Kategorier

Arkiv

Att sjunka genom botten

Feministerna

Nog har de väl, feministerna, gått både till botten och ned genom den med sin argumentation, eller?

Nu får en man inte sitta som han vill utan att utgöra ett ”hot” mot jämställdheten, eller, ja alltså kvinno- … nej, vad är det egentligen fråga om? Läs här.

Är inte det diktatur, så säg.

Skvitt älskar kvinnan, ja, han till och med dyrkar henne. Han håller upp dörren för henne, han låter henne kliva på bussen före honom, han gör allt för henne. Han strider för hennes rättigheter och han tar upp frågor som handlar om kvinnoförnedring, kvinnoförtyck, kvinnomisshandel och allt sådant. Men han är ingen feminist. Han gillar ju inte förtryck och orättvisor. Och det är ju just dit feminismen tycks sträva, men med omvänt förtryck – förtryck mot män.

Här är ett inlägg om saken och om det hade förekommit än i dag

Stopp-mao.jpg

så hade inte feministerna sysslat med att engarera sig för saken, lika lite som vi hör dem yttra sig om kvinnlig könsstypning eller halsextension bland ”giraffolket” i Burma (som jag ju har skrivit om tidtagare), för vad det handlar om är att ett fåtal kvinnor vill skaffa sig personliga fördelar genom att driva frågor som de egentligen inte bryr sig om, men de får poster som ger klirr i deras egen privata kassa.

Här är ett annat inlägg.

Feminism är inte en kamp för jämställdhet. Då hade de inte behövt att skaffa ett nytt ord för den saken. Feminism handlar om att kvinnor ska förtrycka män, som ju är djur, som det var sagt.

Tänk om män hade lanserat en motsvarighet till SCUM-manifestet (Society for Cutting UMen)! Ska vi skära upp kvinnor! Tänk vilket ramaskri det skulle bli i så fall. Det hade lett till åtal! Ja, och med all rätt så klart. Men när feministerna driver en sådan sak får det passera i det närmaste oförmärkt och helt utan rättsliga åtgärder, trots att det är det grövsta diskriminerande som har förekommit i Sverige sedan jag vet inte vad eller när om alls det har förkommit. Man får inte i vårt land numera säga ”Negerboll” om något som hetat så ända sedan den uppfanns och endast betyder ”svart boll”, men man får säga att män ska skäras upp, alltså kastreras! Det är ju det de menar. Tänk om dessa fascister får makten i landet! Jag bävar!

Jag vet att många i ROKS är flator. Och det kan de gärna få vara om de inte kan fatta vad … och allt … och inte fungera som naturen hade tänkt sig, men låt inte manshatet gå ut över normalt fungerande män bara för att ni inte vill ha KUK!  Jag blir så förbannat upprörd!

Hur stort inflytande dessa manshatande kvinnor med oftast homosexuell läggning faktiskt har kan ses i detta inlägg.

Pär Ström går inte lika långt som jag och säger därför inte att detta är en könsfascistisk indoktrinering. Han skriver istället så här:
”Detta är propaganda – indoktrinering – på två sätt.

För det första påstås det att det finns en orättvis genusordning som män drar nytta av, vilket är ett att slå fast att den så kalladekönsmaktsordningen existerar. Därmed tas ett starkt kontroversiellt påstående från en extrem rörelse – radikalfeminismen – och etableras inför eleverna som en sanning.

För det andra säger boken att det bara finns en enda rörelse som arbetar för jämställdhet, och det är feminismen. Detta är fel på två sätt. För det första finns faktiskt olika rörelser som arbetar för jämställdhet. För det andra arbetar feminismen inte alls för jämställdhet, utan ensidigt för större förmåner för kvinnor på mäns bekostnad.”

Har jag rätt att vara man och har jag rätt att existera?

Frågan ställer jag till Feministerna!

Vill ni att vi män ska slaktas och ett litet fåtal ska sitta i bur och … ja, bäst beskrivet här:
”Ja, på så vis var den här domstolen faktiskt en riktig expertpanel,  för de enda djuren i salen, det var jag och domaren! Det fanns verkligen ingen anledning att misstro ‘Nemi’! Vi män är sådana av naturen, och av ohejdad vana alltsedan Homo Afarensis tid förmodligen,  för två miljoner år sedan. Alla har ju sett de sönderslagna skelettdelarna som stackars ‘Lucy’ helt frankt bara lämnade efter sig! 

Vi borde ju sitta inne allesamman i hela vårt vuxna liv, bak lås och bom och med ett lagom hål i väggen så att damerna kunde komma och para sig med oss när lusten faller på!” 

Nu har det gått så långt att det är en ren, klar och tydlig belastning att ha en dingelidong mellan benen, torts att vissa yrken är mera intressant för dingelidong-människor än de med mer ihålighet både här och – nej inte där :-)!

Vad är det fråga om egentligen? Det är dags att reagera och försvara mannens rätt till existensberättigande!

”Sammanlagt är det nu fyra ganska jämnåriga män med anknytning till Göteborg som utgör vad stadsbyggnadskontoret kallar ‘nyckelspelare’ i Göteborgs stadsutveckling. Utnämningarna väcker förvåning och ilska i Arkitektgöteborg. ‘Det stora problemet är inte bara att de är män’, säger Kerstin Elias, arkitekt på White.

Forskaren Joakim Forsemalm skräder inte orden. ‘Fyra vita män av fyra möjliga. Det här känns inte modernt. Politikerna talar om social hållbarhet och jämställdhet men det här är förbluffande klantigt’ ”. Läs!

Frågan är ju, vad dessa feminister egentlig vill politiskt, utöver att kastrera männen. 

Vilket samhällssystem vill de ha? Därom har de ingen gemensam politik! De lyfter inga andra frågor! Tänk så mycket man ser likheter med andra liknande rörelser, nazismen till exempel. Inte heller de avslöjade sina egentliga mål utan försökte ena arbetarrörelsen med borgerskapets intressen.

Det är ytterst skrämmande att en person som Lars Ohly, som fjantigt fegt gjorde avbön för sin ideologi, att han hade kallat sig ”kommunist”, vilket han ju aldrig har varit eftersom han inte vet vad det egentligen innebär, säger: ”Jag saknar den tid då politiker kallade sig för feminister. I dag gör inte ens jämställdhetsministern det!”

Därmed har han sällat sig till fascismens ideologer, och givetvis endast för att vinna sympatier till gagn för partiets parlamentariska framgångsönskan.

När ska människor återfå en sund politisk medvetenhet?
Var är ideologierna? 

Har jag rätt att leva och vara man, vilket jag ju faktiskt aldrig har valt?

Jag känner mig djävligt kränkt, men jag har trots allt inget åtal på halsen för dessa fascistiska feministers skull, tack och lov.

Bonuslänkar

Det är jämställdister mot antijämställdister – inget annat

Se Hjernevask avslöja genusmyterna

Visa mig Patriarkatets genväg för män, snälla krönikör!

Jag känner att jag sjunker i värde, jag sjunker genom bottnen!

Jag är negern och feministerna är Ku Klux Klan


Ett äkta dårhus!

Mao Tse Tung (Zedong) sa i samband med ”Det stora språnget”: ”Låt tusen blommor blomma!”

Det är kloka ord. Släpp fram idéerna helt enkelt. Och låt dem vägas, vändas på, synas och värderas. Låt de dåliga vissna!

Vattna och göd de goda!

— — —

Läs vidare! Den röda tråden syns på slutet då säcken knyts ihop!

— — —

Tre personer på ett bemanningsföretag fick sparken därför att de kritiserade företaget VOLVO.

Det ligger nära till hands att tänka sig att de här tre personerna pyste ut sin ilska den enda möjliga vägen.

Om det hade varit högt i tak och det hade funnits en klok och lyhörd ledning som belönade medarbetare med idéer skulle företaget ha sluppit att kritiken släpptes ut i offentlighetens ljus. Kritiken hade kunnat förts fram, man hade vågat föra fram den till ledningen istället. Där hade kritiken och idéerna kunnat hanteras konstruktivt och sakligt, värderats och bedömts, samt även kanske kommit företaget till godo och främjat det, om det var bra idéer och konstruktiv kritik!

Det hade kunnat lett till konkurrensfördelar. Det är ju faktiskt så de positiva krafterna kan släppas lösa inom en organisation, såsom till exempel ett företag som i det här fallet VOLVO.

Men så var det uppenbarligen inte. För om så vore att den sortens öppenhet inom företaget hade funnits hade det inte varit att vattna grannens åker, som det nu blev när man valde att föra ut sin kritik i offentligheten.

Det blev istället en kritik av en arbetsplats som utmålades som ett dårhus. Kritiken formades till negativa, icke konstruktiva synpunkter som ju inte fick vädras inom VOLVO. Det blev kritik mot ledningen, eftersom det ju var tabu med kritiken internt, om nu någon förvånades av det.

Tänk att alla företag begår samma misstag år ut och år in.

Gänget.jpg

Alla företagsledningar (eller politiker) tror att endast de själva har en hjärna. Tror att förståndet endast sitter i toppen på företaget (eller de politiska ledarna) och de där under reduceras till hjärndöda individer i en grå massa likt myror i en stack, eller valboskap.

Av detta kan vi lära en hel del.

De inkompetenta är de som styr. Och de tror att de är en intelligentsia, som man till exempel kallade sig i Sovjetunionen och fortfarande gör i nuvarande Ryssland. Här används andra ord, men de betyder samma sak. Och ledarna ser på sig själva på samma sätt och menar att de är de enda med ett förstånd. Och inställningen är lika arrogant: ”Är du inte en av oss är du inget att lyssna på!”

Högmod går före fall och fallet är endast en tidsfråga.

”Låt tusen blommor blomma!” Det är en klok tanke!

Att kväsa kritik och idéer som kommer nedifrån är ren idioti och där det sker är det ett äkta dårhus!


Om Mao Tse Tung (Zedong) kan man ha skilda uppfattningar.


En del ser honom som en diktator och andra som en befriare. Det är tragiskt när människor endast klarar att se allt i svart eller vitt.

Skvitt skulle kunna skriva en lång och förhoppningsvis nyanserad biografi över Maos livsverk. Men här finns inte plats för det.

En sak ska Skvitt dock framhålla.

Skvitt ska bara nämna en endaste liten detalj i Maos samlade livsgärning. Det är en liten detalj som ingen kan förneka att det måste falla på hans odiskutabla pluskonto. Det kan ses som en parentes av längre slag och därför skriver inte Skvitt det inom parentes. Skvitt hoppas att den läsningen har ett värde i sig.

Det började under Songdynastin som varade åren 960 – 1279, västerländsk tideräkning.

Det var en tid där Kina utvecklades språngartat och vars framsteg gjorde att landet låg århundraden före resten av världen på oerhört många områden. Bland annat hade man en omsorg om fattiga och gamla som vi i Sverige ännu inte har uppnått och som nu med den borgerliga alliansen dessutom är på tillbakagång.

Men det finns en mörk sida också.

Nu ska Skvitt undervisa! Det handlar om klassamhälle lika mycket som om kvinnoförtryck eftersom dessa två företeelser är intimt förbundna med varandra.

Förmögenhet samlas alltid hos härskarklassen, aldrig någon annan stans. Det är väl onödigt att påpeka.

Förmögenhet skingras om man inte vaktar den. Och förmögenhet går i arv. I ett patriarkalt samhälle (matriarkala samällen finns det många exempel på genom historiens gång, men utgör som bekant ändå undantag) ärvs förmögenhet från far till son och för det kräves det ett kvinnoförtryck i någon form. Det kan vara juridiskt och det kan vara värre än så. Skvitt har nämnt det förut.

Songdynastins överklass speciella kvinnoförtryck.

En kvinna som inte kan arbeta måste bli försörjd. Och det var så det började.

Kvinnan skulle föda arvingar (som i alla patriarkat), men inte kunna frigöra sig från mannen och försörja sig själv. På så vis blev hon både livegen och förslavad!

Därför, för maktpatriarkatets skull, blev det ”fint” med små ”perfekta” kvinnliga lotusfötter! Det blev modernt bland överklassen att linda små flickebarns fötter så de inte kunde växa normalt!

En riktigt fin liten överklass-kvinnofot deformerades så att den inte fick vara större än 7-8 centimeter!

Lotusfot.jpg

I alla klass-samhällen tillämpar överklassen tvångsåtgärder och dessa omgärdas med ”ideal” och omnämns med eufemismer i stället för de rätta namnen. Då låter det ju bättre. Jämför med ”lokalvårdare” och ”hygientekniker” – eufemismer för ”städare”, kort och gott! De får en finare titel istället för bättre lön.

Det ”fina” var att de små fötterna var ett bevis på att kvinnan var av sådan klass att hon inte behövde arbeta för sitt uppehälle. Sanningen: hon var reducerad till en slav och barnaalstrare.

Hon kunde inte arbeta – hon kunde knappt gå! 

För att foten skulle få sin ringa storlek bröts fotbenen sönder och tårna veks in under foten vars valv också förstördes. Allt detta innebar självklart en väldig smärta, lånvarig plåga, ett lidande som sällan beskrivs av historiker, vilka ju vanligen är män.

Lotusfot, det var fint värre! Och mödrar som visste vad smärta den medförde kunde inte se anledning att protestera mot att deras döttrars fötter började lindas i treårsåldern. Hur skulle det se ut? (Jämför med mödrars inställning till döttrarnas könsstympning i de länder där detta är förekommande!)

Låt oss för ett ögonblick ta en titt på vår egen tid och kultur!

Vi måste lära oss att se oss själva för att inte fördöma andra utan eftertanke!

De rika har dyra märkeskläder. Många av de mindre rika vill ha samma kläder då det visar på status. De rika har dyra bilar och många mindre rika försakar mycket för att också köra en dyr bil. Många fungerar så, tyvärr!

Och nu tillbaka till lotusfoten, även kallad liljefot.

Denna hemska och för kvinnor extremt  smärtsamma sedvänja spred sig ned till de lägre klasserna på samma sätt som överklassens sedvänjor i dag sprider sig nedåt i samhällshierarkin och tortyren bestod genom århundraden. Den överlevde songdynastin och fanns kvar in i modern tid.

Man beräknar att omkring två miljader kvinnor har utsatts för denna grymmhet!

Vem satte stopp för denna tortyr, tror ni? Jo det var Mao Tse Tung! Han förbjöd i lag denna grava misshandel av kvinnor som en av hans första åtgärd efter att revolutionen var vunnen!

Stopp-mao.jpg

Inte minst våra feminister måste väl ta till sig Mao som en äkta feminist och hylla honom för hans gärning!


Om du ser Mao Tse Tung som en diktator: tänk då på att han faktiskt önskade tusen blommor att blomma!

När företag och organisationer inte tillåter blommor att blomma måste dessa således vara diktatorer, värre än Mao Tse Tung. Om logik ska gälla!

När politikerna attackerar yttrandefrihet, övervakar vårt fria ord på Internet, startar krig mot Wikileaks och så vidare, då motsätter de sig att blommorna får blomma. Då är de diktatorer, värre än Mao Tse Tung. Om logik ska gälla!

Vi kan även lära en annan sak av ovanstående.

När det handlar om makten och överklassen kan vilka avarter som helst utvecklas, helt utan hänsyn till de som drabbas av dem!

Vi har det framför våra egna ögon, bara vi vill se, bara vi vill ha våra ögon öppna!


Avslutningsvis: verkligheten om ”dårhus”.

Med den termen förknippas ju våra psykiatriska kliniker, mer förr som tur är, än i dag.

Eftersom Skvitt finansierade sina studier med sommarjobb på mentalsjukhus, som det på den tiden hette, vill han poängtera att där fanns personer med psykiska problem och psykiska sjukdomar, men verkligen inga dårar.

Om termer som ”dåre” och ”dårhus” må tillåtas, bör de endast tillämpas på de som tror sig vara mera värda än vi vanligt folk, alltså politiker, företagsledare, byråkrater, advokater, åklagare, domare och annat löst folk med mera makt än de har begåvning för!

Kort sagt, hela etablissemanget är ett äkta dårhus, men vi andra står utanför det, med eller utan psykiska sjukdomar! Begrunda det!

De enda som förtjänar att kallas dårar är de som beslutar över våra huvuden och skor sig på vår bekostnad. Det är de som utgör överklassen. Men Skvitt föredrar att kalla många av dessa för halv- och helpsykopater.

 

På vad sätt var Mao Tse Tung en diktator?

Han lät inte dårarna bestämma!

Begrunda det och du kommer nog till samma slutsats!


Konklussion:

De fick gå från sina anställningar, de fick avsked på grått papper, därför att de inte hade annat forum för sin kritik än facebook! Blommor fick inte blomma! Diktaturens kreatur sa sitt!