi för de flesta som frontfigur.

Korruption är som bekant givetvis inget som är lagligt, men likväl utbrett. Och ingen kan tala, då ingen insyltad vill eller vågar eftersom det finns många sätt de korrupta kan slå tillbaka. Därför är det ingen som försöker sig på att lyfta sådant upp i ljuset.
Det är bara småsaker som kommer fram, som till exempel mutskandalerna i Göteborg. Men inte ens där kom hela sanningen riktigt till ytan; att tunga kommunpolitiker på olika sätt är insyltade.
Klargörande bild


Inlägget

Den allmänna bilden av Sverige blir som i så många andra länder att vi står fria från korruption, trots att den är en växande makt i staten!

Just nu.
Ja, just nu gör man vad man kan för att lägga locket på en affär som både sossar och Alliansen har del i. Jämför med Boforsaffären.

Just nu.
Ja, just nu talas också om den vedervärdiga Saudiska regimen. Om det är för att försöka fokusera på annat än oegentligheter, och korruption må andra bedöma.

Och sen?
Så fort media tröttnar på att skriva om vårt militära samarbete med regimen kommer åter igen megafonerna att tystna och Saudi-Arabiens diktaturvälde lämnas ifred. Diktaturen glöms bort. Tortyren glöms. Dödsstraffen och sharia-lagarna likaså. Det blir lika tyst som det i dag är om den utbredda, men i och för sig inte lagliga, handeln med slavar som förekommer i Yemen, Chad, Niger, Mali och Sudan.

Men tänk hemska tanke

Tänk om Saudi-Arabien plötsligt får för sig att liera sig med Ryssland och Kina och vänder USA, Israel och EU ryggen. Då kommer Abdullah bin Abdul Aziz, Saudiarabiens kung, att nagelfaras i västmedia och de svenska media kommer inte att stå övriga västländers efter i fördömanden och fakta kommer både att dras fram i ljuset, överdivas om så skulle krävas och om så inte räcker så fabriceras lämpliga lögner. Allt för att förbereda opinionen för ett eventuellt samlat krig under FN:s paraply.

Men just nu är Saudi-Arabien allierad med västmakterna och får därmed begå vilka brott som helst mot mänskligheten utan någon debatt kring det.

Vilka?

Vilka som styr världen?

Dum fråga för den som kan tänka, svår fråga för de flesta, tycks det.

(Skvitts och Maveras inlägg taggade med ”Libyen”)


TAL PÅ DEMONSTRATIONEN MOT CARL BILDT

Carl Bildt – en folkmordsminister

”Redan från 1993 kan vi läsa om de förbrytelser mot mänskligheten som regimen i Khartoum begick mot människorna i oljeområdena i södra Sudan. Tre FN-rapportörer, Gaspar Biro, Leonardo Franco och inte minst före detta inrikesministern i Tyskland, Gerhard Baum skrev. Rapporterna talar om folkfördrivning, utsvältning, mord som i sin grymhet övergår det mesta jag någonsin läst om, icke minst slaveri som diktatorn Omar Al Bashir ägnade sig åt som politiskt vapen, genom att föra bort människorna i oljeområdena till slaveri i Norra Sudan och Darfur, kunde han tömma stora delar av oljefälten, samtidigt fick hans miliser sin lön genom att avyttra dessa fångna människor som slavar till högst bjudande i norr.
Enligt FN-rapportörerna, enligt Human Rights Watch, enligt Amnesty International, enligt Christian Aid, enligt norsk Folkehjälp, enligt den kanadensiska regeringens rapport förvärrade oljebolagen i områden detta folkmord, som Al Bashir nu anklagats för av Internationella kriminella domstolen i Haag.
Striderna i området ledde till att Lundin enbart kunde genomföra sin exploatering genom att alla Lundins konvojer skyddades av massiva enheter av Al Bashirs armé, upp till 7000 soldater skyddade en enda konvoj – upp till 200 regeringssoldater dödades i ett enda bakhåll, hur många gerillasoldater som dödades vet vi inte ens… Samtidigt som Lundin målade upp denna exploatering som man tjänade 100 miljoner på i vackra färger för sina aktieägare…. Samtidigt som Bildt från det han blev styrelsemedlem år 2000 tills idag kallar denna exploatering för en fredsprocess, som han i all ödmjukhet bidragit till.” Läs mera, läs allt!


Längst ned

Uppdaterat

Längst ned i inlägget finns nu en uppdatering och längst ned på listan över vad vi intresserar oss för ligger Afrika!

Läs även Hemimammas inlägg som jag länkar till i inlägget i och med att jag nu uppdaterar igen.


Demokrati

Pressfrihet

Det är vad vi anser vara en av demokratins hörnstenar. Undersökande journalistik måste få förekomma och får aldrig förhindras. Det är en demokratisk grundsten.

Låt oss se på hur det fungerar!

Johan Persson och Martin Schibbye är två journalister som har arbetat med ett kritiskt reportage om Lundin Oil och deras smutsiga byk i Etiopiens omstridda provins Ogaden, vars befolkning huvudsakligen utgörs av etniska somalier vilka utsätts för ett folkmord som FN blundar för.

Att skildra en sådan sak ligger inte i Etiopiens intresse och inte heller i Lundin Oil:s intresse eftersom Lundin Oil med den etiopiska regimens stöd fördriver, låter tortera och mörda den befolkning som bor i områden där bolaget utvinner olja. Att skildra en sådan sak ligger inte heller i vår utrikesministers intresse eftersom denne man, Carl Bildt, har varit styrelseledamot och aktieägare i bolaget Lundin Oil.

Pressfrihet, en av demokratins hörnstenar, sägs det. 

Pressfrihet, en av demokratins hörnstenar, sägs det inte minst från högerhåll. Hur sant är det när det väl kommer till kritan? Stoppades inte Göteborgs Handels och Sjöfarts Tidning under krigsåren när de publicerade nazi-kritiska artiklar? Förbjöd man inte tidningarna Trots allt och Norrskensflamman under kriget eftersom de var kritiska mot Hitler?

Så låg det till med yttrande- och pressfrihet då när det begav sig. Borgerskapet slår ju vakt om kapitalismen och så gjorde även Adolf Hitler.

Kapitalistisk makt får inte ifrågasättas när den makten är hotad. Dessemellan kan pressfrihet tillåtas.

När Johan Persson och Martin Schibbye arbetade med ett kritiskt reportage om Lundin Oil var de tvungna att ta sig in i provinsen Ogaden på ett olagligt sätt. Regimen tillåter nämligen inte att journalister besöker provinsen. Ej heller tillåts Human Rights Watch att komma in i provinsen. Där pågår nämligen ett folkmord i oljeindustrins och Etiopiens korrupta regims intresse och just därför blundar FN för frågan, som enbart gäller penningstinna oljeintressen.

Nu har Johan Persson och Martin Schibbye dömts till 11 års fängelse för att de har tagit sig olagligt in i provinsen och enligt åklagaren har de haft terroristiska avsikter. Alla förstår att det senare är lögn, men regimen statuerar exempel: ”Kom inte här och snoka i våra skumma affärer!”

Pressfrihet!

Denna så omhuldade princip, inte minst från högerhåll så länge den gagnar kapitalismen, den är i detta sammanhang inget värd. En moderat, som Carl Bildt, borde ju gå i taket när pressens journalister fängslas för att de gör sitt jobb. Men nu råkar det vara så att han har haft intressen i Lundin Oil och att deras byk granskas är inget han gillar.

(Pressfrihet! Så där inom parentes sagt kan ju nämnas att när högern mest har höjt rösten om press- och yttrandefrihet har det oftast handlat om att gå till storms för att tillåta pornografi!)

Som varande vår utrikesminister och en vän av press- och yttrandefrihet borde Carl Bildt agera kraftfullt mot den etiopiska regimens tystande av det fria ordet. Men, se där, där kolliderar intressena, liksom! Och därför ska vi inte heller ha ministrar som samtidigt är kapitalister med kapitalisters privata intressen.

Vad gör vår utrikesminister i detta för Johan Persson och Martin Schibbye känsliga skede? Jo, han tar semester!

”Samma dag som journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye döms till elva års fängelse åker utrikesminister Carl Bildt på semester. Trots att tiden för diplomatiska aktioner är kort väljer Carl Bildt att lägga över ansvaret på andra.” /AB

Vår utrikesminister som är känd för sina goda kontakter med all världens obskyra ledare kan i efterhand säga att han tyvärr var på semester och därför inte hade ansvar för hur det gick med journalisterna, vilka hade tagit till sin uppgift att avslöja den smutsiga byk som han själv är delaktig i!

Läs mera här!

”Carl Bildt, som tidigare kritiserats för att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt för svenskarna.” /AB

En teflonpolitiker åker på solsemester

Senaste nytt Publicerad: 2011-12-28

”Avgå, Carl Bildt!

Fredrik Reinfeldt.  Fredrik Reinfeldt.

Åsa Linderborg om tragedin i Addis Abeba

Utrikesdepartementets ”tysta diplomati”, som går ut på att man inte ska försvara den svenska pressfriheten, har än en gång visat sig oduglig. Två journalister sitter fängslade för att de försökt granska en svensk bolagsgrupp vars affärsmetod är brott mot mänskligheten, en skurkkoncern som Bildt själv varit med och styrt.”  Läs allt!

”Elva års fängelse är straffet för Martin Schibbye och Johan Persson. Det är en ofattbart stor del av en människas liv, och därför vore det förmätet att råda eller uppmana dem till någonting.

Situationen börjar kännas hopplös. Ensidiga sanktioner från svensk sida skulle enbart ha symbolisk karaktär – om än så viktig. För USA är Etiopien en geopolitisk kronjuvel på det ”terroristdrabbade” Afrikas horn. Den etiopiska regimen har helt enkelt råd att göra sig osams med Sverige eftersom stödet från andra är tusenfalt större.

EU är inte heller nåt att hoppas på. Carl Bildt har personligen förhindrat att EU ens uttalar ett stöd för Schibbye och Persson, avslöjar Jonas Sjöstedt i en artikel på SVT Debatts hemsida den 21 december. (Det var även Carl Bildt som ensam lade in sitt veto när EU:s utrikesministrar ville införa sanktioner mot Syrien, eftersom det kunde drabba företaget Ericsson. Syrien är ett land som EU har råd att bråka med.)

Många menar till och med att Martin Schibbye och Johan Persson får skylla sig själva som hamnar i etiopiskt fängelse: Tar man sig in olagligt i ett land ska man dömas. Så resonerade ingen när svenska journalister trasslade sig in bakom järnridån. Hade Schibbye och Persson fallit offer för den Nordkoreanska diktaturen, hade det låtit annorlunda.” Läs mer på AFTONBLADET Kultur

Bonuslänkar tillagda 2011-12-30

EXPRESSEN

http://www.expressen.se/1.2665586?articlePopup=true

Den etiopiska domstolens beslut att döma Johan Persson och Martin Schibbye till elva års fängelse har väckt starka reaktioner.

Amnesty uppmanar den etiopiska regeringen att ge journalister, människorättsaktivister, forskare och andra oberoende övervakare tillträde till Ogadenprovinsen, för att kunna undersöka tillståndet för de mänskliga rättigheterna i regionen. Läs här.

Du kan protestera här!


Folkmord, förtryck, olja och pressfrihet

Se sanningen!

”Ogaden är ett omstritt område i sydöstra Etiopien vid gränsen till Somalia, i den sydöstra delen av Somaliregionen. Området, ett 500-1 000 meter högtstäppland, är glest befolkat av somalier, som traditionellt sett har livnärt sig som nomadiska herdar. Ogaden har inga större städer.” Wikipedia.

”I dag återupptas rättegången i Etiopien mot de två svenska journalisterna Martin Shibbye och Johan Persson. Journalisterna greps i somras i Ogaden, ett område där Lundin Petroleum (länk inlagd av Skvitt) utvunnit olja. Lokalbefolkningen känner väl till de övergrepp som begåtts för att utländska oljebolag ska kunna bedriva sin verksamhet i Ogaden, skriver dagens debattör. Det borde också Lundin Petroleum och den tidigare styrelseledamoten Carl Bildt ha gjort.”

Länk till Carl Bildts blogg, för den som känner för att läsa det denne självgode, hänsynslöse och adlige excentriker vill ge luft åt.

Att här inskjuta att adeln aldrig haft annat än ett undersåtars utnyttjande som sitt levebröd i snart tio århundraden är väl tämligen onödigt. Men det har format generation efter generation att se det som ett självklart och legitimt levnadssätt och det är därför svårt för dem till adeln hörande människorna att själva som individer ifrågasätta orättvisor. Den parasiterande livsstilen är nedärvd, kulturellt förankrad och framkallar inga som helst betänkligheter, dåligt samvete eller ånger- och skamkänslor. Påpekanden härom bemöts därför helt naturligt och samvetslöst med lögner och förnekanden, så som en nedärvd och betingad reflex. Man kan därför inte begära att den här, herr Carl Bild, ska förstå sig på sådant som är den vanlige människans vardag av umbäranden. Att verka inom Moderaterna blir därför en absolut självklarhet.
Detta skall inte förväxlas med psykopati, trots att likheterna är slående.

Att förena adelns historiskt nedärvda känsla av ”gudomligt otadliga rätt” att härska och förtrycka med kapitalismens än mer hänsynslösa våldtäkt på allt som kan underkastas profitens snöda vinning är en katastrofal kombination. Det är förklaringen till att inget annat parti än Moderaterna kunde komma ifråga när Carl Bildt i unga år valde att engagera sig politiskt.

Martin Schibbye och Johan Persson i Etiopien har gjort mycket mera för människorna i Ogaden och andra ställen där Lundin petrolium agerar genom att de greps, än om de inte hade blivit gripna och åkt hem och skrivit sitt reportage. Vad som sker i tredje väldens allra fattigaste länder är inget som intresserar våra medier.

Däremot är två svenskars öde en angelägenhet för media att lyfta fram. Det intresserar oss så mycket att det säljer lösnummer. Därmed ger det klirr i kassan för dem som valt att leva på att förmedla väl valda, inte alltför kritiska nyheter, som skulle kunna motarbeta det orättfärdiga system de hyllar och som garanterar deras välstånd på andras bekostnad!

Det sipprar ut en liten dunst av ruttenhet i världen tack vare att svenskarna greps, men fokus ligger på svenskarna, trots allt. Vad som sker med befolkningen i Ogaden kommer i andra eller tredje hand. Det är medias prioritering!

Martin Schibbye och Johan Persson är privilegierade. Deras rättegång följs av världspressen, till skillnad från innevånarna i landet, vars rättssäkerhet är helt obefintlig.

Etiopien visar nu upp en propagandabild av sig självt, sägandes: ”vi är en rättsstat!”, vilket är så långt någon kan komma bort från sanningen i detta korrupta land som tar mutor från bland annat Lundin petrolium och som försvaras av vår egen utrikesminister Carl Bildt.

En minister får aldrig ha egna intressen i frågor den har inflytande över. Jäv kan då alltid ifrågakomma och det är snarare oundvikligt. Vad gör just denna affär fri från sådan misstanke när heder och moral uppenbarligen lyser med sin frånvaro – av hävd och nedärvd kultur, som som bör framgå av det ovan sagda?

Som en röd tråd i Carl Bildts personliga och privata affärs- och oljeintressen går dessa hand i hand med hans utrikespolitiska gärning, dock utan att det får några konsekvenser, vilket visar på vårt politiska etablissemangs totala moraliska sönderfall och korrupta värdegrund, allt från den yttersta högen till det som ska låtsas vara vänster.

Ogaden, vad sker egentligen där?

Jag har tänkt mycket på det där som Carl Bildt sa i Almedalen tidigare i år, om att UD avrått från resor till Ogaden. Det är ju en rekommendation för turister. Men att säga så om journalister är konstigt. Och nu är det ju så att Etiopiens regering inte bara förbjuder journalister från att resa in i Ogaden, inte heller Human Rights Watch och andra människorättsorganisationer tillåts komma in i området. Det betyder förstås att regeringen har något att dölja.” /Fosiya Abdirahman och Kerstin Lundell,  AB Deabatt

(DEBATTÖREN Fosiya Abdirahman, 28, Borås, utbildad i juridik. Kerstin Lundell, författare till boken ”Affärer i blod och olja. Lundin Petroleum i Afrika”.)

EXPRESSEN, med anledning av ovan nämnda bok: ”Imperiets grundare Adolf H Lundin var en hårt arbetande, målmedveten och revanschlysten man som på kort tid byggde upp en imponerande förmögenhet.

Men så var hans affärsidé att göra affärer i högriskområden. Det betyder i klarspråk diktaturer och krigsdrabbade regioner. Han är inte ensam om metoden. Även vapen- och knarkindustrin utnyttjar människors utsatthet och konflikter för att göra snabba cash.

Journalisten Kerstin Lundell har kartlagt och följt Lundins affärer från affärsidé till platserna där oljan pumpas fram. Bokens titel Affärer i blod och olja ger en klar bild av priset för det svarta guldet. Det är våldtagna kvinnokroppar, trasiga barnsoldater och nerbrända byar som möjliggör miljardvinster som senare pumpas in i svenska fickor för uppköp av eleganta auktionshus. Intervjuerna med de våldtagna och lemlästade kvinnorna är stark och skakande läsning.”

”En stat som inte tillåter tillträde för journalister och stänger ut hjälporganisationer, bör granskas. I stället har Etiopien varje år fått hundratusentals kronor i bistånd av Sverige, skriver Fosiya Abdirahman och Anna Gustavsson (V)

Våldtagen, fängslad, misshandlad, torterad, eller mördad. Det är verkligheten för folket i Ogaden. Journalister som under de senaste åren lyckats ta sig in i regionen för att rapportera om övergreppen, har råkat mycket illa ut. Nu blev det två modiga svenska journalisters öde.” Läs mer!

Lundin Petroleum, en korrupt statsledning och Carl Bild – den perfekta kombinationen!

Länken ovan går till  Daniel Swedins Debattartikel där han bland annat skriver: ”I dag återupptas rättegången i Addis Abeba mot de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Över rättssalen kastar Carl Bildts oljeaffärer en mörk skugga.

Journalisterna tog sig in i den etiopiska Ogadenprovinsen för att titta närmare på vad oljebolaget Lundin Petroleum – där Carl Bildt satt i styrelsen under sex år på 00-talet – haft för sig i området sedan 2006.

Det är lätt att förstå varför. I oktober 2002 hamnade Lundingruppen på en svart ­lis­ta över företag som FN anser håller på att plundra Kongo på sina naturtillgångar.

I fjol pekades Lundin Petroleum ut av en människorättsgrupp för att ha dragit nytta av den sudanesiska regimens allvarliga brott mot lokalbefolkningen när de etablerat sig kring oljefälten i Sudan.

Rapporten gjorde att Internationella åklagarkammaren beslutade inleda en förundersökning om folkrättsbrott.

Eftersom Carl Bildt satt i styrelsen för Lundin Petroleum mellan 2000 och 2006 skulle ett väckt åtal få stora politiska konsekvenser. Affären har redan allvarligt skadat Lundins varumärke. Carl Bildt är ännu märkvärdigt oberörd.”

”År 1984 uppmärksammade svenska medier att Lundin trots den pågående FN-bojkotten mot apartheidregimen i Sydafrika bröt guld i landet. ‘Jag förstår inte det svenska raseriet mot detta vackra land’ löd Lundins kommentar. 1996 gick Lundin som huvudägare i företaget Tenke Mining in i det krigsdrabbade Kongo. FN svartlistade företaget som de menade ‘plundrade landet på dess naturtillgångar’ och anklagade Sveriges regering för att ‘vara medbrottsling om åtgärder inte vidtas’. ‘Det finns så mycket olja och att landet fungerar och alla luktar fred’, yttrade Lundin i samband med han valt att inte sälja sitt företags sista kvarvarande oljekoncession i inbördeskrigets Sudan. Hans företag hade tidigare hårt kritiserats för att göra affärer med diktaturregimen i Khartoum som man menade förvärrade konflikten, bland annat genom att byar brändes ner och invånarna fördrevs för att bereda plats åt en väg.” / Wikipedia.

Ogaden är bara ett av de områden där skattesmitarföretaget Lundin Petroleum verkar och där mänskliga rättigheter inte är värda det papper de är nedtecknade på och där tvångsevakuering av människor är en väl beprövad metod. Vem saknar fattiga och utsatta människor i den delen av världen? Vem kräver att FN ska agera? Var är protesterna mot folkmord?

Omvärldens makter tiger!

”I Ogaden pågår sedan 2007 en etnisk rensning med inslag av tortyr, våldtäkter och mord, där de mördade lämnas mitt i byarna till offentligt beskådande. Den etiopiska militären agerar förövare mot fattiga boskapsskötare, hävdar Human Rights Watch i en diger rapport från 2008. Rapporten dokumenterar bland annat att 83 byar har bränts ned.” / Maj Wechselmann

”Ahmed, 42, vet fortfarande inte varför de etiopiska soldaterna grep honom och hans far. De kom en kväll till familjens restaurang och släpade med dem till skogen utanför byn. Sedan började de binda ihop deras armar och ben med rep.

– Nu dör vi, sa hans far.

Skotten small och Ahmed såg sin pappa falla ihop. Sedan blev allt svart.

– De trodde vi båda var döda och försvann. Men när folk kom för att begrava oss såg de att jag levde.

Han visar spåren efter kulhålen: i magen, huvudet, sidan.

– Det sista jag minns var att de anklagade oss för att hjälpa gerillan.” AFTONBLADET

”Vi är på väg till Dadaab i Kenya, ett läger där upp emot en halv miljon flyktingar trängs i tält och hyddor.

Alla har gått hit, drivits fram i dagar och veckor och månader, för att överleva. Människorna från Ogaden i Etiopien har inte hotats av svält och törst – utan av våldet från sin egen regering.

Hemligt krig

I flera år har ett hemligt krig pågått mellan Etiopiens armé och ONLF, en gerilla som vill ha självständighet och som regimen anser är terrorister.

Inga journalister får besöka provinsen.” /AFTONBLADET

Vad ONLFTPLF och EPRDF faktiskt står för är mer än jag kan säga säkert. Ni kan ju själva klicka på länkarna och bilda er en egen uppfattning.

En fingervisning får man kanske här om Tigrayan Peoples Liberation Front (TPLF) samt genom att läsa om Meles Zenawi Asres på Wikipedia. Det talas från vissa håll om att befrielserörelserna är islamistiska och att sådana rörelser inte kan bringa demokrati till folken. I denna del av Afrika är förvisso islam mycket starkt och människorna är troende islamister, så det är inget märkligt om islam är den religion befrielsearméernas soldater och ledning bekänner sig till. Vi kan inte ha synpunkter på det. Men vi kan ha synpunkter på vad de slåss för och mot. Och det sista är ju väl dokumenterat. Det är svårt att tro att människorna skulle få det sämre om dessa gerillaarméer skulle segra. Och man måste inte sympatisera med allt dessa organisationer vill för att tycka att det de slåss för en rättfärdig sak. Vi får inte vara väst- och kristcentrerade eftersom vi knappast kan vara hela världens rättesnöre.

Human Right Watch rapport. (Låt Google översätta om det behövs.)

AFTONBLADET

En sak är klar, området är omtvistat. Etniskt bör det höra till Somalia, men ligger inom Etiopiens gräns, vilket gerillan vill ändra på. Etiopien är en förtryckarstat och som sådan går den särskilt hårt åt befolkningen i Oganden, särskilt sedan oljan upptäcktes och började exploateras. I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagförslag som innebär att det bistånd som landet tar emot från andra länder inte får gå till arbete för demokrati och mänskliga rättigheter!

Enligt demokratiindex är Etiopien en hybridregim, och landet rankas på plats 105 av 167 länder. Källa Wikipedia.

Det handlar om utbredd tortyr och avsaknad av pressfrihet. Hade svenska journalister råkat illa ut i Vitryssland hade Carl Bildt reagerat hårt, men nu handlar det inte om Vitryssland, utan om en stat allierad med Carl Bilds oljeaffärer. Då säger Carl Bildt: ”Ger man sig in så ger man sig in i ett väldigt farligt område. Det är ett mycket farligt område som man bör hålla sig borta från.”

Var är orden om pressfrihet, demokrati, om en diktator mot folket, som i Egypten, Libyen och Syrien eller att behandlingen av journalisterna är milt sagt oacceptabel eller att Etiopien bryter mot de mänskliga rättigheterna? Så fungera korruptionen när en utrikesminister blandar samman sin politiska roll med sina egna privata affärer.

Uppenbarligen har omvärlden utanför Etiopien ingen rätt att få reda vad som händer i Ogaden. Vi bör tydligen förlita oss till vad den etiopiska regimen säger om regionen. För några rapporter om vad Ogaden-borna själva tycker och anser lär vi inte få. Inte så länge Etiopien förblir Sveriges allierade i alla fall, och inte så länge utrikesministern har ekonomiska intressen av att regimen förblir ”stabil”.

”Trots otaliga rapporter om de omfattande brotten mot människliga rättigheter i Ogadenregionen så får Etiopien ekonomiskt bistånd från bland annat Sverige. Sverige har gett Etiopien 305 886 000, 310 225 000 respektive 313 138 000 kronor på de senaste tre åren. Förutom Sverige är Etiopiens största biståndsgivare USA, EU, Storbritannien och Tyskland.” / Anna Gustavsson.

Nu är ju inte Ogaden unikt. Kapitalismen är obarmhärtig och svaga länder är mer försvarslösa än andra. På den Afrikanska kontinenten finns många exempel på det. Många afrikanska länder har en enorm rikedom på naturresurser men är ändå bland de fattigaste i världen. Vinsterna från naturtillgångarna hamnar i fickorna på utländska bolag medan länderna sitter fast i råvarufällan. Sverige och EU har nu chans att ändra på detta”, skriver Karin Gregow (Forum Syd) Marja Wolpher (Afrikagrupperna) och Carl Schlyter (MP EU-parlamentariker optimistiskt), som om någon drastisk förändring var inom synhåll.

I dag 2011 – 12 -06 börjar förhandlingarna mot de svenska journalisterna i domstolen i Etiopien.

”I dag återupptas rättegången i Etiopien mot Martin Schibbye och Johan Persson. De har tagit sig in i Ogadenprovinsen i Etiopien bland annat för att ta reda på vad företagsgruppen Lundin haft för sig där sedan 2006. Nu kommer vi knappast att få veta. Vem skulle våga berätta?

Vad Lundinsfären ägnat sig åt i grannlandet Sudan vet vi däremot en hel del om. I fjol presenterade människorättsgruppen European Coalition on Oil in Sudan rapporten Unpaid Debt, ‘Obetald skuld’.

De pekar bland andra ut Lundin Petroleum och slår fast att de dragit nytta av regimens allvarliga brott mot lokalbefolkningens rättigheter.

Resultatet av konflikten kring oljefälten i Sudan mellan 1997 och 2003 beräknas i rapporten till 12 000 döda, 160 000 tvångsförflyttade och en omfattande materiell förstörelse. /AFTONBLADET

”Det är svårt att se det som en tillfällighet när Carl Bildt i TV4:s nyheter i det närmaste ger journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson skulden, de har själva satt sig i klistret. Detta är en farlig signal från utrikesministern i det här läget. En mycket stark reaktion från svenska utrikesdepartementet är nödvändig för att förhindra att de två journalisterna kommer att ruttna bort i det ökända tortyrfängelset i Jijiga.” / Maj Wechselmann

Det är svårt att se det som en möjlighet att den svenska regeringen kommer att lägga två strån i kors för att få hem Martin Schibbye och Johan Persson, eller att de ens ska få stöd av den svenska regeringen så att de får en mild dom. En sådan sak hamnar ju på Carl Bilds bord och han har identiska intressen med den Etiopiska regeringen, nämligen att sanningen om det smutsiga kriget och sambandet mellan detta och oljeindustrin i Ogaden inte kommer fram. ”Det är mot denna bakgrund den etiopiska överreaktionen mot de svenska journalisterna måste ses. De skyddar mäktiga ekonomiska och politiska intressen. Tyvärr är det delvis samma intressen Carl Bildt trasslat in sig i.” Det skriver AFTONBLADET och fortsätter: ”Sedan 2006 har journalister från bland andra Washington Post, New York Times, The Daily Telegraph, Christian Science Monitor, Bloomberg och Voice of America gripits.” Tidning ställer sig frågan: ”Inget av dessa fall har gått så långt som till åtal. Så vad har Carl Bildt och utrikesdepartementet gjort för fel?”  Jo, det finns en jävig minister som har blod på sina händer och det vill han inte ska komma fram, det är mitt svar!

Så går det till när affärer och politik blandas samman på ministerposter och just av det skälet ska aldrig kapitalister sitta på sådana poster. Det leder bara till korruption och tillvaratagande av egna högst privata ekonomiska intressen.

”Fel att antyda att Etiopiensvenskarna får ‘skylla sig själva’ ”, säger Lotta Schwarz (Ordförande i Svenska Fotografers Förbund), Jonas Nordling, (Ordförande i Svenska Journalistförbundet), Ulrika Knutson (Ordförande i Publicistklubben), Jesper Bengtsson, (Ordförande i Reportrar utan ­gränser), Arne König, (Ordförande i Europeiska Journalistfederationen), Ola Larsmo (Ordförande i Svenska PEN-klubben), Lasse Hejdenberg (Ordförande i Pressfotografernas Klubb), Thomas Olsson (Advokat för Martin Schibbye och Johan Persson), Max Ahlgren (Advokat för Martin Schibbye och Johan Persson) /AFTONBLADET

– – –

Dagsläget för svenskarna

”I måndags överlämnade den svenska regeringen en skrivelse till den etiopiska regeringen med en fråga om det var förenligt med etiopisk lagstiftning att inte överlämna bevisning till försvarssidan i en rättsprocess. Tidigare har man ställt samma fråga muntligt till den etiopiska regeringen.

Svaret blev, enligt Sveriges Etiopienambassadör Jens Odlander, bägge gångerna att man inte uttalar sig i en pågående rättsprocess.” / SvD

Om rättegången till större del kommer att handla om det svenskägda oljebolaget Lundin Oils roll i Ogaden-provinsen och minimalt om det allvarligaste åtalet: att de påstås vilja främja terrorism, då kan de komma att få en mild dom. Kanske är det deras enda chans, för Carl Bild, som sagt lär ju inte trycka på till stöd för dem, med tanke på hans jävsituation.

”De är inställda på fängelse”

Fyra vittnen har kallats för att intyga att svenskarna var i Etiopien på journalistiskt uppdrag och inte för att stötta den terrorstämplade ONLF-gerillan. Men ett vittne får inte delta under rättegången, rapporterar Dagens nyheter. Det är den vapenexpert som Försvarsmakten erbjudit sig att skicka för att intyga att filmen när svenskarna håller i vapen inte handlar om vapenträning. Och det är svenska utrikesdepartementet, UD, som stoppat resan.

Fyra vittnen har kallats för att intyga att svenskarna var i Etiopien på journalistiskt uppdrag och inte för att stötta den terrorstämplade ONLF-gerillan. Men ett vittne får inte delta under rättegången, rapporterar Dagens nyheter. Det är den vapenexpert som Försvarsmakten erbjudit sig att skicka för att intyga att filmen när svenskarna håller i vapen inte handlar om vapenträning. Och det är svenska utrikesdepartementet, UD, som stoppat resan.

Reflektion

Carl Bildts särskilda sändebud, förre rättschefen på UD Carl-H enrik Ehrenkrona, konstaterade utifrån sin Bildt-partiska ställning och inställning att ”många av frågorna var fokuserade på fel saker, Lundin Petroleum och deras verksamhet i dotterbolaget Africa Oil. Åtalet handlar om stöd till gerillan och därmed en terroristorganisation. Då ska frågorna fokusera på hur de har gjort det och försöka få fram det svaret.” Citerad i GP

Opinion

Det måste bli en friande dom

”Människorättsorganisationerna Amnesty och Human Rights Watch, uppmanar Etiopien att sluta använda terrorlagar mot journalister och politiska aktivister.” /SvD

Bildt olämplig på grund av jäv

Nya Uppgifter

Lundin Oil hade koll på Martin Schibbye och Johan Persson!

Klockan 14.40 på eftermiddagen den 7 juni gick någon från Lundin Oil Services SA i Frankrike in på Martin Schibbyes blogg.

Martin Schibbye skickade en skärmdump som visade hemsidans besökslogg till sin kollega och research inför resan, Anna Roxvall. Tre veckor senare, den 30 juni,  greps journalisterna i Ogaden-provinsen av etiopisk armé, anklagade för terrorbrott.

”Det är extremt komprometterande, men samtidigt oklart vad det betyder. Men att någon förrådde dem är ju ett faktum. Hur hittar man annars två svenskar inne i rebellkontrollerat territorium? Det hävdar ju även källor från Etiopien.” Det säger Anna Roxvall som jobbade med Lundin Oil-granskningen.

Lundins inställning:Lukas H Lundin uttryckte i en intervju med Veckans Affärer i slutet av oktober att den svenska regeringen borde bett om ursäkt för Schibbyes och Perssons agerande:

– Om Sverige skulle säga: ‘Fine, vi har gjort bort oss. De här journalisterna gjorde fel. De borde inte ha gått in i landet’, då tror jag att de skulle ha släppts fria, sa han till tidningen och fortsatte:

– Nu har det gått för långt. Det har blivit för sent att medge misstaget.”

Källa: AFTONBLADET

Lundinfamiljen vill inte kommentera hur företaget kunde känna till de svenska journalisterna. Det här tyder på att Lundin Petroleum fortfarande står i kontakt med etiopisk säkerhetstjänst Det är mycket obehagligt att Lundin Petroleum tycks utnyttja landets säkerhetstjänst i hanteringen av journalister’.”, säger journalisten Kerstin Lundell. Det skriver AB.


Ett inlägg av Ghost

Det media inte skriver om 

Detta inlägg försökte jag reblogga utan framgång. Hur det kom sig vet jag inte, men gå in och se vad Ghost skrev! Se videon! Klicka på länken i min kommentar hos Ghost!

Detta vidriga folkmord är vår utrikesminister Carl Bild delaktig i, vilket inte tycks bekymra Alliansen, vår regering  och dess ledare moderaten Fredrik Reinfeldt. Detta är kanske Sveriges allra värsta skandal och förmodligen det värsta folkmord som en svensk regeringhelt negligerar. Det skulle knappast ha varit möjligt utan Carl Bildts inblandning i detsamma.

Bildt och regeringen har klart visat att människors värde är försumbart i jämförelse med profit!

Läs också

Svenssons

Olja och folkmord

Att satsa rätt

Varför tro på’n?

Har vi fått något svar?

Bankerna nästa!

En annan sida av girigheten


Terrorismen i nytt sken, del 43

Spåren pekar inte på…

Det intressanta är att alla dessa spår pekar på Atta och hans män, men de pekar inte på Usama bin Laden och hans al Qaida. Det är ett antagande och påstående som USA kommer med. Men bevis har inte lämnats om ett sådant samband.

 

Von Bülow igen:
USAs regjering snakket etter angrepene om en unntakstilstand: Man befant seg i en krig. Er det ikke forståelig at man skjuler for fienden deler av det man vet om ham?
Naturligvis.

Men en regjering som går til krig må i slik prosess først slå fast hvem angriperen er, hvem som er fienden. Dette er den pliktig til å bevise. Etter egen innrømmelse har regjeringen til nå ingen bevis som vil kunne holde i en rettssak.

Mulla Omar beredd ge efter…
Det var ju så att mulla Omar i Afghanistan var beredd att utlämna Usama om USA kunde presentera bevis. Efter att detta gjordes, var Omar ändå inte tillfreds. Han sa att det var för tunt för att hålla i en domstol. Detsamma säger även von Bülow.

Varför skall vi inte kunna tro mulla Omar? Varför måste vi tvunget tro USA? Speciellt som vi vet att USA allt som oftast ljuger, när det passar dem.

Ljög verkligen mullan? Han visste väl, även om han satt med nosen i koranen i ett fattigt land med taskiga kommunikationer med omvärlden, att USA hotade att bomba Afghanistan. Att USA inte skulle dra sig för det. Och att USA hade resurser till det. Ändå vägrar han lämna ut Usama, just för
att han inte tycker att bevisen håller. Och det var inte bara mulla Omar som ifrågasatte bevisen.

Hela rådet av mullor gjorde det och Afghanistans högsta domstol sa också att bevisen inte höll. Man sa det i full förvissning om att det skulle innebära bomber i huvudet på dem. Man sa det inte i tron att eftersom de kunde besegra Sovjetarmén, så kunde de klara sig mot den amerikanska krigsmaskinen.

Mulla Omar visste att det endast var tack vare massiv hjälp från USA man besegrade Sovjet. Mulla Omar visste också att det inte gick att vända på steken, så att när hotet kom från USA, man skulle få hjälp av Ryssland. Han visste att han inte skulle fått den hjälpen.
Ryssland vill över huvud taget inte stärka och stödja den islamistiska rörelsen i regionen. Ryssland vill tvärt emot dämpa och motarbeta den.

Är det något Ryssland inte vill ha så är det ett muslimskt inflytande i södra Ryssland med omnejd. Det har man gjort alldeles glasklart för hela världen, det finns det inget tvivel på. Inte ens mulla Omar kan ha missat detta, hur mycket han än ägnat sig åt religiösa grubblerier med näsan i koranen.

Mycket kan man anklaga Talibanerna för, men man kan inte säga att mullorna var fega. Med rakryggad hållning och med kniven på strupen, sa man ”Bevisen håller inte”.

Mot bakgrund av att de hade dödshot hängande över sig, om de inte efterkom USA:s befallning, måste man konstatera att deras utsago tycks mer trovärdig än USA:s. Att Usama inte kunde bindas till attentaten!

Det förhåller sig för övrigt precis likadant med de i Sverige av USA utpekade somalierna. USA har inte kunnat övertyga SÄK (= det folk i allmänhet kallar SÄPO) om att de tre somalierna, vars ekonomiska tillgångar har frusits, skulle haft något samröre med terrorister.

Så varför skall vi tro USA? USA har ljugit förr (se ”Lögnen har korta ben”). Så varför ljuger de inte nu? Speciellt som de ljugit om Usama bin Laden och al Qaida förr. Och speciellt, vilket jag visar längre fram, USA har rent ofattbart mycket att vinna på en lögn. Jag menar vi vet i dag att man inte hade fabriker för framställning av kemiska stridsmedel i Sudan, men Bill Clinton påstod det 1998, för att motivera bombning av Afghanistan, den gången.

I dag vet vi att det var en läkemedelsfabrik.Ibland gör USA även grova misstag. Jag tänker på när man bombade den kinesiska ambassaden i det så kallade Exjugoslavien. Det misstaget blev man tvungen att erkänna. Och det var pinsamt för USA när kineserna talade om för dem att de hade bara behövt kolla i telefonkatalogen var de hade sin ambassad.

Senare utbetalades ett skadestånd till de efterlevande, vilket bevisar att USA erkände sitt misstag.

Som en röd tråd genom historien går just detta att USA påstår något om ”fienden”, som senare visar sig vara lögn. Efter påståendet ger sig USA på denne fiende, för att uppnå en vinst av något slag.
När sanningen kommer fram är redan USA:s mål uppnått.
Det finns således all anledning att vara skeptisk till vad USA påstår.

Och så är det ju på det viset att USA har anklagat Usama för många dåd, men bevisen har vi inte fått se.

Vi kan däremot konstatera att Zbigniew Brzezinski och Samuel Huntington, som båda är rådgivare för USA:s underrättelse- och utrikespolitik hävdat att USA behövde en ny fiende att enas mot efter sovjetunionens fall. Och som på beställning dyker Usama bin Laden upp som gubben i lådan!

Tillfällighet?

Man får tro vad man vill, men lägligt kom han. Lägligare kunde han inte kommit.

Fortsättning.


Terrorismen i nytt sken, del 30

Detta är den 30:e delen av ett stort pussel om den elfte september 2001.

Vem skapade Usama bin Laden?

Usama föddes 1958 och är en av 52 söner till en förmögen byggmästare och affärsman i Saudi-Arabien. Han utbildade sig till civilingenjör vid universitetet i Jiddah. 1979 befann han sig i Istambul där han värvades av CIA, som hade en rekryteringsbas där, i avsikt att anskaffa frivilliga till kriget mot den sovjetstödda Kabulregeringen i Afghanistan. Denna satsade på att modernisera och demokratisera det feodala landet och man gjorde det med starkt stöd av landets kvinnor, eftersom dessa hade mest att vinna på den politik man förde.
Således stödde USA de som hade mest att förlora på samma politik. Feodalherrar, narkotikahandlare, narkotikasmugglare och mullor. Och därmed är det USA som skapat den omänskliga regim man senare störtade, inte för dess grymheter och kvinnoförtryck, inte för dess totala avsaknad av demokrati och rättssäkerhet och inte för att Usama var gäst hos mullorna. Nej, av helt andra skäl, som jag senare kommer till.

Som nyrekryterad CIA-tjänare blev Usama ansvarig för logistiken, men kom snart att bli en finansiell mellanhand för vapenhandeln, vilken finansierades av USA och Saudi-Arabien och omfattade över en miljard dollar om året. För Usama var det lukrativt att tjäna USA.

1982 reste han till Pakistan och fortsatte sedan till Afghanistan och fick en politisk nyckelroll i och med sin verksamhet som bestod i att fördela vapen och pengar till de reaktionära grupper som krigade mot Kabulregimen och Sovjetunionen. Men även, och till stor del tack vare, för att han hade fullt stöd av USA. Hans styrka låg i de intima kontakter han hade med CIA, Saudi-Arabien och dess underrättelseverksamhet, vars chef Turki bin Faisal var bror till kungen och vän med Usama.

Usama har två ambitioner i sitt liv. Att tjäna pengar och att sprida sunni-islam och utan att påstå att jag känner honom, vill jag påstå att jag nämnt hans värdering av sina ambitioner i rätt ordning. Först kommer pengarna, sedan sunni.

Han reste hem 1990, men efter kritik mot kungahuset lämnade han landet 1991 och for till Sudan.

I en intervju med Robert Fisk, en brittisk journalist som är en av de få som träffat Usama, sägs att Usamas kritik mot den Saudiska regimen gick ut på att denna förlorade sin legitimitet i och med att den var bedräglig. Den bjöd in USA-trupper, stödde länder, som slogs mot muslimer och de hjälpte kommunister i Jemen mot Sydjemenitiska muslimer och de hjälpte Arrafat att slåss mot Hamas.

Kungahuset kunde inte acceptera den kritiken och han ansåg sig tvungen att fly.

Han fortsatte med både affärer och politik. Hans förmögenhet var nu på ca två miljarder i dollar räknat. Han fick i väst senare epitetet ”jihads bankir”. Ett av de första tecknen på att han höll på att falla i onåd hos USA.

Trots att han 1994 fråntogs sitt Saudi-Arabiska medborgarskap har han i hemlighet fortsatt ta emot stora belopp från den saudiska staten. Kontakterna med dess underrättelsetjänst upphörde inte heller.

Då han återvänder till Afghanistan 1996, året för talibanernas maktövertagande, fortsätter han sin lukrativa handel med vapen och soldatutbildning.

Kort sagt, Usama är gödd med CIA-pengar, men han har också som alla andra barn sedemera lärt sig att stå på egna ben och klara sig på egen hand.

Han blir således både rådgivare och god vän med talibanernas andlige ledare, mulla Omar.
Regimens finanser och handelsintressen gynnas av Usamas kunnande och kontakter.

I detta läge behöver han inte USA:s stöd i samma omfattning och han blir också allt mer betydelselös för CIA, eftersom ”det kommunistiska hotet” ju är undanröjt sedan flera år.

I samma takt som Afghanistans regim försöker gå sina egna vägar och försöker driva en självständig politik gentemot USA, för vilket den har sin tillkomst att tacka, i samma takt ökar beskyllningarna från USA mot den före detta CIA-mannen Usama för att utgöra ett hot mot USA:s intressen och säkerhet. Och det är inget konstigt med det. En avhoppare är alltid ett hot. Han besitter kunskap, som kan vara farlig för den underrättelsetjänst han varit anställd hos och en säkerhetsrisk för det land denna underrättelsetjänst är satt att tjäna.

Nästa inlägg.

(Varför samarbetar USA med Al Qaida i Libyen? Det faktum att USA skapade Al Qaida under Afghanistankriget i syfte att besegra Sovjetunionen kan ge svar på denna fråga.)


Olja och folkmord

En rapport av European Coalition on Oil in Sudan menar att Lundin Oil (numera Lundin Petroleum) inklusive deras olika styrelsemedlemmar, varav Carl Bildt är en, är skyldiga till krigsbrott.

Sudan

Ska vi börja med detta?

”I Bengt Nilssons film ”Världens nyaste land – Södra Sudan”, som nu visas i SVT, finns det en bild som för länge sedan borde ha lämnats in till Magnus Elving, åklagare för internationella brott.”

”År 2001 betalades Bengt Nilssons resa delvis av Lundin Petroleum, ändå fick han möjlighet att framföra sina synpunkter i SVT:s Agenda. Detta kritiserades efteråt starkt av Amnesty International. Att fortfarande 2011, när så många motbjudande fakta ligger på bordet, ge utrymme för Bengt Nilssons förfalskade bild av inbördeskriget i Södra Sudan utan någon motbild måste betecknas som ett lågvattenmärke för SVT.”

”Den internationella opinionen om mördandet i Sudan är samstämmig: FN-rapporterna stöds av Human Right Watch och Amnesty International. Dessutom finns det 50 oberoende organisationer i Europa som i en gemensam rapport om inbördeskriget, Unpaid Debt, ger oljebolagen en stor del av skulden till dödandet.

48 oberoende människorättsorgan i USA har kommit fram till samma sak i organisationen Investors Against Genocide – de ger också oljebolagen skulden.

Omar Al Bashir bedrev också en omfattande slavhandel med svarta människor från södra Sudan som såldes till norra Sudan. Det ledde till en av de största kampanjerna i USA, med den dåvarande aktivisten Barack Obama i spetsen. Investors Against Genocide har fått igenom en ny lag som stoppar investeringar som stödjer den brutala regimen i Sudan. Lagen har på mindre än ett år fått statliga pensionsfonder att ta ut åtta miljarder dollar från bolag som investerar i Sudan, främst oljebolag.”

Du bör nog läsa hela artikeln på AFTONBLADET  Debatt!

 

Nu  tar vi nästa:

”Adolf Lundin, grundare till Lundin Oil, startade med två tomma händer och en affärsidé som gjorde honom stormrik. Hans företag letade olja och mineraler i länder dit ingen av de stora etablerade bolagen vågade sig. Ju djävligare och högre risk desto bättre vars hans motto.” ATONBLADET

Från provinsen Unity fördrevs folk varigenom Lundin Oil kunde leta och utvinna olja. Regeringen  Ahmad al-Bashir garanterade företaget säkerhet.  Omar Hassan Ahmad al-Bashir kom till makten 1989 i en militärkupp och störtade då premiärminister Sadiq al-Mahdis regering.  Han är nu Sudans president sedan 1993 och vann senast presidentvalet i Sudan 2010 genom ett fuskval.

Om vi jämför

Det råder stor skillnad mellan hur världssamfundet avstått att agera mot Sudans diktator och hur man tar sig an Gadaffi! Det är också stor skillnad på hur dessa två herrar har förhållit sig till västvärdens oljeintressenter. Det är dessutom stor skillnad på hur många som är offer för stridigheterna i Libyen respektive Sudan. I sistnämnda land räknar man med 1,4 miljoner har tvingats fly sina hembyar. Mellan 6 000 och 10 000 dör varje månad, enligt världshälsoorganisationen WHO. Cirka 50 000 människor har dödats i Darfur från våren 2003 till hösten 2004.

”Den svenska staten bör se till att offren för oljekriget i södra Sudan kompenseras, till följd av det svenska företaget Lundin Petroleums aktivitet. Det anser en delegation från den blivande staten South Sudan på besök i Stockholm.” SILOBREAKER. Här kan väl påpekas att om någon ska betala bör det ju vara oljebolagen.

”FN har självt kallat Sudan för den värsta mänskliga katastrofen i världen. USA talar till och med om folkmord. Men i FN:s säkerhetsråd händer inte så mycket. Den här gången heller.” EXPRESSEN

 

 

 

Om vi drar en slutsats

Det är knappast de mänskliga rättigheterna som utgör skäl för världssamfundet att agera mot Gadaffi. Alltså är det något annat!


Terrorismen i nytt sken, del 26

Den 11/9 som hand i handske, 2

Jörgen Hassler, skriver:

”Den 10 september har USA en president som allmänt anses vara en clown. Många tycker dessutom att det faktum att han kom till makten genom ett utslag i en domstol där hans pappa och en nära vän tillsatt många av ledamöterna gör det svårt att kalla honom folkvald, att processen i Florida, den delstat som styrs av hans bror, närmast luktar valfusk.

De styrande har svårt att förklara varför de styr. Samtidigt ifrågasätts makten av en protestvåg underifrån – de globala protesterna mot nyliberalismen.

Ett par veckor senare lyssnar 79 procent på ett tal av sagde president. 95 procent av befolkningen stöder honom i ”kriget mot terrorismen”.

Uppslutningen är i det närmaste total.

Varje ifrågasättande av den rådande ordningen kan vrängas till en spottloska i ansiktet på de döda eller deras familjer. Och den statsapparat som från första stund bemött protesterna med batonger, tårgas och gummikulor kommer inte att behöva be två gånger för att få utvidgade befogenheter eller allmän acceptans för ingripanden mot dem som trotsar högervinden och marscherar på gatorna.

Vinnarna sitter i Pentagon, och i de stora vapentillverkarnas huvudkontor. Veckan innan attentatet publicerar Ben Cohen en sarkastisk annons på Alternet: ’FIENDE SÖKES. Seriös fiende sökes för att rättfärdiga Pentagons nya budget. Försvarsindustrin är desperat. Intresserade fiender sänder foto, brev och video till…’

Pengar att betala fienden finns säkert, försvarsindustrin lägger årligen en halv miljard kronor på lobbying.

Texten som följer är full av frågor: Varför ökar Bush Pentagons anslag med 330 miljarder kronor? Varför använder USA tre gånger så mycket pengar till krigsmaskinen som Kina, Ryssland, Kuba, Iran, Irak, Libyen, Nordkorea, Sudan och Syrien tillsammans? Varför lägger vi 3 500 miljarder på krigsindustrin, men bara 420 miljarder på utbildning?

När presidenten vänder sig till kongressen för att begära resurser för att föra kriget mot terrorismen får han inte bara sin vilja igenom – anslagen dubblas.

Den amerikanska clownen visar sig ha en sheriffstjärna under kostymen. Han drar pistolen ur hölstret och frågar ’Är ni med mig, eller är ni med skurken i bergen?’ Alla de framstående medborgarna i ’den globala byn’ försäkrar att dom är med sheriffen.

Sept 2001 11.jpg

När tvillingtornen rasade glömdes alla otrevligheter: fiaskot i WTO, gruset i FTAA-förhandlingarna, bråket om Kyotofördraget, grälet om rasismen i Durban, otrevligheterna i Colombia, det politiska nederlaget i Kosova, de amerikanska vapen som riktas mot stenkastande ungdomar i Palestina, ifrågasättandet av angreppen på Irak.

Alla som inte sluter upp kring överhetens projekt och kapitalismens politiska institutioner kan tryckas till som motståndare till det öppna demokratiska samhället.

Men Bush är inte bara världssheriff. Han är också den amerikanska oljeindustrins president, mannen som gått till val på att garantera tillgång på billig olja i obegränsad mängd, den olja som driver ’the American way of life’.

De länder som nu nämns som första mål i kampen mot terrorismen och de regeringar som härbärgerar eller legitimerar den – Afghanistan, Irak, Libyen och Sudan – har förutom regeringar som i varierande grad hänvisar till islam en sak gemensamt: olja som de amerikanska jätteföretagen inte har tillgång till.

Dessutom: med Saudiarabien, Kuwait, Turkiet, Azerbajdjan och Turkmenistan som gamla allierade, Afghanistan och Irak invaderade eller på andra sätt gjorda till marionetter och kärnvapenmakten Pakistan neutraliserad är Iran helt inringat.

Kanske kan en sådan ’stabilitet’ då skapas i landet att det blir möjligt att bygga den oljeledning från Kaspiska havet till Persiska viken som skulle göra det möjligt att utvinna den kaspiska regionens ofantliga oljereserver utan att frakta dem den politiskt känsliga vägen genom Ryssland eller den dyra omvägen via Turkiet.

Hur som helst blir det säkert möjligt att nå målet för den kamp Islam Karimov, president i Uzbekistan satt upp: att tillsammans med amerikanska oljebolag bygga en pipeline från Uzbekistan via Afghanistan till Pakistan.

Redan innan den 11 september verkade den mystiske mannen med turbanen och de medeltida idealen, Osama bin Laden, för bra för att vara sann. Efter attacken mot USA ser han ut som ett strategiskt och politiskt litet underverk.

Då det gäller att gå USA:s ärenden. Eller, om det gäller att föra islam framåt: dess största katastrof sedan islam grundades av Muhammed år 622 e. Kr.

Nästa avsnitt.