Kategorier

Arkiv

Moderata svartfötter

Det ”nya arbetarpartiets” slyngelgulingar

De visar med all önskvärd tydlighet på vems sida de de står. De visar hur falskt påståendet var att Moderaterna skulle vara ett arbetarparti. Förhoppningsvis har det redan gått upp för de som var dumma nog att tro på lögnerna. Och jag säger an sak: det parti som måste ljuga för att få mandat är icke värt en enda röst!

Nu har alltså det lögnaktiga och självutnämnda ”nya arbetarpartiet” Moderaterna sina glin att tacka för att sanningen adlig kan förnekas: Moderaterna är arbetsgivarnas, företagens och kapitalisternas eget parti.

Moderaterna o strejken

”Kommunalarbetarna strejkar för att de vill ha samma löneutveckling som alla andra anställda inom LO-förbunden. De strejkar för att de är trötta på upphandlingarna som gör att arbetsgivarna ständigt byts med följd att de måste söka om sina jobb. De strejkar för sammanhållna arbetsscheman, för rätten till elva timmars vila.

De strejkar för en massa andra saker också, och först ut är busschaufförerna i Stockholm och Umeå.

Strejken är en stridsåtgärd inom den lagligt reglerade klasskampen.

Även strejkbryteri är en klasskampsmetod.” Läs mera.

Det ”nya arbetarpartiet”s söner agerar strejkbrytare. Det är samma sorts politik som det tyska ”arbetarpartiet” bedrev i Tyskland då det begav sig. Det partiet kallade sig Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet, NSDAP. Vi får inte blunda för det!

Annonser

16 kommentarer on “Moderata svartfötter”

  1. Martin skriver:

    Om Moderaterna ägnar sig åt politiskt strejkbryteri, då bör facken ta upp den politiska strejken.

    • skvitt skriver:

      Självklart så!

      Jag tror inte dessa moderata ungslynglar hade engagerat sig om det bara var en lönestrid, men här handlar det om arbetsrättsliga principer om anställningsskydd vid ägarbyte.

      Det kan vara värt för ultrahögern att slåss för den absoluta friheten för företagen att välja och vraka vilka de ska anställa och att ytterligare undergräva otryggheten på arbetsplatserna för löntagarna.

      /Skvitt

      • Martin skriver:

        Satt en gubbe och svor i telefon om strejken, han klev av innan han hann prata klart i telefon. Annars hade jag tänkt fråga honom hur livet som pensionär var, om han gillade sin ATP(jo han var såpass gammal), om det var skönt att inte behöva arbeta eller leva på sina släktingar, om det inte var skönt att slippa ödet som hade blivit om arbetsgivarna hade fått bestämma.

        • skvitt skriver:

          Synd du inte fick chansen.

          Jag vet en kille för många år sedan (70-talet) som under sin sjukvårdsutbildning praktiserade på det privata sjukhuset Calanderska i Göteborg (http://carlanderska.se/om-carlanderska/historia).

          En äldre man var patient där. Han hade bott länge i Spanien och tyckte det var ett väldigt bra land, ordning och reda, minsann! Det var Francos förtjänst! Ordet diktator tog han aldrig i sin mun, minns jag att killen påpekade.

          Killen frågade varför han hade flyttat dit. ”Skatterna, vet du! De är för höga i det här djävla landet, se’ru!”
          ”Och varför flyttade du tillbaka i så fall?” ”Jag blev ju sjuk, vet du! Sjukvården är dyrare i Spanien, se’ru!”

          Ungefär så gick alltså snacket och gubbfan tycktes inte göra någon koppling mellan skatter och sjukvård. Han valde bara att ta för sig av det bästa i två olika världar, så att säga.

          Bara lite gemenskap

          /Skvitt

          • Martin skriver:

            Ja, såna kände jag. Jag växte nämligen upp i Francos spanien de första åren. Farsan var väldigt liberal och skyllde facken för att varvsindustrin dog, han var båtritare i gbg. När Franco dog så flyttade vi hem till Sverige. Jag vet mycket väl vad liberaler är för några. Förnedringen för far att komma hem var dock ganska total då han fick jobba som väktare åt Sovjets konsulat fram till han dog.

            Men jag lärde mig genom min uppväxt att liberaler har ett gott öga åt fascister.

  2. fgggmf skriver:

    Enligt arbetsrättslagstiftningen är en strejkbrytare den medlem i ett fack som inte strejkar fastän dennes fackförening säger att denne ska göra det.

    Enligt fackföreningarna anses även icke medlemmar som strejkbrytare om de arbetar mot fackföreningarnas vilja.

    Personligen så föredrar jag den första definitionen, fast det är ju inte så konstigt eftersom jag är liberal.

    • skvitt skriver:

      Oavsett dessa definitioner så handlar det om klasskamp. Och de som försöker mildra skadeverkningarna för kapitalisterna i en konflikt mellan dem och arbetarklassen ställer sig självklart på de förstnämndas sida.

      Oavsett vårt ställningstagande i denna eller någon annan konflikt av detta slag så gäller ovan sagda, på samma sätt som det kan antagas att ett fotbollslags supportrar med sina tillrop stödjer det lag de håller på.

      Vems sida Fria moderata studentförbundet står på i konflikten mellan förarna och bolagen kan det inte råda något tvivel om. Och det är förvisso inget som är ägnat att förvånas över för den som har minsta politiska medvetenhet.
      Men det blir intressant så till vida att Moderaterna som bekant har gått ut med att kalla sig ”Det nya arbetarpartiet”, vilket efter Fria moderata studentförbundets ställningstagande i konflikten alldeles uppenbart är en total lögn, bevisad av Moderaternas egna led!

      Då inställer sig genast några frågor.
      1. Varför har Moderaterna ljugit om att vara ett arbetarparti?
      2. Är det en engångsföreteelse att Moderaterna ljuger?
      3. Kan man någonsin lita på Moderaterna?
      4. Var det på lögner de kunde bilda regering tillsammans med de tre andra partierna?
      5. Visste dessa partier att Moderaterna ljög, men teg om det och tyckte att lögner är helgade medel för att nå målen?
      6. Ljuger även Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, med motiveringen att målen helgar medlen?

      Man kan säkert svara ”NEJ” på fråga 2. och 3 och ”JA” på fråga 4., 5. och 6. Detta leder till en nya frågor.
      1. Har Alliansen en dold agenda?
      2. Hur ser den ut?
      3. Varför kör man inte med öppna kort?
      4. Kan det vara för att de inser att de får mycket färre röster i så fall?
      5. Går deras politik ut på att missgynna en majoritet av valmanskåren?

      Det kan vara värt att fundera på detta, om man ännu inte har svaren på frågorna helt klart för sig.

      /Skvitt

      • fgggmf skriver:

        Tråkigt nog så visar ditt svar hur ensidigt du tänker.

        ”Och de som försöker mildra skadeverkningarna för kapitalisterna i en konflikt mellan dem och arbetarklassen ställer sig självklart på de förstnämndas sida.”

        Jag försöker mildra skadeverkningarna på båda sidor.
        Vad är jag då, en dubbelkollaboratör, eller en intelligent person som kan se saker från både sidor.
        OBS! Ditt svar avslöjar dig.

        Nu skall jag svara på dina 6 första frågor, men först vill ja bara referera till mitt påstående
        ”Alla politiker är egoistiska och har en egen agenda”, som nedan kalllas för A.

        Lite dumt av dig att ställa fråga nr 4, jag antar att den var retorisk eftersom fråga 5 påstår att de ljög.

        1) De ljög aldrig om att de var ett arbetarparti.
        Det folk inte verkade förstå var att de var för de som hade ett arbete(inte klassen) och betalade skatt.

        2) Nej, glöm inte A.

        3) Se svar 2.

        4) Se svar 2.

        5) Se svar 2.

        6) Se svar 2.

        Som sagt Liberal och stolt över det.

        • skvitt skriver:

          Jag är nöjd med mitt ensidiga tänkande. Det tar avstamp ur det förhållandet att vi har ett klassamhälle bestående av de som äger produktionsmedel och de som säljer sin arbetskraft. Dessa utgör alltså två skilda klasser med motsatta intressen som inte kan förenas. Det som gynnar den ena klassen missgynnar den andra.

          Det påståendet kan man ju diskutera. Till exempel kan man säga att om det går bra för industrin så går det bra för alla som jobbar inom den. Men på det stora hela stämmer det dåligt. Man kan inte bortse från att låga löner, hög arbetstakt och automatiseringar gynnar industriägarna, men inte arbetarna, särskilt inte de som avskedas när robotarna tar över, till exempel, eller om hela företaget flyttar tilllåglöneländer.

          Det finns många påståenden som är ganska korkade vid närmare eftertanke. Ett sådant som ofta har upprepats är att om det inte fanns företagare så skulle det ju inte finnas några jobb.
          Men liksom bonden har ett arbete utan att vara dräng kan också arbetarna vara sina egna i kollektiv eller i samhälleligt ägda företag. Och inte en enda privat företagare skulle behövas.
          http://minatester.files.wordpress.com/2013/01/klicka-bara-lite-gemenskap.jpg?w=225&h=118

          Varför driver folk företag? Självklart för att tjäna pengar. Och det finns små enmansföretag och stora företag med många anställda. Enmansföretagen kan vi bortse ifrån därför att företagarens vinst kan närmast jämställas med en lön, fast han avlönar sig själv. Men var kommer vinsterna ifrån i företag med anställda? Jo, självklart från de anställda. Men på ett sätt som kanske alla inte tänker på. Jag ska förklara.

          När en arbetare går till jobbet säljer han i själva verket sin tid. Under den tiden förväntas han jobba så effektivt som möjligt för att skapa maximalt värde. Men det värdet tillfaller inte honom. Det han tjänar står alltså inte i något förhållande till vad han skapar. Hans lön är inte högre än vad som krävs för att locka honom till jobbet.

          Vid framställningen av produkten han skapar finns vissa kostnader, maskiner, lokalhyra, energi, transporter och råvaror. De kostnaderna kan inte påverkas. Det finns en lägsta nivå på priset för dessa och varje företagare strävar efter lägsta möjliga pris för detta och under de priserna kommer han inte och därför kan vi kalla detta för fasta kostnader.

          Lönekostnaden är däremot rörlig. Det går visserligen inte att sätta den hur lågt som helst. Då blir fabrikören utan arbetskraft. Däremot kan arbetaren förmås att tillföra ett allt större värde genom sitt arbete på olika sätt. Att införa ackord är ett sätt öka motivationen att arbeta hårdare och effektivare. Att införa löpande band och bättre maskiner är ett annat sätt. Men hur det än åstadkoms så gäller en sak, lönen är lägre än det producerade värdet och skillnaden kallas mervärde. Det är detta mervärde som utgör vinsten. Och det betyder att arbetaren inte får betalt för vad han gör, bara betalt för tiden han ställer till förfogande. Och därmed blir han blåst varje dag han arbetar.

          Om han ingår i ett kollektiv som äger fabriken gemensamt kommer han att vara delaktig i vinsten, precis som en egenföretagare. Och detta gäller även om kollektivet är lika med landet i vilket han bor. Då talar vi om socialism. Och socialism är inget som borgerskapet gillar, för i socialismen finns inget utrymme för borgarklassen. Därför måste socialismen smutskastas och fördömas!

          ###

          Nyordsbildning: att kalla det moderata partiet för ett ”arbetarparti” i den mening du säger att Moderaterna har menat (kanhända du har rätt, men jag har faktiskt inte hört dem förklara sig, vilket de ju i ärlighetens namn borde ha gjort!) är inget annat än genuin orwellska! Det avslöjar en lömsk och illavarslande sida hos Moderaterna.

          Att tala orwellska har alltid en avsikt, nämligen att dölja sanningen och eller att försköna den, vilket förvisso Moderaterna inte är ensamma om. Men nu har de ju gjort det och därmed har de en dold agenda, annars hade orwellska inte behövts!

          Att prata orwellska är såldes att ljuga och punk 1. ”Varför har Moderaterna ljugit om att vara ett arbetarparti?” besvaras alltså med att de ljög och de ljög för att sanningen inte skulle gagna deras framgång i valet.

          För att främja denna framgång måste det till fler lögner och det är många lögner de har presterat från Moderat håll, både inför valen och under deras regeringstid. Till exempel påstår de att människor i fas3 inte är arbetslösa, men vad är de då? De får ju ingen lön under tiden. Utländska kritiker har kritiserat systemet och kallat det för dess rätta namn, slaveri. Med andra ord så ljuger inte bara Moderaterna, de tiger om sin riktiga politik (dold agenda), för de gick inte till val med att de skulle återinföra slaveriet!

          Moderaterna kan givetvis räkna, men den dolda agendan var att sänka skatten, inte arbetslösheten. Men ett sådant samband påstod de skulle existera. Det var ett påstående för att vinna gehör för skattesänkningen som främst gynnar de rika och räknar man på alla siffror så är det endast de rika och inga andra som tjänar något på det och de visste Moderaterna, alltså ljög de! Facit är att de har sänkt skatten med 100 miljarder, men arbetslösheten har gått upp!

          Kent Persson påstår att fler har jobb i dag än 2006, nämligen 200.000. Han struntar helt och hållet i att det sedan dess har tillkommit 375.000 personer i arbetsför ålder. Alltså har arbetslösheten gått upp, inte ner! Och 20.000 ungdomar riskerar att hamna i permanent arbetslöshet enligt ganska färsk prognos. Och 77.000 ungdomar har varken arbetat eller studerat under tre på varandra följande år. Trots detta ska vi arbeta längre än till 65 årsåldern om Moderaterna får som de vill och många inser att de måste göra det alldeles oavsett, annars blir det inget att leva på!

          En av de så kallade reformerna sades ge nytillkomna jobb genom etableringsstöd. Endast tre procent har fått jobb den vägen. Resten går kvar som subventionerad arbetskraft, vilket endast gynnar företagarna.
          Subventionerad arbetskraft har under Alliansens tid tillkommit under olika namn och allt fler sysselsätts med bidrag till arbetsgivarna, men vad dessa bidragsjobb än kallas så tränger de undan vanliga jobb. I dag frågar arbetsgivare som behöver okvalificerad arbetskraft i första hand vilka bidrag den sökande har med sig! Finns det inga bidrag att hämta så blir det ingen anställning!
          Moderaterna kan räkna och de visste detta redan från början, men det sa de inget om när de gick till val! Alltså hade en dold agenda!

          Det finns hur mycket som helst att ta upp, utförsäljning av kommunal och statlig egendom, apotek mm, till hemliga sekretessbelagda vrakpriser (helsjukt och genomruttet, för svenska folket får inget veta, fast det är svenska folket som var säljande part!), privatisering av sjukvård, omsorg och skola icke att förglömma.

          RUT- och ROT-avdragen är reformer som endast gynnar de rikare. Men det var inte det man sa var skälet när reformerna presenterades. Istället handlade det enligt Moderaterna om att få bort svartjobben. Nu görs förtjänsten på ROT-avdragen genom att sälja paketlösningar, där man skyfflar över materialkostnadsdelen på arbetskostnadsdelen och låter skattebetalarna betala vitvaror och allt vad det kan handla om till de som har råd med och äger något som kräver ombyggnad. Detta var ju lätt att förutse och så korkade är inte Moderaterna att de inte insåg detta från början. Man sa sig vilja få bort kriminellt fusk, men ersatte det med lagligt fusk. Den dolda agendan avslöjades inte i förväg!

          Till sist; klyftorna! Ullenhag påstår att dessa inte har ökat! Lögn! Han bortser då från något som hände och som inte har det minsta med Moderaternas politik att göra. Det är när börserna rasade 2008. De besuttnas aktiers ras minskade deras förmögenhet. Men räknas kapitalet bort visar det sig att inkomstklyftorna har ökat mest i Sverige, jämfört med alla länder i OECD och räknat från 2006 beror detta mest på jobbskatteavdragen!
          Ullenhag ljuger och han är Moderat! Han är inte den enda moderaten och inte heller den ende politikern i Alliansen som ljuger. Moderaterna ljuger ständigt och jämt för att dölja sin politik, både den redan genomförda och den planerade! Alltså har de en dold agenda!

          Nu får det räcka!

          /Skvitt

          • Svante skriver:

            Det var en lång kommentar, och jag har tagit mig igenom den, och kan bara säga, så är det. Detta oavsett vad en del liberala tycker. Jag vidhåller att en sk. ”arbetsgivare” skall kallas arbetsköpare, och att en ”arbetstagare” skall kallas arbetssäljare. En företagare ger inte bort något, och en arbetare stjäl inte något.
            Svante

            • skvitt skriver:

              Jajjemensan, det heter arbetsköpare och arbetssäljare. Det är så riktigt så.

              Att jag medvetet skrev fel vara för att liberaler och andra som jag vill banka in lite vett i inte ska bli alldeles förvirrade. Ibland får man använda borgarklassens språk, orwellska, så de förstår.

              Det är ju så med borgarklassen att klasskampen, den som de förnekar skulle finnas, den driver de hull och hår och med alla tänkbara medel och då även med språket (orwellska) som medel. Att det fungerar märks ju utav att många ur arbetarleden tycks ha trott att de röstade på ett nytt arbetarparti, vilket de antagligen gjorde därför att de har insett att Socialdemokraterna har lurat skjortan av dem i över 50 år.

              Trevlig midsommar!
              /Skvitt

          • fgggmf skriver:

            Det hade varit bäst om du hade börjat ditt svar med din avslutande mening ”Nu får det räcka!” 😉

            Nu skrev du ju ett väldigt långt svar.
            Jag kan faktiskt hålla med om mycket, fast det beror på att jag använder båda mina ögon 😉
            Jag har sett många ordbajsare i mina dagar, men du lyckas faktisk få lite ordning och reda i ditt svar.

            Hoppas att du någon dag inser att den enda sanningen inte existerar.
            Både kommunister och moderater är ute och cyklar, sanningen finns någonstans i mitten, påstått av en folkpartist.
            Till slut konstaterar jag att du är lika ensidig som jag är liberal.

            • skvitt skriver:

              Jag förmodar att du med ”kommunister” syftar på någon form av parti, fast jag inte förstår vad för parti det skulle kunna vara.
              Jag drar den slutsatsen utifrån att du inte är någon idiot och skulle alltså aldrig jämför äpplen och päron. I din kommentar är det partier du jämför och det passar inte inte in att jämföra min filosofi med några som helst politiska partier.

              Vad gäller ”sanningar” är min inställning att sådana inte finns. Alla våra beskrivningar av verkligheten, de som vanligen betraktas som sanningar, är ju inget annat än mer eller mindre bra beskrivningar av verkligheten, men det är inte verkligheten. Alltså finns inga sanningar.

              Hur kapitalismen ska utformas intresserar mig inte eftersom jag inte är intresserad av att utforma ett klassamhälle. Jag är därför inte intresserad av parlamentarismen i vårt samhällssystem eftersom parlamentarismen bevarar, den förändrar inget i grund.

              Jag är för ett klasslöst samhälle eftersom det endast i ett sådant samhälle kan råda jämlikhet. Sovjetunionen var ett försök att på sikt skapa ett klasslöst samhälle, men man nådde inte fram (vilket man knappas kan begära utifrån omständigheterna) och därför är det helt fel att kalla det för kommunistiskt, trots att man så gjorde i Sovjet.
              Kina ska vi inte tala om i det här sammanhanget och allra helst inte dagens Kina. Ändå är det många som fortfarande kallar Kina kommunistiskt, trots att det är det land som har förverkligat fascismens idéer, inte kommunismens, mer än något annat land.

              /Skvitt


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s