Kategorier

Arkiv

Megafon-Nisse i full fart

Som vanligt!

Tips1. Läs Mavera.

Tips 2. Klicka här för att få bilden större


Tack, Helena Palena!

Det är din förtjänst

Utan ditt inlägg hade inte detta inlägg tillkommit. Det skrevs ju som en kommentar hos dig. 

(Nu har hon en ny header)

Min kommentar:

Det var ett djävla tjafsande om Gaddafi och vilken hemsk diktator han var. Men de påståendena var synnerligen överdrivna. Och särskilt om man jämför med resten av arabvärlden och sätter man DEN som norm så kan man väl till och med säga att Libyen var en mönsterdemokrati.

Men Gaddafi var inte den som gick i USA:s ledband. Nej, tvärt om så ville han ena de afrikanska staterna så att de med samlad kraft skulle kunna stå emot trycket från den mot hela kontinenten enade västvärlden. Alltså föll han i onåd. Alltså var han en ”diktator”. Och media hängde på med spaltkilometer om hur hemsk regimen Gaddafi var och hur viktigt det var att han störtades för att rädda det libyska folket från förtryck.

(Skvitt om Afrika i dag)

Gaddafi var så hemsk, ansåg man, att till och med det annars så ökända al-Qaida fick all den hjälp de önskade för att störta Gaddafi. Och de fick den propagandauppbackning som behövdes, att det alltså var ”FOLKET” som ville ha frihet. Man sa ingenting om att det var arbetslösa legosoldater från det nedlagda kriget i Irak som var vad man kallade ”det libyska folket”. Man sa ingenting om att det var ett islamistiskt maktövertagande, inte ett ”folkligt uppror”.

Men
Men ett land, som nu plötsligt i media omtalas som en hänsynslös diktatur under vars ok folket kryper på knäna, Saudi-Arabien, är verkligen ett land utan mänskliga rättigheter och utan folkligt inflytande.
Där styr en envåldshärskare, en kung, i kraft av sin allians med väst och i fred med islams ledare i ett land inom vars gränser islams heligaste städer ligger, Mekka och Medina.

”I Medina finns den näst efter Kaba i Mekka viktigaste helgedomen i den islamiska världen Masjid al-Nabawi, Profetens moské, som innehåller Muhammeds, hans dotter Fatimas och de två första kaliferna Abu Bakrs och Umar ibn al-Khattabs gravar.” / Wikipedia.

Låt mig åter igen, angående ”ABSOLUT MONARKI”, citera Wikipedia: ”En absolut monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne, till skillnad från i en konstitutionell monarki, har mer eller mindre totala befogenheter. I äldre svensk form kallas detta envälde. De facto kan även en konstitutionell monarks maktutövning påminna om en absolut monarks – ett exempel är Marocko, där kungen genom dekret kan åtgärda beslut fattade av det folkvalda parlamentet. Eftersom monarken/emiren, eller vad denna icke folkvalda autokrat kallas, även har makt över domstolarna kan dennes familj eller klan som regel även begå brott utan att straffas.”
Här kan inskjutas att även vår egen kung har juridisk immunitet och kan straffas först ifall han tvingas av tronen.

Saudi-Arabien ÄR en absolut monarki och åter igen Wikipedia: ”Enligt den första skrivna saudiarabiska grundlagen, som publicerades i början av mars 1992, är Saudiarabien en monarki med sunnimuslimsk konstitution, som skall försvara de mänskliga rättigheterna som de tolkas av sharia (artiklar 1 och 28).”
Här kan inskjutas att i Iran är det shiiter som utgör majoriteten och deras gren av islam är statsreligionen. Skillnaden mellan sunni och shiiter skulle föra alltför långt att här gå in på. Båda riktningarna har för övrigt en rad undergrupper.

Fram tills nu har media inte ens knystat om mänskliga rättigheter eller demokrati i Saudi-Arabien. Inte ett ord har sagts om dödsstraffen som flitigt utdöms och verkställs i landet. Men nu nämns det lite i förbifarten, inte för att ofriheten i sig ifrågasätts utan för att man ifrågasätter att vi har ett avtal med landet om militärt samarbete.

Det är förvisso i högsta grad ett berättigat ifrågasättande som nu sker och orsakerna till vår export till krigförande länder som är mer än att slå vakt om en växande militär-industri och den stora vapenexport vi har. Exporten är, utan att svensken i gemen är medveten om det, störst i världen om man ser det relativt vår befolkning, trots att vi har en på pappret mycket restriktiv vapenexport-reglering!

Och ”den svenska vapenexporten skenar! Sverige har aldrig tidigare sålt så mycket vapen som nu. Ökningen är drygt 300 procent under den senaste tioårsperioden. Svensk vapenindustri har siktet inställt på instabila och odemokratiska regioner i världen. Marknaden finns där krigen rasar och förtrycket hårdnar. Ju fler vapen industrin säljer i dag, ju större blir efterfrågan i morgon. Bland de största köparna förra året märks Thailand, Saudiarabien, Indien, Pakistan och Förenade Arabemiraten. Dessa länder där det förekommer grova människorättskränkningar står ensamma för omkring 60 procent av den totala vapenexporten från Sverige.” Källa. Mer.

Sverige är en ankdamm.
I den ankdammen ser vi inte längre än till gränsen för dammen och i dammen surrar det som i en syjunta om vad var och en gör, men de stora frågorna lyser trots allt med sin frånvaro.

En sak som aldrig diskuteras är den oligarkiska styrelseformen som Sverige har, men långt ifrån är ensamt om.
Det går det till så att vissa frågor diskuteras inför folkets ögon och öron och det kan till och med dras i långbänk tills ingen längre orkar engagera sig. Det är sådant som invaggar oss i tron att vi lever i en demokrati. Men allt sker bara till synes inför öppen ridå. Bakom denna ridå fattas dock de stora besluten. De fattas alltså utan demokratisk insyn, varmed jag egentligen inte menar ”demokratisk”, utan parlamentarisk, vilket ju är långt ifrån samma sak.

Man har hemliga samtal med Bilderberggruppen, man har hemliga samtal med den inhemska storfinansen, man har toppmöten varifrån endast godkända harmlösa frågor redovisas för folket via massmedia som får en väl friserad version av vad som har sagts. Övriga frågor vet vi diffust eller ingenting om.
Mer informellt men lika hemligt är alla beslut som fattas genom den omfattande korruptionen som ”inte finns” i vårt land.

Korruption har en slags anatomi.
Den har ett huvud, de kapitalstarka, och den har en kropp, de mindre kapitalstarka, men inflytelserika (politiker och tjänstemän) som kan påverkas, och allt står på fötterna som bär upp. Och det är vi. Vi som indirekt får betala för mutorna. Pengarna flyter ju från dem som kan betala för att få som de vill, till de som låter sig bestickas för att de kan fatta de beslut de får betalt för. Och pengarna kommer i grund och botten från oss som allt vilar på.

Mutorna är som bondens utsäde. Ju mer man sår dess mer skördar man. Och på detta skapas förmögenheterna. Det finns större förmögenheter i dag än någonsin tidigare. Korruptionen växer hela tiden och är i dag så omfattande att den sänker länders ekonomier. Island och Grekland är kanske de allra bästa exemplen, Italien ligger inte långt efter och har självaste Berlusconi för de flesta som frontfigur.

Korruption är som bekant givetvis inget som är lagligt, men likväl utbrett. Och ingen kan tala, då ingen insyltad vill eller vågar eftersom det finns många sätt de korrupta kan slå tillbaka. Därför är det ingen som försöker sig på att lyfta sådant upp i ljuset.
Det är bara småsaker som kommer fram, som till exempel mutskandalerna i Göteborg. Men inte ens där kom hela sanningen riktigt till ytan; att tunga kommunpolitiker på olika sätt är insyltade.
Klargörande bild


Inlägget

Den allmänna bilden av Sverige blir som i så många andra länder att vi står fria från korruption, trots att den är en växande makt i staten!

Just nu.
Ja, just nu gör man vad man kan för att lägga locket på en affär som både sossar och Alliansen har del i. Jämför med Boforsaffären.

Just nu.
Ja, just nu talas också om den vedervärdiga Saudiska regimen. Om det är för att försöka fokusera på annat än oegentligheter, och korruption må andra bedöma.

Och sen?
Så fort media tröttnar på att skriva om vårt militära samarbete med regimen kommer åter igen megafonerna att tystna och Saudi-Arabiens diktaturvälde lämnas ifred. Diktaturen glöms bort. Tortyren glöms. Dödsstraffen och sharia-lagarna likaså. Det blir lika tyst som det i dag är om den utbredda, men i och för sig inte lagliga, handeln med slavar som förekommer i Yemen, Chad, Niger, Mali och Sudan.

Men tänk hemska tanke

Tänk om Saudi-Arabien plötsligt får för sig att liera sig med Ryssland och Kina och vänder USA, Israel och EU ryggen. Då kommer Abdullah bin Abdul Aziz, Saudiarabiens kung, att nagelfaras i västmedia och de svenska media kommer inte att stå övriga västländers efter i fördömanden och fakta kommer både att dras fram i ljuset, överdivas om så skulle krävas och om så inte räcker så fabriceras lämpliga lögner. Allt för att förbereda opinionen för ett eventuellt samlat krig under FN:s paraply.

Men just nu är Saudi-Arabien allierad med västmakterna och får därmed begå vilka brott som helst mot mänskligheten utan någon debatt kring det.

Vilka?

Vilka som styr världen?

Dum fråga för den som kan tänka, svår fråga för de flesta, tycks det.

(Skvitts och Maveras inlägg taggade med ”Libyen”)


Kalla saker vid deras rätta namn!

Gorbatjov

 

”Det ryska folket tycker att det är dags nu att kalla saker vid deras rätta namn. En brottsling ska kallas för brottsling och förrädare ska kallas för förrädare.”

”Den 17 mars 1991 hölls det en folkomröstning i Ryssland/Sovjet om att behålla eller inte Sovjetunionen. Majoriteten, 113 miljoner människor som var 76 % av befolkningen då, röstade FÖR att behålla Sovjet i dåvarande skick. Trots det blev Sovjetunionen upplöst. Levnadsstandard försämrades för miljontals människor, tusentals familjer tvingades flytta från sina hem.”

”…därför vill man att sanningen ska komma fram” Läs mer!


Maverablogg om USA:s inblandning i Ryska inre angelägenheter

Mavera skriver

”Nu skriker massmedia hysteriskt att oberoende valobservatörer attackeras i Ryssland. Bland annat en ‘oberoende’ förening GOLOS (”golos” betyder ”röst” på ryska) som enligt västerländsk massmedia har drabbats. Tidningar erkänner att utländska organisationer finansierar GOLOS, men de skriver inte VILKA! Och just detta är en mycket viktig fråga.

GOLOS finansieras av NED (National Endowment for Democracy). NED är amerikansk ‘oberoende’ organisation, som grundades 1983 av USA:s Kongress, har nära band med CIA och riktar sin verksamhet till att störta politiska regimer som är inte önskade av USA. Offentligt syfte är att ‘främja inrättande och utveckling av demokrati och frihet i hela världen’. Det är inte tillfällighet att en av medlemmarna i styrelsen för fonden är Z. Brzezinski.”

via Maverablogg.


Terrorismen i nytt sken, del 43

Spåren pekar inte på…

Det intressanta är att alla dessa spår pekar på Atta och hans män, men de pekar inte på Usama bin Laden och hans al Qaida. Det är ett antagande och påstående som USA kommer med. Men bevis har inte lämnats om ett sådant samband.

 

Von Bülow igen:
USAs regjering snakket etter angrepene om en unntakstilstand: Man befant seg i en krig. Er det ikke forståelig at man skjuler for fienden deler av det man vet om ham?
Naturligvis.

Men en regjering som går til krig må i slik prosess først slå fast hvem angriperen er, hvem som er fienden. Dette er den pliktig til å bevise. Etter egen innrømmelse har regjeringen til nå ingen bevis som vil kunne holde i en rettssak.

Mulla Omar beredd ge efter…
Det var ju så att mulla Omar i Afghanistan var beredd att utlämna Usama om USA kunde presentera bevis. Efter att detta gjordes, var Omar ändå inte tillfreds. Han sa att det var för tunt för att hålla i en domstol. Detsamma säger även von Bülow.

Varför skall vi inte kunna tro mulla Omar? Varför måste vi tvunget tro USA? Speciellt som vi vet att USA allt som oftast ljuger, när det passar dem.

Ljög verkligen mullan? Han visste väl, även om han satt med nosen i koranen i ett fattigt land med taskiga kommunikationer med omvärlden, att USA hotade att bomba Afghanistan. Att USA inte skulle dra sig för det. Och att USA hade resurser till det. Ändå vägrar han lämna ut Usama, just för
att han inte tycker att bevisen håller. Och det var inte bara mulla Omar som ifrågasatte bevisen.

Hela rådet av mullor gjorde det och Afghanistans högsta domstol sa också att bevisen inte höll. Man sa det i full förvissning om att det skulle innebära bomber i huvudet på dem. Man sa det inte i tron att eftersom de kunde besegra Sovjetarmén, så kunde de klara sig mot den amerikanska krigsmaskinen.

Mulla Omar visste att det endast var tack vare massiv hjälp från USA man besegrade Sovjet. Mulla Omar visste också att det inte gick att vända på steken, så att när hotet kom från USA, man skulle få hjälp av Ryssland. Han visste att han inte skulle fått den hjälpen.
Ryssland vill över huvud taget inte stärka och stödja den islamistiska rörelsen i regionen. Ryssland vill tvärt emot dämpa och motarbeta den.

Är det något Ryssland inte vill ha så är det ett muslimskt inflytande i södra Ryssland med omnejd. Det har man gjort alldeles glasklart för hela världen, det finns det inget tvivel på. Inte ens mulla Omar kan ha missat detta, hur mycket han än ägnat sig åt religiösa grubblerier med näsan i koranen.

Mycket kan man anklaga Talibanerna för, men man kan inte säga att mullorna var fega. Med rakryggad hållning och med kniven på strupen, sa man ”Bevisen håller inte”.

Mot bakgrund av att de hade dödshot hängande över sig, om de inte efterkom USA:s befallning, måste man konstatera att deras utsago tycks mer trovärdig än USA:s. Att Usama inte kunde bindas till attentaten!

Det förhåller sig för övrigt precis likadant med de i Sverige av USA utpekade somalierna. USA har inte kunnat övertyga SÄK (= det folk i allmänhet kallar SÄPO) om att de tre somalierna, vars ekonomiska tillgångar har frusits, skulle haft något samröre med terrorister.

Så varför skall vi tro USA? USA har ljugit förr (se ”Lögnen har korta ben”). Så varför ljuger de inte nu? Speciellt som de ljugit om Usama bin Laden och al Qaida förr. Och speciellt, vilket jag visar längre fram, USA har rent ofattbart mycket att vinna på en lögn. Jag menar vi vet i dag att man inte hade fabriker för framställning av kemiska stridsmedel i Sudan, men Bill Clinton påstod det 1998, för att motivera bombning av Afghanistan, den gången.

I dag vet vi att det var en läkemedelsfabrik.Ibland gör USA även grova misstag. Jag tänker på när man bombade den kinesiska ambassaden i det så kallade Exjugoslavien. Det misstaget blev man tvungen att erkänna. Och det var pinsamt för USA när kineserna talade om för dem att de hade bara behövt kolla i telefonkatalogen var de hade sin ambassad.

Senare utbetalades ett skadestånd till de efterlevande, vilket bevisar att USA erkände sitt misstag.

Som en röd tråd genom historien går just detta att USA påstår något om ”fienden”, som senare visar sig vara lögn. Efter påståendet ger sig USA på denne fiende, för att uppnå en vinst av något slag.
När sanningen kommer fram är redan USA:s mål uppnått.
Det finns således all anledning att vara skeptisk till vad USA påstår.

Och så är det ju på det viset att USA har anklagat Usama för många dåd, men bevisen har vi inte fått se.

Vi kan däremot konstatera att Zbigniew Brzezinski och Samuel Huntington, som båda är rådgivare för USA:s underrättelse- och utrikespolitik hävdat att USA behövde en ny fiende att enas mot efter sovjetunionens fall. Och som på beställning dyker Usama bin Laden upp som gubben i lådan!

Tillfällighet?

Man får tro vad man vill, men lägligt kom han. Lägligare kunde han inte kommit.

Fortsättning.


Terrorismen i nytt sken, del 26

Den 11/9 som hand i handske, 2

Jörgen Hassler, skriver:

”Den 10 september har USA en president som allmänt anses vara en clown. Många tycker dessutom att det faktum att han kom till makten genom ett utslag i en domstol där hans pappa och en nära vän tillsatt många av ledamöterna gör det svårt att kalla honom folkvald, att processen i Florida, den delstat som styrs av hans bror, närmast luktar valfusk.

De styrande har svårt att förklara varför de styr. Samtidigt ifrågasätts makten av en protestvåg underifrån – de globala protesterna mot nyliberalismen.

Ett par veckor senare lyssnar 79 procent på ett tal av sagde president. 95 procent av befolkningen stöder honom i ”kriget mot terrorismen”.

Uppslutningen är i det närmaste total.

Varje ifrågasättande av den rådande ordningen kan vrängas till en spottloska i ansiktet på de döda eller deras familjer. Och den statsapparat som från första stund bemött protesterna med batonger, tårgas och gummikulor kommer inte att behöva be två gånger för att få utvidgade befogenheter eller allmän acceptans för ingripanden mot dem som trotsar högervinden och marscherar på gatorna.

Vinnarna sitter i Pentagon, och i de stora vapentillverkarnas huvudkontor. Veckan innan attentatet publicerar Ben Cohen en sarkastisk annons på Alternet: ’FIENDE SÖKES. Seriös fiende sökes för att rättfärdiga Pentagons nya budget. Försvarsindustrin är desperat. Intresserade fiender sänder foto, brev och video till…’

Pengar att betala fienden finns säkert, försvarsindustrin lägger årligen en halv miljard kronor på lobbying.

Texten som följer är full av frågor: Varför ökar Bush Pentagons anslag med 330 miljarder kronor? Varför använder USA tre gånger så mycket pengar till krigsmaskinen som Kina, Ryssland, Kuba, Iran, Irak, Libyen, Nordkorea, Sudan och Syrien tillsammans? Varför lägger vi 3 500 miljarder på krigsindustrin, men bara 420 miljarder på utbildning?

När presidenten vänder sig till kongressen för att begära resurser för att föra kriget mot terrorismen får han inte bara sin vilja igenom – anslagen dubblas.

Den amerikanska clownen visar sig ha en sheriffstjärna under kostymen. Han drar pistolen ur hölstret och frågar ’Är ni med mig, eller är ni med skurken i bergen?’ Alla de framstående medborgarna i ’den globala byn’ försäkrar att dom är med sheriffen.

Sept 2001 11.jpg

När tvillingtornen rasade glömdes alla otrevligheter: fiaskot i WTO, gruset i FTAA-förhandlingarna, bråket om Kyotofördraget, grälet om rasismen i Durban, otrevligheterna i Colombia, det politiska nederlaget i Kosova, de amerikanska vapen som riktas mot stenkastande ungdomar i Palestina, ifrågasättandet av angreppen på Irak.

Alla som inte sluter upp kring överhetens projekt och kapitalismens politiska institutioner kan tryckas till som motståndare till det öppna demokratiska samhället.

Men Bush är inte bara världssheriff. Han är också den amerikanska oljeindustrins president, mannen som gått till val på att garantera tillgång på billig olja i obegränsad mängd, den olja som driver ’the American way of life’.

De länder som nu nämns som första mål i kampen mot terrorismen och de regeringar som härbärgerar eller legitimerar den – Afghanistan, Irak, Libyen och Sudan – har förutom regeringar som i varierande grad hänvisar till islam en sak gemensamt: olja som de amerikanska jätteföretagen inte har tillgång till.

Dessutom: med Saudiarabien, Kuwait, Turkiet, Azerbajdjan och Turkmenistan som gamla allierade, Afghanistan och Irak invaderade eller på andra sätt gjorda till marionetter och kärnvapenmakten Pakistan neutraliserad är Iran helt inringat.

Kanske kan en sådan ’stabilitet’ då skapas i landet att det blir möjligt att bygga den oljeledning från Kaspiska havet till Persiska viken som skulle göra det möjligt att utvinna den kaspiska regionens ofantliga oljereserver utan att frakta dem den politiskt känsliga vägen genom Ryssland eller den dyra omvägen via Turkiet.

Hur som helst blir det säkert möjligt att nå målet för den kamp Islam Karimov, president i Uzbekistan satt upp: att tillsammans med amerikanska oljebolag bygga en pipeline från Uzbekistan via Afghanistan till Pakistan.

Redan innan den 11 september verkade den mystiske mannen med turbanen och de medeltida idealen, Osama bin Laden, för bra för att vara sann. Efter attacken mot USA ser han ut som ett strategiskt och politiskt litet underverk.

Då det gäller att gå USA:s ärenden. Eller, om det gäller att föra islam framåt: dess största katastrof sedan islam grundades av Muhammed år 622 e. Kr.

Nästa avsnitt.