Kategorier

Arkiv

För lång kommentar

Björnbrum

Den bloggen ska ni läsa!

Han visar ett diagram i detta inlägg och går du dit kan du klicka på att få det förstorat.

Det fick mig att lämna en kommentar, men den visade sig vara för lång för att kunna publiceras. Ni får den serverad här istället.

Tack för den!

Diagrammet säger allt, tycker jag. Kina har ju aldrig drivit en expansionistisk politik, snarare tvärt om, historiskt sett. Det är nästan lite märkligt, men kineserna har alltid hållit sig inom sina gränser, bortsett från vissa anspråk på Vietnam. Kan någon nämna fler exempel på kinesisk erövringspolitik?

Tibet? Men enligt kineserna är Tibet en del av Kina och har varit det sedan Kina av i dag uppstod, dvs när de tre kinesiska rikena enades.

Delade meningar finns om vissa gränsområden och vissa provinsers status i gränsområdet, men detta kan inte jämföras med sådan expansionsism som mongolerna ägnade sig åt och som japan gav sig in på under förra seklets första hälft. Det kan inte heller jämföras med den europeiska kolonialismen, GB:s erövringar eller USA:s strävan efter världsherravälde och Nazitysklands stormaktsambitioner. Möjligen kan deras ”expansionsism” jämföras med Argentinas krav på Falklandsöarna.

Kinas krav på Taiwan är historiskt berättigat, men där bidar Kina sin tid och har varit så tvunget eftersom nationalistregimen fick allt stöd den behövde av USA under en tid när Kina var alltför maktlöst mot främst USA. Men den tiden är snart förbi och vad händer då?

Kolonialismen dog för 50 år sedan. Nu råder en annan strategi, politisk-ekonomisk kontroll av ”fria” länders ekonomier och resurser. Kina, liksom Ryssland, spelar samma spel, om än mycket mindre aggressivt än USA och i mindre utsträckning även EU.

Radikalt ökad militärbudget har i alla tider betytt förberedelse till krig och expansionsism. Kan Kinas avsikter, mot bakgrund av deras historia, tolkas som ett undantag även nu? Jag undrar, men tror faktiskt så.

Om det är så att Kina ämnar stanna inom sina nuvarande gränser, så som allt talar för, då vittnar deras militära satsning mera om en rädsla att inte kunna stå emot intrång på deras ekonomiska sfär och de intressen de där har. I annat fall måste man ju undra vad de har i kikaren.

Kina har stora och växande intressen i Afrika. Är det dessa intressen som ska försvaras, eller vill Kina möta det redan nu kännbara hotet från USA? Har de egentligen någon valmöjlighet?

Det finns de som kan dessa saker bättre än jag, men jag tillåter mig att fundera utifrån vad jag trots allt vet. Och jag kan konstatera lika väl som alla andra att Kina har en växande ekonomi som få andra länder i världen och Kina är stort.

Det här betyder att Kinas industri växer så det knakar och energibehovet ökar i takt med det. De har byggt världens största damm och vattenkraftverk, de bygger ett kolkraftverk i veckan (sic!) och storsatsar som inget annat land på vindkraft och kärnkraft, men likväl behöver de öka sin oljeimport i betydande skala, för att nu uttrycka sig milt.

Oljeförsörjningen står också högt upp på prioriteringslistan för både USA och EU. Kan det vara en källa till konflikt och är det konflikt Kina förbereder sig på?

Jag tror den frågan närmast kan betraktas som dum i all sin självklarhet på svar.

Konflikten står om de kvarvarande resurserna av olja och en öppen militär konflikt kan endast undvikas om de militära musklerna avskräcker. Den militära upprustningen ska såldes ses, mot bakgrund av det jag ovan har sagt, som defensiv, medan USA:s strategi i grunden är offensiv.

Jag missunnar inte Kina tillgång till olja och det finns inget som säger att Kina ska stå tillbaka i energiförsörjningsfrågan mer än andra, men så kräver främst USA. Ska Kina slå vakt om samma rättigheter till energi som USA och EU gör anspråk på, då måste de storsatsa på militära muskler och det är väl precis det som diagrammet visar att de gör.

Jag hoppas att detta endast leder fram till att Kina rent diplomatiskt, i kraft av sin militära potential, starkare kan ge uttryck för sina krav och att vi slipper en helt förödande militär konfrontation. Jag hoppas på det och tror på det, för – vågar USA/EU utmana Kina militärt? Jag har mycket svårt att tro det.

Kina kommer under detta decennium att gå förbi USA ekonomiskt och det med stormsteg. Hur ska den politiska kartan se ut omkring år 2020?

/Skvitt

Annonser

10 kommentarer on “För lång kommentar”

  1. Björn Nilsson skriver:

    Jaså, det finns en gräns för kommentarers längd, det visste jag inte. Man lär sig något nytt varje dag! Tur att dina ansträngningar inte bara försvann ut i cyberrymden!

    Skall man tala om kinesisk expansionism så får man gå flera hundra år tillbaka i tiden. Ungefär som med Iran alltså. Det var kulturell styrka, inte bara militär, som gjorde att kineserna kunde expandera från sina centralområden och mot väst, nord och syd, Som jag förstår det var många riken i sydöstasien formellt underställda Kina, men centralregeringen brydde sig inte så mycket om vad man gjorde lokalt sålänge man betalte skatten. Att nationalistregimen på Taiwan även under sin mest antikommunistiska period haft samma syn på Tibet som kommunisterna på fastlandet (”Tibet är en del av Kina”) är något som ofta förbigås med besvärad tystnad.

  2. Martin skriver:

    Jag betraktade inte den dramatiska ökningen av Kinas militärutgifter först. Men det är givetvis ett orosmoment för de mer räddhågsna högermänniskor i världen. Jag har spätt på detta med att förklara Maos teori om den permanenta revolutionen för dem och att hela tiden finna nya vägar och att den skenbara kapitalismen hos Kina bara var en sådan metod. Det var givetvis för att ge dem skrämselhicka då de är rädda för kommunister.

    Mer nyktert så har jag noterat Kinas agerande i Afrika och även USAs agerande i Afrika. Av det lilla jag vet, då det inte talas högt om vad dessa två supermakter sysslar med där nere i Svenska media, så får jag intrycket av att det pågår ett kallt krig på den Afrikanska kontinenten. Vi vet vem som var den aggressiva parten i det förra kalla kriget, så det behöver jag inte gå in på. Därför kan expansionen förklaras som en reaktion på amerikanskt poserande.

    Som Carl sa hos Björn, så skall man också betänka att det är omräknat till dollar förändringar i valutakurser osv kan också spela en roll i skalan.

    Kina är medvetna om att de inte kommer kunna ha en oljekonsumtion ens i närheten västvärlden, men de måste ändå ha en hel del mer olja(energi) i framtiden för att kunna modernisera landet. Det är ganska tydligt att om du inte har rätt kompisar, så är det muskler som avgör hur mycket olja som du kan få tillgång till i framtiden. Sen så tävlar Kina med en mycket aggressiv västvänlig stormakt, Indien, som också vill kunna öka sin oljekonsumtion, en instabil kärnvapenmakt på andra sidan bergen.

    Sist vill jag nog säga att detta skall sättas i sitt rätta perspektiv. Jämför militärinvesteringarna med investeringar i industri och infrastruktur som varit det senaste decenniet? Jag tror att det står i proportion eller till och med får militärökningen att se ut som en minskning. Det är ganska självklart att stärka försvaret av större värden, en modernare ekonomi kräver en modernare militärstyrka att skydda. En industri som mot bakgrund av den ekonomiska krisen i väst kan komma att betraktas som ett hot emot väst måste skyddas naturligtvis.

    Expansionism, knappast. Imperialism, ja det håller de redan på med.

  3. HEMIMAMMA skriver:

    Tack för en mycket bra analys.

    Titta in här: och säg vad du tycker:

    http://botaborrelia.wordpress.com

    Hemikramar ♥

  4. kao skriver:

    Bra skrivet. Tack för många upplysningar.

    Men jag kan aldrig försvara Kinas invasion av Tibet eller deras anspråk på Taiwan eller Vietnam, bara för att det historiskt varit en del av ett kinesiskt kungavälde.

    Skulle man gå tillbaks så långt i tiden skulle världskartan behöva ritas om. Det skulle bli kalabalik – och även Sverige skulle då plötsligt bli ett mycket stort land…tänk vad våra krigarkungar lade under sej.

    Kao

    • Martin skriver:

      Intervention i ett slavrike styrt av religiösa ledare var väl mer eller mindre en humanitär insats. Mindre förtryckande regimer har vi i dagsläget känt oss nödgade att ingripa emot. Jag vet inte vad alternativet de ställer upp idag är, en ny buddhistisk stat styrd av ett prästerskap med Dalai Lama i spetsen? Eller finns det demokratiska krafter som motsätter sig kommunistpartiet?

      Som synes vet jag väldigt lite om det aktuella läget i landet, men nån religiös stat vill jag inte ha och jag kan inte kritisera krossandet av densamma.

      • skvitt skriver:

        Frågan är vad de själva vill. De äldre minns väl de utbredda stympningsstraff man praktiserade eftersom buddismen förbjöd dödsstraff. Rimligen bör en del av dessa straffade leva än i dag, men det är väl inte uppseendeväckande många, så som det däremot var på Sven Hedins tid.

        Jag tror faktiskt att Kina har betytt enormt mycket för regionen och det ligger självklart i Kinas intresse att jämna ut levnadsstandarden i landet.
        I Shanghai med flera storstäder går dock utvecklingen med sådan rasande fart att klyftan mellan landsbyggd och stad snarare växer, vilket dock inte betyder att de får det sämre på landsbygden och i Tibet. Det är bara det att de inte hinner hålla samma takt.

        Vi ska också komma ihåg hur det såg ut i Kina och Tibet för 60 år sedan. För att få en bild av Kina före Mao Tse Tungs (Zedong) tid kan man läsa Pearl Bucks böcker. Där beskrivs en fruktansvärd svält och misär och hur familjerna var tvungna att sälja sina barn för att överleva. Flickebarnes gråt för den smärta de fick utstå för att fötterna lindades, ”lotusfot” (https://skvitts.wordpress.com/?s=lotusfot). Även Japans övergrepp beskrivs. Mycket läsvärda romaner.

        Ett berömt citat från henne: ”Många människor försummar den lilla lyckan medan de förgäves väntar på den stora.”

        Från Wikipedia finner jag följande böcker översatta till svenska:

        Den goda jorden: en kinesisk folklivsskildring,
        1932 (en:The Good Earth)

        Den unge revolutionären,
        1933 (The young revolutionist)

        Sönerna,
        1933 (forts. på Den goda jorden)

        Östanvind, västanvind: roman från brytningstidens Kina,
        1933 (en:East Wind:West Wind)

        Modern,
        1934

        Wang Lungs barnbarn: den nya tiden bryter in, 1935 (A house divided) (sista delen i trilogin om Wang Lung, hans söner och hans barnbarn)

        I fjärran land,
        1937 (The exile). (En biografi över Pearl Bucks mor)

        Kämpande ängel,
        1937 (Fighting angel) (En biografi över Pearl Bucks far)

        Den första hustrun,
        1938 (The first wife)

        Patrioten,
        1939 (The patriot)

        Draksådd,
        1942 (Dragon seed)

        Löftet,
        1944 (The promise) (forts. på Draksådd)

        Porträtt av ett äktenskap,
        1946 (Portrait of a marriage)

        Kvinnopaviljongen,
        1947 (Pavilion of women)

        Pion,
        1948 (Peony)

        Fränder,
        1950 (Kinfolk)

        Löftenas stad,
        1952 (The townsman)

        Den dolda blomman,
        1953 (The hidden flower)

        Drakfisken,
        1953 (One bright day). Barnbok.

        Barnet som inte växte,
        1955 (The child who never grew)

        Mina skilda världar,
        1956 (My several worlds)

        Kejserlig kvinna,
        1957 (Imperial woman) (Historisk roman om kejsarinnan Tzu-hsi)

        Bambuskottet,
        1964 (The living reed)

        Den goda gärningen och andra berättelser om ett Asien förr och nu,
        1969 (The good deed)

        Den revolution som leddes av Mao var alldeles nödvändig.
        Att kalla regimen kommunistisk är dock galet. Det är en hårt reglerad kapitalism, men även ett utrett agrarsamhälle både med och utan inslag av kapitalism, så vitt jag förstår. Andra vet säkert bättre än jag och kan rätta och komplettera mig.

        Inskränkningar i yttrandefriheten finns tyvärr. Kanske det är nödvändigt eftersom man vill hålla de kapitalistiska krafterna i schack. I väst, där vi ju har en fritt härskande kapitalism är ju denna så stark att det inte spelar någon roll vad vi säger, den består ändå (än så länge). Då är det ”billigt” att tillåta full yttrandefrihet, men vi har ju sett att det finns gränser även här! Wikileaks är ett bra exempel och självklart rekommenderar jag också denna länk: http://www.bradleymanning.org/

        /Skvitt

  5. skvitt skriver:

    Om Tibet vet jag alldeles för lite för att våga ha en uppfattning och mina påståenden här ber jag den som vet mera rätta om jag har fel.

    Kina utvecklar regionen och tibetanernas levnadsstandard stiger raskt. Provinsen har en långtgående autonomi, Autonoma regionen Tibet (grundad 1965). Att Tibet var en självständig stat före 1950 är något Kina förnekar.
    Den tibetanske ledaren kallas ordförande och är liksom alla tjänstemän tibetaner.

    Motståndet mot Kina kommer främst från munkarna.

    Taiwan ÄR en del av Kina. Detta är odiskutabelt.
    Efter Mao Tse Tungs seger över den nationalistiska Guomindang-regeringen och Chiang Kai Shek 1949 flydde han och Guomindangs ledning tillsammans med delar av den nationalistiska armén till Taiwan och bildade ny en regering på ön. man behöll 1947 års konstitution.

    Vietnam har aldrig lytt under något annat land. Inte ens mongolerna lyckades kuva dem. De norra gränsområdena har många gånger utsatts för kinesiska angrepp, men Vietnam försvarar sig frenetiskt.

    Kartor ritas om under tidernas gång. Hur länge Kinas gränser kommer att se ut som de nu gör är ju omöjligt att gissa, men jag kan tänka mig att Taiwan på sikt (inom 50 år)överger sin suveränitet, medan Tibet blir mera kinesiserat och Vietnam kommer aldrig att tumma på sina gränser.

    Med tanke på mina (o-)kunskaper om just ovan skrivna ska ingen fästa någon vikt vid vad jag här har orerat om 🙂
    /Skvitt


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s