Kategorier

Arkiv

Den otillräckligt sjuka

Handläggarbedömning

¤

¤

Det här inlägget handlar inte om en handläggares bedömning. 

Det handlar om bedömning av en handläggare.

Ett stort inoperabelt bråck på aorta som kan brista när som helst är inte en allvarlig sjukdom! Ja, alltså inte enligt en biståndsbedömare i Stockholm, i vart fall!

Hur var det med den medicinska kompetensen?

Jo, det är väl synnerligen sällsynt att biståndsbedömare är läkare. Men nån djävla kunskap om aortans funktion bör väl även en sådan människa ha!

Men i det här fallet tror jag man skulle kunna förvänta sig följande från handläggaren:

Va’ för något är på väg att brista, sa du?

Bråck, bråcket, ja, ja. Sa du bråck?

Va’ är det?

Jasså! Jaha! Ja, ja! Nu minns jag!

Du, vet du va’? Snart brister mitt tålamod! Varenda dag hör folk av sig och tycker dom behöver bistånd! Bistånda mig hit och bistånda mig dit! Tror du inte jag också skulle behöva lite bistånd?

Jasså, det var ett aortabråck! Som håller på att brista? Du, i femton år har jag haft fula bråck på båda benen och inte fan har dom brustit. Bråck brister inte!

Jasså, aortabråck! Skulle det vara nåt särskilt me’ det?

Aorta! Aorta!

Aorta mig hit och aorta mig dit! Ska det va’ så märkvärdigt bara för att det är en gullig liten aorta?

Aorta, aorta, eh … aorta, var har jag hört det ordet förut?

Jaha ja! Så va’ det nog, ja!

Men sen då? Åder som åder och bråck som bråck! Farsan hade pungbråck, stort som fan, som en tvåkilos potatispåse. Läkar’n sa: ju större dess bättre för då kläms inte tarmarna! Du kan lugnt låta det där aortabråcket växa och frodas. Det är bara bra för hälsan!

Öh, eh, jo föresten, va’ sitter den däringa?

Jaha ja! Ja, ja och va’ ska den …, va’ sa du den hette nu igen? Ja, just de’, men va’ ska den va’ bra för?

Jasså, jaha! Har jag också en sån? Jasså, alla! Jaha ja, men jag behöver inget bistånd bara för det!”

Ja, ja, det är väl inte så noga egentligen. En biståndsbedömare ska ju bara bestämma om bistånd ska tillhandahållas eller inte. Det är ju bara ekonomiska frågor och sånt som det ska tas ställning till, liksom!

De ska ju inte behandla sjukdomar, precis!

Bilden, en skärmdump som kommer härifrån.

Annonser

När handläggare saknar kompetens

Jag tar mig frihet

 

Jag tror inte det händer så ofta, men nu ska det ske.

 

Jag tar rakt av en hel text och lägger ut här:

Svante Svensson skriver:

4 februari, 2012 kl. 08:49

Detta påminner om hur min mor blev behandlad av en Biståndshandläggare efter pappas död.

Mamma hade ett inoperabelt brock på kroppspulsådern, enl. hennes läkare jättestort, och att det kan brista när som helst. Vi ansökte om att hon skulle få flytta till servicehuset, som låg i Axelsberg, bara 1 km från villan hon bodde i. Biståndshandläggaren sa att det kommer inte att gå för mamma var inte så sjuk, men att ansökan skulle behandlas. Så mamma sålde villan, och köpte en lägenhet i Hässelby istället. Lägenheten fick vi tillträde till i början av augusti 2006, och den sålda villan skulle lämnas över den 20 september. Jag började med att köra över lite småsaker till lägenheten, så att man kunde vara där, över dagen. Flyttlasset som var beställt till den 16 augusti, skulle ta resten.

Den 11 augusti skulle jag åka hem till Ljungdalen, men det var så varmt att bestämde att vänta till natten för att hunden inte skulle behöva sitta i en het bil, och tur var det, för när jag på eftermiddagen kom hem efter en hundpromenad, kommer mamma ut, och säger att det gör så ont, det gör så ont, och sätter sig i en solstol.

Några sekunder därefter blev hon kritvit, och slutade andas. 112 ringdes, ambulans kom, och körde till SÖS. Efter en timme ringde en läkare, och talade om att mamma var död vid ankomsten.

Dagen efter ringde Biståndshandläggaren, och talade om att mammas sjukdom inte var så allvarlig att hon kunde få bo i servicehuset. Jag svarade då att mamma är inte sjuk längre, hon dog igår p.g.a. den otillräckliga sjukdomen, då sa det klick i luren, har inte hört något från Biståndshandläggaren efter det.

Svante
PS -31,9 grader i Kårböle nu. DS”

 

Detta är en kommentar hos Hemimamma.

Vi ser alltså vådan av att handläggare fattar beslut inom områden de helt saknar kompetens. 

Hur farligt ett aortabråck verkligen är bör redan vara bekant för en grundskoleelev. Rupturerar det inträder döden omedelbart, såvida man inte har turen att liga på en kirurgavdelning i samma ögonblick, helst på operationsbordet.

Men som biståndshandläggare på socialtjänsten krävs ingen sjukvårdsutbildning och få om en några har det. Men att bedöma andras hälsa, det tror man sig ha kunskap till!

Jag säger som Hemimamma:sad: FY FAN ALLTSÅ!!