Kategorier

Arkiv

Snart är det kräftsäsong

året om!

Eller snarare är det så att det faktiskt är det redan – kräftsäsong året om.

Men, i vilket fall, så är det mest just i augusti som vi helst frossar i kräftorna, njuter av dem, slickar oss om munnen och tar en nubbe till varje klo enligt traditionen.

Den här åretruntsäsongen för kräftor tar ju bort en del av tjusningen med att käka skaldjuren. Fast å andra sidan så är det fortfarande bara i augusti som vi ordnar till en riktig kräftskiva med hattar och fylla – om nu det sistnämnda kan vara något att stå i.

Förr var kräftor inget som man värdesatte. Då var det skräpmat för de fattiga. Men så fick överklassen smak för dem och då steg priset och nu har inga socialbidragstagare, utförsäkrade och FAS3-drabbade råd med att äta kräftor en endaste gång i augusti.

En liknande resa har laxen gjort. Den var en gång också ren fattigmans kost. På den tidens äldreboenden klagades det på att de fick äta lax fem dagar i veckan och man önskade och krävde att få slippa lax på onsdagarna.

Men så fick överklassen smak för lax och priset steg så vanligt folk inte hade råd med sådan lyxmat! Och detsamma gäller våra ostron! Först mat för fattiga och nu lyxmat på lyxkrogar!

Nu är lax åter igen billig tack vare att den odlas. Vem tänker på att det med varje kilo lax som man äter konsumerar man tre kilo biomassa, vilket det ju går åt för att föda ett kilo lax? Att äta odlad lax är med andra ord en dålig miljöstrategi!

Och odlade kräftor från Kina och Turkiet har sänkt priset på dem (och som inte är de ”viltfångade” som reklamen påstår) så att de flesta har råd att äta dem.

En annan sak

I Kina.

I Kina odlar man mycket ris och ris växer i vatten. Och kineser vet att ta vara på sina resurser och därför odlar de karp i sina risfält sedan hundratals år tillbaka, men numera också i allt större utsträckning odlar de även kräftor på risfälten.

Det är dessa kräftor som du kan köpa billigt i din livsmedelsaffär och som kallas ”viltfångade”.

Men nu har jag en  del frågor:

Påverkas du positivt av att kräftorna är viltfångade?

Har det någon betydelse?

Tänker du så att det därmed har påverkat miljön mindre än om de var odlade?

Jag ger dig svar här:

Du kan lugnt äta kräftorna från Kina, tror jag, men rätta mig om jag har fel!

Eller en ny fråga!

Köper du asiatiska jätteräkor?

I så fall bör du verkligen fundera över ditt val!

Jätteräkorna som du kan köpa i de flesta livsmedelsaffärer är odlade i bassänger som man skapat där förr fanns mangroveskogar. Sådana skogar skyddar kuster från havets eroderande vågor och när mangroven skövlas drabbas de fattiga värst! För Jätteräksodlarna innebär det faktiskt bara en kalkylerad risk med liten förlust.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nu en produktinformation:
Köp inte dessa  kräftor för de är inte goda, Köp helst havskräftor om du kan.

De kräftor du ser i förpackningen ovan var absolut inte goda. De var en besvikelse trots att jag inte hade någon större förväntning på dem. Insjökräftor är ju trots allt inga kräftor som kan mäta sig med havskräftorna, som ju saknar den där dysmaken som insjökräftorna har.

Svenska företag har lärt företag i Turkiet och Kina hur man kryddar kräftor i svensk smak. Uppenbarligen har man  inte kunnat följa receptet i fallet med kräftorna ovan, PANDALUS från Kina. Skvitt kan därför inte rekommendera just dessa kräftorna.

Kräftor o laxEn

bild

till:

Kräftor Pandalus


8 kommentarer on “Snart är det kräftsäsong”

  1. Svante skriver:

    Håller med dig när det gäller Havskräftor, de är mycket godare, men svåra att knäcka skalet på. Att tro att man skulle få tag på Havskräftor i närområdet kring Kårböle kan man glömma, här finns bara vanliga Kinesiska, eller Turkiska, och de får ligga kvar i butiken. Det brukar nästan alltid finnas Nordsjöräkor, och de duger utmärkt. Jag kommer aldrig att glömma Långedrag, och deras Räkskålar, var väl 11 år när jag var där med föräldrarna. Man fick äta hur mycket man ville till ett fast pris, och skölja händerna i Citronvatten. Förr om åren åt jag Surströmming ett par gånger om året, men efter att ha sett hur vattnet ser ut i Östersjön 2008, har jag slutat äta Surströmming. Vattnet såg ut som spadet i burken.
    Svante

    • skvitt skriver:

      Jag har ätit surströmming en gång. Det var inte så farligt som man kunde tro.
      Jag och den tjej jag då var tillsammans med tog sedan taxi hem. Så fort har jag aldrig åkt taxi varken förr eller senare. Undra vad det berodde på.🙂

      Trots att vi inte drack särskilt mycket sprit den kvällen så spydde jag på nattkröken. Det berodde definitivt inte på spriten eftersom det aldrig får mig att spy och som sagt så var förtäringen tämligen ringa dessutom. Undra vad det berodde på.🙂

      /Skvitt

      • Svante skriver:

        Jag har aldrig mått dåligt dagen efter Surströmming, så jag gissar på att du fått strömming ur en dålig burk. Snarare är det så att man mår bättre då strömmingens surningsprocess gör att man får rätt balans i tarmfloran. Skulle tro att du blev rädd i taxin. Jag har också blivit rädd att åka taxi, men då har jag krävt att få betala och lämna taxibilen. Som gammal yrkeschaufför har jag bestämda åsikter om hur man ska köra i trafiken. En fråga hur gör man för att knäcka skalet på en Havskräfta utan att bli blodig om händerna?
        Svante

        • skvitt skriver:

          Nej, rädd i taxin blev jag inte alls. Visst kan det ha varit fel på fisken, men de som visste hur den skulle smaka hade inget att anmärka på och min tjej mådde inte illa.

          Att skala havskräfta:
          Bryt av huvudet (det så kallade kräftsmöret äts om man gillar det).
          Ta undan klorna (som jag snart kommer till).
          Bryt av kanterna som sitter på stjärtens sidor. Nu kan ryggen brytas bort från buken och innanmätet ätas behändigt.
          Klorna: bryt av den rörliga delen av klon efter att toppen har brutits av. Oftast kommer nu hela köttet ut ur denna rörliga del. Bryt sedan resten av klon mitt av. Ofta kommer köttet ut i ett stycke. Om så inte sker kan man dela klon på längden där den är som ljusast och tunnast. Använd en vass kniv till detta ”kirurgiska ingrepp”.
          De mindre lederna som klon sitter på kan också delas med med en vass kniv.

          När du är klar ska tvätta händerna noga och ta fram alla dina plåster, sårspray och bandage. Ring 112 och be dem skicka en ambulans. På sjukhuset insisterar du på att få ett glas medicinsk sprit som späds med lika delar vatten eftersom den är på 96%.

          Lycka till.
          /Skvitt

  2. kyrkis skriver:

    Först en liten näsknäpp: Tjänstefolkets klagan om att de fick lax alla dagar är en vandringssägen. Det finns inga belägg för dess riktighet.

    När jag så gottat mig åt det så kan jag hålla med dig om att åretruntätandet förtagit nöjet av kräftor. Förr var det 7 aug(trorjag) som var dagen då fisket tilläts. Detta helt enkelt för att kräftorna ömsade skal under sommaren och först då var de fräscha igen. Vi hade kräftvatten hemma på den stora gården. Det var ett visst klockslag som burarna fick läggas i. Alla satt i sina båtar och inväntade rätt timme. Det var lite folknöje över det.

    Bäst är ”Smålandskräftan”. Svenska signalkräftor till hyfsat pris. Flodkräftor finns knappast i Sverige längre. Inte till försäljning i alla fall. Men färska kinesiska flodkräftor är ganska ok.

    • skvitt skriver:

      Det kan ju tänkas att det bara är en saga, men jag har stött på den ett flertal gånger. Men i vilket fall som helst så har laxen gått från att vara vardagsmat till att bli lyxmat och tillbaka igen till vardagsmat.

      I Världens historia, nummer 7/2013, kan man läsa om hummern. I USA spreds den på åkrarna som gödning under 1600-talet. Den gavs också till hundarna. Endast fattigt folk åt hummer. Men sent 1800-tal började den att stiga i pris. Och om ostron står det att överklassen ansåg att de bara dög som föda åt pöbeln.

      Visst duger svenska insjökräftor, men de bör vara nyfångade. Men jag tycker trots allt att havskräftan är bäst, men svår att få tag i uppe i Kårböle, så klart, som Svante skriver.

      Kram!
      /Skvitt

      • Svante skriver:

        Du har rätt.
        Svante

        • skvitt skriver:

          Jag tror ju det i alla fall. Och att lax vid förra sekelskiftet var en vanlig fisk i både Östersjön och norrländska älvar är säkert allom bekant. Men med utbyggnaden av kraftverken i älvarna gick laxen starkt bakåt. Så är det väl?
          Och så är det ju det här med tillgången. Om den är riklig så blir priset inte särskilt högt. Om sen det här med klagomålen om att få slippa äta lax var och varannan dag är riktigt eller inte kan jag inte uttala mig tvärsäkert om. Jag hyser stor respekt för Kyrkis, så jag rubbas en aning i min blinda tro på dessa klagomål.

          Artiken som jag skrev om: http://varldenshistoria.se/vardagsliv/hummer-fran-fattigmat-till-delikatess
          Den säger dock inget om laxen. Men ”här klagar drängarna på att de måste äta lax alla dagar i veckan.” http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=601

          Det bevisar ingenting. Det kan ju likväl vara en skröna, men jag tror faktiskt på den.

          /Skvitt


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s