Kategorier

Arkiv

Om fantasin får spela

En sån natthimmel vi skulle få se!

Saturnus istf månen

Men vi ska bara vara glada att vi slipper det. Tidvattnet skulle vara en mycket värre katastrof än den värsta tsunami!

Vetenskapsbloggen

När jag ser den obändiga kraften i flodvågen kommer jag att tänka på en sak som jag vill säga till borgarklassen: ”Det är med den kraften vi en en dag ska förpassa er till historien!” 

Annonser

En bubbla i himlen

Universum

Vårt underbara universum!
Jag kan bara inte undanhålla er detta:

Denna bubbla som har uppstått efter en stjärna som har exploderat elva tusen ljusår bort från oss.

Läs här och här.


Vetenskap – supernova nu!

Journalistisk ekvilibrism?

EXPRESSEN kan man läsa om supernovan du kan se nu, högst intressant. Vill du veta ännu mera så går du in på APOD. Sen finns det länkar att följa.

EXPRESSEN skriver: ”Supernovan, som fått namnet PTF11kly, är en så kallad ”typ 1a”-supernova, som suger upp energi från en annan stjärna och sedan återföds.” 

Nu är det ju inte så det går till.

Det är lite tragiskt att journalister är så dåligt pålästa och okunniga. Stjärnan är döende. Nova betyder ”ny” därför att den på himlen kan tyckas ny då den tidigare inte har varit synlig. Men när den får slut på bränsle exploderar den och skiner upp och blir synlig för en kort tid. Återföds är verkligen inte det rätta ordet för en döende stjärna!

Om en stjärna ingår i ett dubbelstjärnsystem kan den suga upp massa från sin parhäst och då plötsligt lysa upp, men även en singelstjärna kan explodera som en supernova om den är stor nog från början. Detta kommer dock inte att ske med solen, som är alldeles för liten för att kunna utvecklas till en nova och explodera. Den kommer att långsamt svälla upp, men sen svalna och krympa och dö i stilllhet efter att ha bränt bort allt liv på jorden om cirka fem miljader år.

Typ 1a novor är stjärnor som fått slut på sin energi, har omvandlat vätet i flera olika steg till främst kisel och de uppför sig efter ett känt mönster.

EXPRESSEN skriver: ”Något som är av intresse för forskare, eftersom det kan visa hur gammalt – och hur stort – universum är, skriver Daily Telegraph.” Vet man avståndet till stjärnan kan ju också storleken på universum beräknas. Att denna nova skulle tillföra något nytt i det avseendet är dock att överskatta betydelsen av denna explosion eftersom vi redan vet avstånden inom dessa förhållandevis korta distanser i universum.

För övrigt är det cepheiderna som har spelat den avgörande rollen när det gällt att att få ett hum om universums storlek. Det är variabla stjärnor vars ljusstyrka varierar med en period som står i relation till deras verkliga ljusstyrka och därmed gör avståndsbedömning både möjlig och relativt exakt.

 

Om våra journalister

Det är således tragiskt att journalisters kunskap är så begränsad att de inte kan förklara på ett bra sätt. Och det gäller ju även och i än högre grad när de skriver om de politiska händelserna och skeenden i världen, så som till exempel det som just nu pågår i Libyen. Vi servaras en bild som är mer förvrängd än om det var Goebbels som låg bakom.


Vårt underbara universum

Inte ens astronomerna vet varför, men har teorier om varför denna galax ser ut som den gör.

Det är det som är så fascinerande med vetenskapen. Den har aldrig absoluta svar, ibland inte ens några tvärsäkra gissningar. Det skiljer vetenskapen från de religiösa dogmerna.

 


Historisk bild!

Få bilder om någon har väl så förändrat vår bild på världen som  denna! Vilken skulle det i så fall vara?

Vad är det för märkvärdigt med denna bild då?

Edwin Hubble,astronomen som har gett namn åt Hubble-teleskopet som susar runt i rymden, tycker sig se en exploderande stjärna, supernova, i vad som på den tiden betraktades som  en nebulosa, ett gasmoln, i Vintergatan som hade döpts till Andromedanebulosan. Vintergatan utgjorde hela världsalltet.  En enda galax, det var hela världsalltet och det enda som fanns i universum. Allt som astronomerna kunde se med sina teleskop fanns i Vintergatan, trodde man.

Hubble märker ut den exploderande stjärnan på fotografiet med ett ”N”, som i nova, vilket är det som syns på den unika bilden ovan.

Men han hade fel.

Han lade senare märke till att det var en variabel stjärna som regelbudet skiftar i ljusstyrka och med en frekvens som är beroende av stjärnans absoluta ljusstyrka. Denna upptäckt, förhållandet mellan frekvensen med vilken stjärnans ljusstyrka varierar och den absoluta ljusstyrka den har, hade gjorts av en trägen kvinna på Harvard College Observatory, Henrietta Swan Leavitt.

Som alla framstående kvinnor med få undantag är hon knappast alls känd utanför vetenskapliga kretsar. Hon borde dock vara lika självskriven att namnge ett teleskop som vad Hubble är. Men nu var hon ju en kvinna.

 

Vad var det för märkvärdigt med hennes upptäckt då?

Cepheiderna, stjärnor med variabel ljusstyrka, vars periodiska variation står i proportion till deras absoluta ljusstyrka. Den upptäckten kom att revolutionera astronomin!

 

Det Edwin Hubble såg var så märkvärdigt att han genast kryssade över sitt ”N”  när han insåg sitt misstag och ersatte det med ”VAR”, så som man ser på denna unika bild ovan. Han insåg att det var en variabel stjärna och inte en supernova. En sådan här variabel stjärna kallas cepheid.

Genom att mäta perioden på variationen kan man således, som framgår av texten ovan, räkna ut den absoluta ljusstyrkan och jämföra med den avståndsberoende skenbara ljusstyrkan. Därmed kan man bestämma avståndet till den och det gjorde Hubble. Till hans stora förvåning befann sig inte Andromedamolnet i Vintergatan och det var inte ens ett gasmoln. Det var ingen nebulosa, som man hade trott. Det var en helt annan galax, ett himlaobjekt som vår egen Vintergata, men ännu större!

Andromedanebulosan fick namnet Andromedagalaxen!

(större bild)

I ett slag växte hela vårt universum och blev miljarder gånger större. Den ena ljusfläcken på astronomernas bilder efter den andra visade sig vara galaxer precis som vår egen Vintergata. Universum hade miljarder och åter miljarder galaxer, inte bara en enda!

Och det är länge sedan jorden var alltings medelpunkt.

Innan denna upptäckt var universum helt ofattbart stort. Nu var det ”gamla” kända universum ofattbart litet i jämförelse! Det har vi Hubble att tacka för! Henrietta Swan Leavitt är det få som tänker på, men utan hennes arbete hade Hubble inte förstått vidden av sin upptäckt och teleskopet i skyn hade haft ett annat namn.

Modernt teleskop i dag: Very Large Telescope.