Kategorier

Arkiv

Den fruktansvärda kommunismens illdåd

Det brukar ju heta så

 

Den borgerliga propagandan förnekar sig aldrig. Enligt den har kommunismen skördat miljoner dödsoffer. En del är sant och det mesta är lögn. Men framförallt skall detta leda oss att tro att kommunismen dödar. Men kommunism har ännu  inte existerat. Inte ens i ”kommuniststaterna”. Men det är en annan sak och den har jag inte utrymme för här.

Frågan är om kapitalismen är så mycket bättre än bilden som borgarklassen ger ”kommunismen”?

Den Kapitalistiska Förintelsen

”Under 1500-talet började representanter för den europeiska marknadsekonomin en frenetisk jakt efter vinster i den s k Nya Världen. Som ett resultat av deras ansträngningar försvann ca 90% av ursprungsbefolkningen i Latinamerika, och ca 97,5% i Nordamerika, i en av historiens största och mest utdragna folkmord.

Dödstalet fortsatt att öka i takt med utvecklingen av kapitalismen. Enligt den brittiske historikern Eric Hobsbawn gick ca 100 miljoner människor under mellan 1815 och 1914 som följd av kapitalisternas vinstbegär. Denna siffra omfattar inte de ca 20 miljoner som offrades i frihandelns namn i Indien under 1980-talet.

Det var vid första världskriget som den kapitalistiska dödsmaskinen verkligen kom igång. Sedan dess har kapitalisternas strävan att dominera den globala ekonomin lett till en förintelse av enorma proportioner.”

 

”Första världskriget  22 miljoner

14 nationer angriper Sovjetunion, 1918-22  14 miljoner

Japansk aggression i Kina, 1935-45 22 miljoner

Tyska koncentrationsläger och dödspatruller, 1933-45 10 miljoner

Andra världskriget, sovjetiska medborgare, exkl. 2 miljoner ryska judar i tyska läger 18 miljoner

Andra världskriget, exkl. ovanstående 34 miljoner

Koreakriget, 1950-53 2 miljoner

Vietnam, Laos, Kambodja, 1964-75 3 miljoner

Indonesien, 1965-66 2 miljoner

Irak, bombningar och sanktioner, 1992-99 2 miljoner

Irak, krig 2003-, minimalt 1 miljoner

Svält, 1970-1990, (24.000 per dag året runt), minimalt 185 miljoner

Barn under 5 år, brist på medicinsk behandling, beräknad kostnad per barn ca SEK 15, 1990-2007 280 miljoner

Svält, 1990-2007, 30 miljoner/år 540 miljoner

Totalt    1.135 miljoner”

”Observera att dessa siffror inte omfattar … ” Läs mer på Levande historia.

”Kommunismens” offer måste multipliceras en hel del innan de kommer i närheten av summan för kapitalismens offer!

 

Annonser

En dag hos Macforum Göteborg

Ovälkommen och utnyttjad

Just den känslan får jag när jag är i deras butik.

Så känner jag aldrig i andra butiker, tvärt om känner man sig välkommen till och med när något måste reklameras.

Mac

(bild från tidigare inlägg, se länk nedan)

Med min Mac Mini följde med en liten kabel som var behäftad med fabrikationsfel. Jag förklarade felet. Försäljaren yrade om andra saker. Jag fattade inte riktigt vad han menade eftersom jag utgick ifrån att han begrep vad som var fel med kabeln och att det var det som han höll på att prata om. Jag visade ju felet för honom. Han kunde ju se själv. Men han yrade på om analoga och digitala kontakter, medan jag undrade vad just den saken hade med min felaktiga kabel att göra. Innan jag fattade att han inte hade fattat vad jag sa tog det ju en stund.

”Om den ser ut så”, visade han, ”så är den för digitala kontakter och ser den ut så istället så är det för analoga, men det kan se ut såhär också och då är kontakten både analog och digital.”

”Jaha, men de här fyra kontakthålen ser bara ut som hål, men det är inga hål. Stiften i den andra kontakten går inte in. Det är inte hål rakt igenom in till kontakterna. Det ser bara ut så!”, sa jag.

”Men det är för analoga kontakter. Det finns inget stöd i datorn för analoga kontakter. Det har man tagit bort.” 

Och så diskuterade vi fram och tillbaka i många minuter innan han förstod att det inte var hål i min kontakt och att det var felfabrikation. ”Jaha, då kan du reklamera sladden på serviceavdelningen”. Äntligen fattade han! Äntligen ett vettigt besked!

Jag gick till serviceavdelningen, en trappa ned. Jag kikade efter nummerlapparna, men jag såg inga. Det behövdes väl ingen kölapp eftersom det bara var jag som ännu inte hade expedierats, men en display med röda siffror för kön kunde jag ju förvisso se.

Det var två kunder före mig som två av de tre i personalen bakom disken redan hjälpte. Han som inte var upptagen med kunderna bläddrade i något som jag inte kunde se vad det var för något, kanske en tidning. Då och då kikade han upp från papprena eller vad det nu var han kikade i och såg på mig, men han sa inget. Efter långt om länge tittade han upp igen och sa då plötsligt att jag måste ta en nummerlapp. När jag vände mig om såg jag äntligen var dessa fanns.

Jag tog en nummerlapp.

Och omedelbart när jag hade tagit denna lapp så kunde han plötsligt expediera mig. Innan dess gick det inte för sig av allt att döma, trots att det bara var jag på serviceavdelningen som inte hade fått någon hjälp. Det fanns helt enkelt ingen kö.

Macforum

Utan kölapp existerade jag inte, av allt att döma. Men med en kölapp i min hand fanns jag helt plötsligt och skulle naturligtvis få hjälp. Sånt beteende är ju bara att tolka som ett slags översitteri och indirekt säger de med det beteende: ”Vet din plats, kundjävel!”

Djävla attityd!

Så fick jag alltså hjälp. Nu var det inte tal om att datorn inte kunde hantera analoga sladdar. Jag behövde bara en helt annan sladd som passade i ett annat uttag på datorn. ”Jaha, och om det inte fungerar? Får jag lämna tillbaka den då?” ”Den fungerar!”, sa han bara.

Det sitter så djävla långt inne hos dem att säga att det bara är att häva köpet i så fall. De vill uppenbarligen inte alls tala om sådant. Det känns så fysiskt klart och tydligt. Det är inte bara jag som upplever dem så här. På slutet finns en länk till en annan som är missnöjd med dem.

”Betala och stick!” Som kund känns det som man får det svaret.

Det är en arrogant och dryg personal som inte förstår sig på kundrelationer, hur man bemöter de kunder som är grunden för deras levebröd och hur man som kund upplever mötet med dem. Det är sådant som gör att man nästan får ont i magen när man kliver in på Macforum i Göteborg på Östra Hamngatan. Och har man en Mac så är det ju dit man måste gå!

Det är en sorglig historia och en bedrövlig butikspersonal.

Nu köpte jag alltså en annan sladd och nu fungerar det. Och för att slippa att gå in igen på Macforum efter första mötet med dem så hade jag köpt en sladd på Elgiganten, men den passade ju inte på grund av felet med sladden som försäljaren hade så svårt att fatta och som enligt honom inte heller skulle fungera eftersom den var analog. Sladden från Elgiganten var det bara att lämna tillbaka, utan frågor och utan snack: ”Jaha, OK! Här är pengarna tillbaka. Välkommen åter!”

Samma trevliga och goa bemötande som hos Elgiganten fick jag också på SIBA. ”Du har alltid öppet köp och du kan lämna tillbaka inom trettio dagar!”

Attityden på Macforum: ”Tro inte vi behöver dig! Det är du som behöver oss!

Sicken skillnad!

Läs förra inlägget.

Läs gärna även detta: ”Problem med service hos MACFORUM i Göteborg

Mac kabel