Kategorier

Arkiv

Skvitts friskola

I dag är det självstudier

 

 

Skiljtecken

 

Här kan man självstudera.


Skvitts friskola

Kär leks dikt på sär skriviska

En dikt av Ghost.

Dikten är ett utmärkt exempel på sär-skrivning. Den inleds såhär:

”Jag mötte henne på buss håll platsen

Hon var ensam stående mamma

och stod således ensam och väntade på bussen med sin barn vagn

Bussen var för senad och an lände först efter tjugo två minuter

Jag kollade på arm bands klockan”

Resten av dikten läses hos Ghost, länk ovan.

Skvitt har en ny chef.

Jag kan ju tycka att en chef borde vara bättre på de flesta områden än en underlydande, att chefskapet sitter i bättre utbildning, bättre meriter, bättre kunnande och så vidare. Men så är ju inte fallet alltför ofta.

I varje organisation finns det alltid människor i lägre position som har bättre kunskaper än sina chefer.

Skvitts chef har många brister och borde aldrig ha fått posten. Men Skvitts chef är också en mästare på något, så klart;

– på sär-skrivning!

Man skulle kunna tro att det var hon som hade skrivit dikten ovan, men så är alltså inte fallet.

Vissa människor anser att vi måste ställa krav på invandrares språkkunskaper, för ”svenskhetens bevarande” och av andra märkliga skäl. Och det är väl inte entydigt fel. Men först och främst måste vi väl ändå själva leva upp till kraven på kunskaper i det svenska språket!

Usch!

Skriv ihop Sär skrivning!

Här är några riktigt bra särskrivningsexempel:
”BAD SHORTS – inte är de bra inte…
HUGG ORM – Effektivare än att slå den?
SKUM TOMTE – tar klapparna själv.
RÖK FRITT – bolma på bara!
KASSA SKÅP – inget att förvara något värdefullt i.
BIND GALEN – innan han skadar någon!
SNOR KRÅKA – stjäl en fågel.
JÄST SVAMP – alkoholhaltig?
ETT STYCK MORD – vill ni beställa något mer?
SJUK GYMNAST – kan behöva en sjukgymnast.”

Visst kan det bli komiskt! Exemplen är hämtade här.

Särskrivning är bara ett problem.

Det finns många andra språkliga problem för infödda svenskar med svenska som medfött modersmål. Med det språk som de borde ha fått med modersmjölken och uppenbarligen inte har fått, så borde det ha blivit tillrättalagt i skolundervisningen och därmed inte vara något problem.

Dock blir ju skolundervisningen bara sämre och sämre år efter år. Från att ha legat i absolut främsta ledet i Europa för 40 år sedan har kvaliteten på svensk skolundervisning nu sjunkit till en medelmåttlig nivå. Det innebär att vårt land tappar i konkurrenskraft. För Sverige som nation är det ödeläggande. Om det är Sverige som Sverigedemokraterna vill värna om är det skolan de ska göra till hjärtefråga istället för invandringen, som är helt nödvändig om en sund demografisk profil skall kunna upprätthållas.

”De elever som började skolan i mitten på 1990-talet fick vara med om ständiga nedskärningar. Skolbibliotek lades ned, elevgrupperna blev större, kuratorer och lärare blev färre. Nu finns det stor risk för att en ny generation svenska elever får vara med om samma sak. Det visar en rapport från Lärarnas riksförbund som SvD har tagit del av.” /SvD

Konsekvenserna borde utredas. Det är väl det minsta man kan begära och det är just vad Lärarnas Riksförbund gör: 

”Lärarnas Riksförbund kräver att en skolkommission inrättas för att följa upp konsekvenserna av nedskärningar, uppsägningar och varsel. – Det är en uppenbar risk att den ekonomiska krisen kommer leda till sämre kvalitet inom den svenska skolan, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.” / Klipp från tidigare inlägg av Skvitt.

Med tanke på att Folkpartiet sitter med i regeringen och att Folkpartiet har skolfrågor som hjärtefrågor, kunde man ju ha förväntat sig en uppryckning av de svenska skolorna under tiden som har gått sedan alliansregering tillträdde. Men så har ju inte skett! Tvärt om så sjunker skolans kvalitet varje år! Orsaken är inte bara privatiseringen, även om den har en inte oväsentlig betydelse.

 Bilden ovan skapade jag till det här inlägget.

Det var då jag ännu inte konsekvent försåg mina bilder med ”skvitts.wordpress.com”.

Det är mycket som brister i kunskaper i det svenska språket hos det svenska folket, som i allt högre grad tycks kritisera invandrare för att inte kunna acklimatisera sig eller för att de har svårt med vårt språk. Och den kritiken tror jag oftare kommer från just de svenskar som saknar bildning i allt och till och med i sitt eget modersmål!

Se exemplet nedan!

Fundera!

Ser du felet?

Facit:

Är det priset man tar betalt så lite för?

Observera att det är en journalist som har satt rubriken. Av journalister borde man ju kunna kräva att de kan skriva rätt och riktigt och om det kravet är för högt ställt, vad kan man då kräva av vanligt folk som inte har språket som sitt huvudsakliga arbetsredskapet?

En annan skälig fråga är ju vad en lärare har gjort – som låter en elev gå ut skolan utan att ha lärt sig att använda skiljetecken eller att använda stor bokstav de kan ju skriva enligt detta exempel som du just nu läser som du ser är det inte lätt att följa med i texten visserligen är det inte så många som skriver på detta sätt men det förekommer och att det alls förekommer är ju helt otroligt! Eller hur?

Språk-Åhh-sikt

Genus!

Tänk alla dessa genusfel som man stöter på titt som tätt.

Det borde väl inte vara så svårt att i våra skolor, till i vart fall våra infödda svenskar, lära ut våra vanligaste genus-regler? Och än mindre att ställa kravet på att åt åtminstone våra journalister har höga betyg i svenska. Den inramade texten i bilden nedan är ett direkt klipp från AFTONBLADET, men det kunde ju komma från vilken annan blaska som helst.

Av texten att döma är uppenbarligen Rogerio en man, men det är även Renata. Enligt skribenten rör det sig såldes om ett samkönat äktenskap, vilket det i verkligheten inte alls rör sig om.

Rätt-Fel

Exempel två, mannen som på ålderns höst, eller när det skedde, förvandlades till kvinna:

Exempel tre: ”Den misstänkta 28-åringen bor sedan några månader i närheten av skolan. Han är tidigare ostraffad men…” Han var alltså man, men förvandlades till kvinna vid någon oklar tidpunkt!

Men det är ju värre än så!

För värre är det när man medvetet vill ändra språket när det inte finns något annat behov än ett rent politiskt sådant!

Pronomenproblemet

Det finns svenska språkförespråkare som i den extremistiska feminismens idé-förvirring, eller i en medveten politisk strategi, vill införa ett nytt pronomen i svenskan trots att det inte behövs. Jag syftar på ordet ”HEN”.

Hur uttrycker man sig om man vill undvika att krångla till det med att skriva ”han/hon”?

Skvitt förklarar:

Exempel:

”Han eller hon som inte klarar av att hantera genus …”

”Han/hon som inte klarar av att hantera genus …”

Man påstår att det är enklare att istället skriva:

”Hen som inte klarar av att hantera genus …”

Och därmed visar man sin okunskap i det svenska språket eftersom språket har en mycket bättre möjlighet att helt undvika genus i sådan mening: ”De som inte … ”

”Hen” är inte ens försvarbart som pronomen i syfte att undvika könspronomen eftersom det alltid går bra att att använda andra pronomen. Men det tycks som om vissa feminister inte vill kännas vid att kön finns. Ändå är de inte bara ur fortplantningsskäl viktiga. Det är bara att fundera på alla gånger vi könsbestämmer personer eller djur när det inte alls behövs. Till exempel: ”Stötte på en snubbe och helt plötsligt bet hans tik mig”. Det faller oss naturligt att säga så, hellre än att utesluta könsbestämningen.

Än värre skulle det ju bli på BB: ”Vad blev det? Det blev en hen!” Könet är det första en förälder vill veta!

Jämställdhet gynnas inte av att vi låtsas som att könet inte fanns.

Lade ni märke till det? Reagerade ni? Om inte så borde ni ha gjort det.

Meningen innehåller en omotiverad tempusändring! Rätt tempus ger följande mening: ”Jämställdhet gynnas inte av att vi låtsas som att könet inte finns.”

Årtalsfelen

Allt som oftast hör man folk av alla bildningsgrader säga år ”tvåtusentretton”. Och jag undrar verkligen varför man plötsligt måste byta sätt att benämna årtal bara för att man passerade ett millenniumskifte. Ingen sa ju år ”ettusenniohundranittionio”. Men året därpå blev plötsligt år ”två tusen.”

Så lätt fungerar det inte. En språkregel är en språkregel och i detta fall säger den att efter år nittonhundranittionio kommer år tjugohundra och i dag har vi år tjugohundratretton. Jag tycker att man kan begära av journalister och professorer att behärska denna del av språket, men tyvärr är det lika vanligt bland dem som bland allmänheten i stort  att man uttrycker sig fel och i engelsktalande länder säger man alltid fel! Med tanke på de engelskspråkiga influenser vi har i dag måste vi lära oss att bättre stå emot om vi vill bevara en god svensk språkstandard.

Det andra pronomenproblemet

I det här fallet handlar det om bristande skolutbildning. Det blir med andra ord ett fel som stigmatiserar. I sammanhang där människor måste skriva till myndigheter kommer de att behandlas sämre och mer sällan få rätt i sak om de inte behärskar att sätta rätt personligt pronomen i en mening.

Jag syftar på ”de” och ”dem”.

En del tror att talspråkets ”dom” kan ersättas med ”dem”. Och när de skriver vill de inte skriva ”dom” eftersom det inte låter korrekt. Och det är det ju inte heller. ”Dom” är inte riktig svenska, om man så kan säga. Förvisso är språk levande. Språk utvecklas. Inget hindrar att vi godkänner ett sådant pronomen så som varande ett fullvärdigt ord i både tal och skrift. Men vi har inte gjort det och det måste vi acceptera. Språk ska ju också vårdas.

Så här ligger det till:

Numerus: första person, i  subjektsform = ”Jag” i singularis  och ”Vi” i pluralis .

Numerus: första person, i objektsform = ”Mig” i singularis och ”Oss” i pluralis.

Numerus: andra person, i  subjektsform = ”Du” i singularis och ”Ni” i pluralis.

Numerus: andra person, i  objektsform = ”Dig” i singularis och ”Er” i pluralis.

Numerus: tredje person, i  subjektsform = ”Han, Hon, Den, Det, Man” i singularis och ”De” i pluralis

Numerus: tredje person, i  objektsform = ”Honom, Henne, Den, Det, En i singularis och ”Dem” i pluralis.

Det folk gör som inte kan skilja på de och dem är att plötsligt tala barnspråk! ”Dem skrattade!” Jämför detta med det lilla barnet som säger ”Mig skrattade!”

Regel för den som har svårt för detta, tänk hur det blir språkligt om man byter ut de där svåra pronomen mot ”Jag” och ”Mig”! Låter ”Mig” rätt då ska det vara ”Dem”, men om ”Jag” låter rätt ska det vara ”De”.

Singularis och pluralis

En liga består av flera personer. Grips alla i ligan skriver man att ”Alla i ligan är gripna” och syftar på alla ligans medlemmar. ”Gripna” är ordformen för pluralis i det här fallet.

Om man skriver om gripandet av ligan som helhet är det ligan som är gripen. Den är inte ”gripna”. Men vore det många ligor som greps, då skriver man att ligorna är gripna.

Det här är ju alldeles självklart när jag påpekar det, ändå gör folk fel.

Hårklipparligan är gripen och alla i Hårklipparligan är gripna!

Ovanstående är inget undantag. Här är ett annat exempel:sångerskans familj är informerade”. 

Hade hon en eller flera familjer?

”… sångerskans familj …” är singularis, men ”… är informerade …” tyder på att de var flera familjer eftersom det syftar på mer än en familj! Det skrivs ju i pluralis.

Tänk att det kan vara så svårt med svenska till och med för journalister, som ju är en yrkeskår med ordet som arbetsredskap!

mig också

Bonuslänkar:

Under de senaste 20 åren har svenska grundskoleelever blivit allt sämre, visar en rapport som Skolverket presenterade nyligen.

Sedan JanBjörklund blev skolminister för över sex år sedan har andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet att söka gymnasiet minskat varje år.

Utbildningsminister Jan Björklund har missat få tillfällen att klanka ned på den socialdemokratiska flumskolan. Samtidigt har niorna som blir underkända på nationella provet i matematik ökat stadigt sedan han flyttade in på Rosenbad.

”Svenska skolelevers resultat går utför. Kunskapsnivån är nu under genomsnittet för OECD-länderna visar en ny rapport. Utbildningsminister Jan Björklund tror att trenden fortsätter.” Det skriver Riksdag & Departement.

Skvitts friskola behövs!

Men det vore bättre om samhället kunde garantera god utbildningsstandard.

Skolan funkar inte


Skvitts friskola

Inte bara grammatik

Tempus kan vara livsavgörande! Ja alltså att använda rätt tempus.

Man kan ju slippa en blåtira eller till och med att dö en förtidig död. Ja, som om man till exempel uttalar sig fel om kvinnors övervikt!

Ja, som han i USA. Hans käring var så fet så en dag när de bråkade satte hon sig på honom. Då dog han! Men just den episoden* hade kanske inget med tempus att göra. De närmare detaljerna känner inte Skvitt till.

(* Observera ordvalet som i feminismens Sverige är helt politiskt korrekt. Om rollerna hade varit ombytta och fet man satte sig på hustrun så så hon dog, då kallas det inte episod. Då heter det mord!)

Det här med tempus är viktigt och det vill jag förmedla. Ja, tänk på följande:

Du råkar en dag vara uppriktig mot en överviktig kvinna och säger till henne:

”Hemskt vad fet du är!”

Säg inte det! Kommentera inte hennes vikt! Men om det bara råkar undslippa dig är det en fördel om du råkar använda fel tempus:

 ”Hemskt vad fet du var!” 

Har du tur så svarar hon: ”Tack! Jag visste inte att jag hade gått ned i vikt”.

Ibland är fel det enda rätta. Kanske det är så regeringen tänker.

???

Ärsch!

Detta inlägg är väl det mest korkade jag har skrivit!

???

Men tack vare Skvitts friskola kanske våra ungdomar nu har lärt sig vad tempus är, för med dagens skolpolitik sjunker kunskapsnivån i takt med att anslagen till skolorna minskar och budgeten för läromedel med mera inte längre räcker till. Istället sponsrar privata företag med läromedel som vinklar på sätt som gynnar sponsorn. Sponsorer vill ju ha något tillbaka, som väl alla fattar. Neddragningarna leder också till större klasser och sämre kvalitet på allt.

”De elever som började skolan i mitten på 1990-talet fick vara med om ständiga nedskärningar. Skolbibliotek lades ned, elevgrupperna blev större, kuratorer och lärare blev färre.

Nu finns det stor risk för att en ny generation svenska elever får vara med om samma sak. Det visar en rapport från Lärarnas riksförbund som SvD har tagit del av.” /SvD

Konsekvenserna borde utredas. Det är väl det minsta man kan begära och det är just vad Lärarnas Riksförbund gör: ”Lärarnas Riksförbund kräver att en skolkommission inrättas för att följa upp konsekvenserna av nedskärningar, uppsägningar och varsel. – Det är en uppenbar risk att den ekonomiska krisen kommer leda till sämre kvalitet inom den svenska skolan, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.”

Några artiklar om skola:

”Skola och ekonomi har ett nära samband. Allt fler forskare pekar på grundutbildningens avgörande betydelse för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. I utvecklade ekonomier betyder kompetens hos befolkningen allra mest som tillväxtfaktor.”

”Företagen gör tummen ned för den svenska gymnasieskolan. Den förbereder eleverna dåligt för yrkeslivet, visar en genomgång som DN Ekonomi har gjort. Det står både företag och samhälle dyrt.”

 

”De svenska gymnasieeleverna är för dåliga på att stava.”

”Svagheterna i skolsystemet utgör, enligt honom, ett hinder i den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.”

”Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, konstaterade i ett reportage i Veckans Affärer i november förra året att Sverige tappar i allt som mäts, relativt och i absoluta tal, och att andra länder hela tiden blir bättre” ”I gymnasiet inrättades det så kallade individuella programmet för att fånga upp de elever som inte hade med sig tillräckliga kunskaper från grundskolan för att kunna bedriva reguljära gymnasiestudier. Det individuella programmet var under en tid det största programmet på många skolor … Gymnasiets problem blir sedermera också ett problem för högskolor … De högre lärosätena tvingas därför inrätta extrakurser och preparandutbildningar för att studenterna ska kunna ta igen det som de borde ha lärt sig redan på gymnasiet. Studietakt och krav sänks; högskolan ‘gymnasifieras’. Det säger sig självt att det också får återverkningar på svensk forskning och innovationskraft.”

Tänk jag som trodde att Alliansen ville utveckla näringslivet och att Fp hade skolfrågorna som sina hjärtefrågor, men så tycks det ju inte alls vara!

Andra lektioner i Skvitts friskola

Allt var väl i ärlighetens namn inte bättre förr.


Skvitts friskola

Just det, vad är det språkliga felet?


Skvitts friskola

Singularis och pluralis

Åter igen kan inte våra journalister skriva svenska. 

Vad lär man sig i skolan?

Jag förmodar att den som satte rubriken gick i skolan på socialdemokraternas tid. HUR ska våra journalister skriva i framtiden när de har gått  i dagens urusla friskolor?? Skvitt bävar när det är så här illa redan nu.

Mer gratis undervisning i Skvitts friskola.

Källa, ABs förstasida av nätupplagan. Här är artikeln.


Skvitts friskola

Helt utan profit

Ja, till skillnad från alla andra friskolor driver Skvitt sin friskola helt gratis.

I dag är det språk på programmet, igen.

… sångerskans familj är informerade …

Hade hon en eller flera familjer?

”… sångerskans familj …” är singularis, men ”… är informerade …” tyder på att de var flera eftersom det syftar på mer än en familj, eftersom det skriv i pluralis.

Detta språkfel dyker oftast upp i kombination med ordet ”polis” i bestämd form – ”polisen”. Ej sällan ser man sålunda denna formulering: ”när polisen kom såg de att …”.

Alltså, antingen heter det: ”när polisen kom såg den att …” eller ”när poliserna kom såg de att …”

Tänk att svenska ska vara så svårt att inte ens journalister klara av att hantera språket.

Hemläxa: 

Hur kan man se att den här personen har bytt kön (”Den misstänkta 28-åringen bor sedan några månader i närheten av skolan. Han är tidigare ostraffad men…”).

Jan Björklund, sluta att snacka betyg och närvaro, när det är kunskapsnivån och kvaliteten som måste höjas, och att det inte är privatisering och friskolor som behövs!

Jan Björklund, du har två ledstjärnor:

1. näringslivet ska få tillgång till kunnig arbetskraft

2. det ska vara profitabelt att driva skola

Kan du inte få in i din skalle att dessa två mål är oförenliga, då ifrågasätter jag dina mentala gåvor! Å andra sidan, dina egna skolbetyg talar ju sitt tydliga språk.

ValfläskADHD.jpg

Läs om valfläsket!

Bonuslänk:Regeringen fortsätter briljera i skolan – hela listan


Skvitts friskola!

Dagens undervisning: droger och deras effekt


Skvitts friskola

Skvitt tar åter igen upp ett kärt ämne med ett nytt exempel på behovet av svenskundervisning. Men som våra regeringar inte gör tillräckliga skatteuttag så kommer många av samhällets självklara ( borde vara) uppgifter på skam. Det finns helt enkelt inga pengar att satsa på det som behövs. Och den här gången syftar Skvitt på skolan som ofta måste anställa obehöriga lärare. 

Den nuvarande regeringen gör ju allt för att gynna storfinansen och de redan rika i samhället, allt annat nedprioriteras, som bekant.

Den enda lösningen på skolans problem är ju att höja lärarlönerna så att människor tycker att det är värt att satsa på yrket. Men så gör man inte och undervisningen blir lidande. Och det är allvarligt, eftersom Sverige alltmer halkar efter andra länder på många områden om kunskapsnivån faller.

Lärarlegitimation ska införas och det är nog gott och väl. Utan den legitimationen ska man inte få arbeta som lärare. Stämmer det som har sagts, kommer detta att innebära att pedofiler som arbetar som lärare kan få sin legitimation indragen. Blir det så, då åker de ut från skolorna och det är ju gott och väl. Men, utan höjda lärarlöner kommer en ännu värre lärarbrist att uppstå eftersom det inte lönar sig att utbilda sig till lärare. Hur stora kommer klasserna att bli. Hur mycket kommer kvaliteten på undervisningen att fortsätta att sjunka, frågar man sig.

 

Den dåliga undervisningskvaliteten

Kunskapsbristen visar sig i hur folk uttrycker sig språkligt och på andra sätt. Exempel på det är att de flesta påstår att vi nu har år tvåtusenelva, när sanningen är att vi har året tjugohundraelva. Det finns faktiskt språkregler. Och sådana byter man inte bara för att det blev ett millenniumskifte. Ingen sa ”år ettusenniohundranittionio”, men så kom år 2000 och då sa folk i allmänhet år tvåtusen istället för år tjugohundra i konsekvens med det man sa året innan, år nittonhundranittionio.

I fysikundervisningen lär man tydligen inte ut skillnaden mellan vikt och massa. Därför kan man läsa och höra om viktlösa astronauter. Och det får man verkligen inte hoppas att de har blivit bara för att de har blivit tyngdlösa. Vilket i och för sig inte heller är riktigt, men i vart fall bättre. Sanningen är att när de snurrar runt jorden är deras vikt det som får dem att falla mot jorden, men hastigheten är så hög att de samtidigt hinner röra sig framåt så långt att jordens krökning gör att de inte närmar sig jordens yta.

 

Det Skvitt oftast stöter på när det gäller språkfel är mångas svårigheter att skilja på två olika pronomen, ”de” och ”dem”. Och det är inte första gången Skvitt nämner detta.

Skvitts friskola.jpg

Ordet ”dom” är en talspråksform, som inte klassas som rätt svenska, men språk utvecklas över tid. Och Skvitt anser att man ska lära sig att använda ”de” och ”dem” på rätt sätt, men om  man inte kan är det väl bättre att även i skrift skriva ”dom”.

Vi har ett uttryck som säger: ”som man är klädd blir man hädd”. Och det gäller även hur man skriver. Det bör man beakta, särskilt om man skriver till myndigheter. Det finns alltså anledning att plugga på sina pronomen!

 

Skvitt har också lyft hur förfallet i språkundervisningen påverkar hur vi markerar genus i språket.

Språk.jpg

Här är det inlägget!

Språket ÄR viktigt! Om det försummas alldeles för mycket uppstår problem med kommunikationen. Därför måste vi värna om det. Behärskar man inte språket så blir det helt enkelt fel, som följande anekdot visar. Den handlar om en invandrare. Om den är sann eller inte saknar betydelse. 

I invandrarens brevlåda kom en dag ett meddelande fån Anticimex. Texten var inte alldeles lätt att förstå, men ett ord skrämde vettet ur den stackars människan, som genast ringde till värden och sa: ”Jak har ju betalade hyran, varför jak fått brevet om ohyra?”

Riktigt roligt blir det när man hör en reporter på TV säga att priserna är billiga (eller dyra). De borde väl veta bättre! Eller brukar de handla priser och komma hem till sin äkta hälft som genast frågar ”Var är maten?” Är svaret då att ”Det blev inget över efter att jag hade betalt för priserna!”

Sveska med anor.jpg

Som sagt, språk är inte oviktigt. Men politikerna tycks tro det. 

Kunskap i allmänhet är det också viktigt med, men våra politiker tycks inte ha förstått det.

Det är hugaligen så skamligt och bedrövligt.



De, dem, skiljetecken och min mor

Skvitts friskola har semester

Lite fasansfulla exempel i bild:

De och dem

Exemplen kommer från mina kommentarer hos Ghostalive

Eftersom Skvitts friskola har semester så hänvisar skolan till självstudier, till exempel till det här med skiljetecken, som kan vara svårt för en del.

Det är ju i och för sig inte så ofta jag stöter på de riktigt elaka exemplen, men det har hänt när en del skriver till mig om råd på min hemsida. Orden radas bara upp efter varandra utan vare sig skiljetecken eller stora begynnelsebokstäver. Det är fruktansvärt svårt att begripa texten i sådana fall. Men jag måste ju läsa, försöka fatta vad de undrar över och därefter svara på deras frågor.

Och det kan vara tidsödande när det inte går att se var en mening börjar och slutar.

Min mor

Jag minns breven som min numera saligt avsomnade moder skrev till mig. De var just sådana oläsliga sammelsurier som saknade både stora begynnelsebokstäver och skiljetecken.

Hon skrev de breven helt förgäves. Jag läste dem aldrig. De var ju oläsliga. Ja, nästan. De krävde koncentration och analys och det iddes jag inte syssla med. Så de åkte i papperskorgen, olästa!

Min mor hade bara folkskola, sex år. Det är inget konstigt med det. Hon föddes för 90 år sedan och hemmet var fattigt eftersom hennes far, familjeförsörjaren, gick bort när hon var barn. Högre studier var alltså inte att tänka på.

Men är det en förklaring till att hon inte kunde skriva så man fattade vad hon menade? Nej, det tvivlar jag på. Hon borde ju ha lärt sig av alla böcker som hon läste. De var verkligen inte få. Hon läste och läste och köpte böcker och läste som en besatt! Jag växte upp i ett bibliotek av romaner, reseskildringar  och populärvetenskap. Allt det hade hon plöjt sig igenom utan att lära sig ett endast dugg om skiljetecken! Det är märkligt!

Hennes brev slängde jag olästa i papperskorgen, bara för att hon inte kunde skilja meningarna åt.

tänk om hon bara visste att jag bara slängde breven så frågade hon om jag hade läst senaste brevet jag var ju tvungen att säga ja på den frågan hon undrade varför hon inte hade fått respons jag visste inte vilken respons hon vill ha jag hade ju inte läst brevet det gick inte att läsa eller det var i alla fall jättesvårt jag iddes inte att tyda det hur hängde de olika meningarna ihop vad ville hon ha sagt jag gav fan i att läsa och hon skrev alltså i onödan helt i onödan varför kunde hon inte lära sig att använda stor bokstav punkt och komma det har jag aldrig förstått fattade hon inte utifrån alla böcker hon plöjde igenom

Hur var den texten att läsa?

Men det var en god moder som jag har mycket att tacka för och jag önskar henne all frid hinsides.


Gott nytt år!

Året som inte finns

! ! !

År tvåtusentolv är året som inte finns och inte heller kommer att finnas. Och året tvåtusenelva har heller aldrig funnits.

Låt mig förklara!

Vi hade år 1999, alltså år nittonhundranittionio.  Därefter kom självklart år tjugohundra, inte år tvåtusen!

Nu lever vi på tjugohundratalet. Det sträcker sig från år tjugohundra, fram till och med år tjugohundranittionio, alltså  fram till år tjugoetthundra.

Vi lever också på tvåtusentalet, vilket sträcker sig från år 2000 till år 2999, alltså till och med år tjugoniohundranittionio.

I konsekvensens namn heter det nya året tjugohundratolv och ingenting annat, på samma sätt som att Columbus föddes fjortonhundrafemtioett och inte år ettusenfyrahundrafemtioett.

Dags att rätta sig efter verkligheten!

Tyvärr tycks felsägningen vara vanligast förekommande och jag hoppas att det snart blir slut på detta språkmissbruk!

Värna om det svenska språket!

Och kom ihåg genusändelsen. Även den börjar falla i glömska! Det heter alltså denne man och denna kvinna och inget annat!

Skvitts friskola är gratis därför att  han inte skor sig på skattemedlen!

Läs om det farliga fyrverkeriet här! Skada dig inte!

Gott nytt år på er alla!