Kategorier

Arkiv

Rättslig inkompetens, slöseri och värre!

Två 15-åriga snattare

och varor för tio kronor

Ja, så ser det ut!

Två saker ska genast poängteras. Det ena är att snatteri förvisso är ett brott. Det andra är att femtonåringar är straffmyndiga.

Poängteras kan ju också att samhället inte bara kan rycka på axlarna åt snatteri även om förövarna bara är femton år. Så långt är vi nog överens.

Vad säger Wikipedia?
I Sverige är snatteri ett brott enligt 8 kap. 2 § brottsbalken. Snatteri är detsamma som stöld men med skillnaden att brottet är att anse som ringa med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter. Den som stjäl något som endast har ett mycket lågt värde, ska alltså dömas för snatteri.

År 1990 höjdes gränsen mellan stöld och snatteri till 800 kronor enligt Högsta domstolens dom i NJA 1990 s 743. I en dom 1994 har Högsta domstolen vid tillgrepp av varor för 928 kr bedömt det som stöld. Värdegränsen för vad som i butik är att anse som snatteri höjdes till 1000 kr genom dom B 5097-08 i Högsta domstolen 30 september 2009.

Det bör noteras att ovannämnda beloppsgräns i första hand tillämpas vid tillgrepp från butik. Vid tillgrepp från privatperson saknar denna beloppsgräns i regel relevans.

Påföljden är böter eller fängelse i högst 6 månader. Försök till snatteri är ej straffbart i Sverige.

Jaha, då är det väl så och kanske nekade pojkarna hela tiden och så såg sig samhället tvunget att fastställa deras skuld i domstol. Vad vet jag, vad vet jag.

Men ändå!

Vore det inte bättre att bara förhöra pojkarna på polisstationen och sedan låta föräldrarna komma och hämta dem och då passa på att ta reda på något om familjesituationen och upplysa föräldrarna om att ha bättre pli på barnen, samt gemensamt gå till butiken och be om ursäkt och betala tian. Det vore både nyttigt och skämmigt och hade kanske fått effekt. Och om det inte skulle ha effekt så upprepades brottet och då möjligen kunde en bot skrivas ut. Men om den inte godtogs, då blir det en annan sak.

Här ska genast också inskjutas att den beskäftige Skvitt känner inte till bakgrunden. Kanske hade allt redan prövats och kanske var grabbarna notoriska snattare och bråkstakar och kanske behövdes en dom för att låta samhället ta hand om dem enligt lagen om vård av unga. Om någon har kunskap om det här aktuella fallet så ser jag fram emot initierade kommentarer.

Men!

Visst fagerlund känns det som att skjuta mygg med elefantbössa när två nyss straffmyndiga grabbar ska dras inför rätta för en tia! Tänk vad det kostar!

Skam åklagare

Artikeln

Sydöstran

Smörklicksmålet

Under tiden ökar nätbedrägerierna stadigt!

Överbelastade åklagare kräver mer resurser

Det här åtalet mot pojkarna tycks mig som ett smörklicksmål. ”För ca 25 år sedan så löpte ett brottmål runt i pressen och gav rättssystemet i allmänhet och försvaret i synnerhet dåligt namn. Målet kallades för smörklicksmålet. Det handlade om en värnpliktig som hade tagit två smörklickar i stället för den stadgade allena smörklicken. Den arme ”brottslingen” fälldes i tingsrätten och fick sin dom fastställd i hovrätten.” /Ingemars Blogg. Många i min generation minns detta väldigt väl. Och det stod inte på länge innan det kom upp ett annat fall i rätten där en kanotpaddlade värnpliktig tappade sin mössa för att han inte hade satt fast den på rätt sätt. Smörklicken är Sveriges absolut dyraste smörklick och mössan vårt samhälles dyraste mössa. Endast kungens krona är väl dyrare än kronans mössa.

Men tillbaka till grabbarna!

Rätt eller inte, övernitiskt eller inte, det kan ju diskuteras. Men så kommer då detta också. Åklagaren hade inte kommit med rätt brottsrubricering och då kunde man inte döma. Man kan ju tycka att i enklaste fall av brott mot lagen ska väl en åklagare kunna komma med rätt brottsrubricering i alla fall.

Många olika synpunkter

Ja, man kan ha många olika synpunkter på det här och jag själv har det faktiskt. Alla pekar inte åt samma håll. Till exempel är det nog så viktigt att stämma i ån. Unga förbrytare ska snabbt bli varse vad brotten leder till. En påföljd krävs och kan vara en bra investering för samhället. Men hur prioriteras resurserna som ju inte räcker till, när man låter hela rättsmaskineriet arbeta på högtryck för tio kronors snatteri?

NU KOMMER DET!

Antag att brottet egentligen handlade om något annat och NÅGOT i mycket större skala. Och antag att förövaren var ett större bolag. Kanske det då inte hade lett till någonting alls!

Låt mig citera några rader.

”Sverige är sannolikt direkt berört av en grov och omfattande internationell brottslighet. Statsledningen och våra myndigheter och rättsorgan finner det självklart att inte lyfta ett finger.”

Det skriver Mikael Nyberg på AFTONBLADET kultur.

Det är detta det handlar om: ett massivt och aldrig tidigare skådat insamlande av personuppgifter för främmande makts räkning!

Mikael Nyberg skriver:

”Enligt personuppgiftslagen åligger det den ansvarige vid anläggningen att se till att personuppgifter samlas in ‘bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål’ och att de ‘inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in’.

Det finns alltså starka skäl för ett rättsligt ingripande. Men på min förfrågan meddelar Datainspektionen kort att man inte ‘inlett något ärende rörande detta’.

Enligt brottsbalken kan vidare envar som ‘med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans personliga förhållande eller till dylik verksamhet lämnar medverkan’ dömas till fängelse i upp till fyra år för olovlig underrättelseverksamhet.

Jag vänder mig till Åklagarmyndigheten, vilken rekommenderar mig att ringa FRA och Säpo. FRA hänvisar till Säpo. Säkerhetspolisen, som då det gäller jakt på terrorister brukar berömma sig över öppenhet kring sina hotbilder och metoder, inskränker sig i detta fall till ett e-postmeddelande. Huruvida den som bistår NSA i insamlingen av personuppgifter gör sig skyldig till brott ‘är en rent hypotetisk fråga och inget som vi spekulerar i’, skriver pressekreterare Fredrik Nilsson.”

”Vad gör vi då?” frågar Mikael Nyberg och svarar sig själv:

”Var och en som befarar att personliga uppgifter via Facebook-centralen i Luleå ställs till främmande makts förfogande kan göra en anmälan om misstänkt olovlig underrättelseverksamhet och brott mot personuppgiftslagen till Säpo via mejladressen sakerhetspolisen@sakerhetspolisen.se. Med kopia till datainspektionen@datainspektionen.se.

Det kan bli rätt många anmälningar.

Därmed är saken juridiskt förvandlad från en hypotetisk fråga till ett formellt ärende.

Så får vi sedan överväga vidare åtgärder.”

Facebook 2

Detta är så fruktansvärt bestickande att man förlorar allt, allt, allt förtroende för hela vårt rättssystem! Det är viktigare att sätta fast fjunlösa glin för nästan ingenting än att ta itu med massiv kartläggning av ett helt folk för främmande makts räkning! 

Fru Justitia

Annonser