Kategorier

Arkiv

Barnslaveriets tillskyndare lever än i dag!

När Richard Arkwright skapade den första spinnmaskinen 1771 sattes en enorm utveckling igång med följder för all framtid. Plötsligt gick det inte att leva på att sitta i hemmen och spinna. Maskinerna gjorde detta arbete mycket billigare.

Vid den här tiden fanns också föräldralösa barn som samhället måste ta hand om. Dessa barn kom nu att lämnas till spinnerierna och andra industrier som började växa upp. Till de nya tiderna hade samhället inte anpassats. Inga lagar reglerade villkoren. Industriägarna gjorde som de ville. Och barnen utnyttjades således hänsynslöst.

Barnen bodde i baracker, maten var oftast gröt morgon, middag och kväll, kläderna var lump, strumpor och skor fick de inga. Oftast tvingades de sova fyra i samma säng. Tvål fanns inte och inga kläder att byta med. Arbetstiden var oftast 12 -14 timmar alla dagar utom söndag. Dödströtta stöp barnen i säng varje dag.

Arbetet var farligt. Maskinerna snurrade och gick något fel så måste barnen ofta rätta till det medan maskinerna gick för fullt. Misshandel hörde till vardagen för att få barnen att lyda och arbeta hårdare.

Skadade barn hörde till vardagen. Vanställda förslitna kroppar, sneda ryggar, förlorade fingrar och lemmar var mycket vanligt, liksom dödsfall. 1817 års manchesterundersökning fastslog att omkring vart fjärde barn hade arbetsrelaterade skador och deformiteter.

Särskilt som skorstensfejare passade små barn och därför var det inte ovanligt att så små som fyraåringar hissades ned i skorstenarna. Att deras ömtåliga lungor förstördes av sot, damm och rök togs det ingen hänsyn till.

Barnen var en billig arbetskraft, ej sällan helt oavlönad och som till skillnad från vuxna inte hade några möjligheter att ta sig bort från fabrikerna. De kunde också inhysas under vidriga förhållanden som vuxna aldrig skulle acceptera. För företagarna var barnen så oumbärliga att två tredjedelar av arbetskraften utgjordes av barn. Och företagarna gjorde sig snabbt förmögenheter.

Detta är nu flydda tider i västvärlden, men i utvecklingsländerna förekommer samma förhållanden än i dag. Men i dag är det inte de inhemska nyetablerade fabrikörerna som äger fabrikerna utan västvärldens rika multinationella företag. Och det är ingen okunnighet som styr utan nu som då är det ren snöd vinning utan hänsyn till människorna som lever under dessa förhållanden.

Att vi i industrivärlden har fått det bättre och att ovan nämnda förhållanden är avskaffade hos oss beror uteslutande på att det har drivits en kamp mot företagarna. Det är inget vi har fått gratis och av välvilja från företagarna, vi har fått det genom kamp, klasskamp! Och den kampen upphör aldrig så länge det finns privat ägande av produktionsmedel.

Det vi ser i dag är att denna kamp fortsätter. Den går vidare. Och de som i dag samlar fabrikörers intressen och samordnar dem, det är Alliansens politiker. Deras mål är om möjligt att driva tillbaka utvecklingen till de glansdagar kapitalisterna hade när de med barnslaveri skar guld med täljkniv.

Föraktfullt kallas de människor som beskriver den sanna verkligheten för kommunister. Jag bär med stolthet det epitetet. Det finns inget ärofullare än att avslöja och bekämpa orättvisor och det är kommunisterna som gör det bäst och utan kompromisser. Därför är jag kommunist!

Det är fint och ärofullt att vara kommunist. Motståndarna är inget annat än terrorister, vilka vänder på ordens betydelse: Krig är fred, frihet är slaveri, okunnighet är styrka!

Vårt samhällssystem är skrivet med blod!


Libyen: förhandlingen med oppositionen betraktas som skämt « Maverablogg

Libyen: förhandlingen med oppositionen betraktas som skämt « Maverablogg.

 

Som vanligt är Mavera välunderrättad och läsvärd!


Den lättaste frågan!

Var är bilden tagen?

Det ser ju varje läskunnig att det är utefter E6!

Det är bara lite felskyltat!


På psyket finns också människor!

Jo, och alla är inte helt galna våldsverkare, fast många tycks tro så. Med lite inblick förstår man det.

Det är ju synd att folk har fördomar. Och det har ju folk om allt möjligt. Även jag har fördomar. Det ligger i sakens natur att man inte vet om sina fördomar och således vet jag inte om mina egna dito. Jag hoppas bara att de inte är allt för många och allt för grava.

Jag anser att det är vars och ens plikt att utforska sina egna uppfattningar och sätta dem under lupp, ställa sig frågor som till exempel ”har jag fog för att tro detta?” ”Kan det vara så som jag tror?”

Som alla andra tror jag att jag har väldigt få fördomar. Tänk så korkad jag är!

Men en sak tror jag inte jag har så många fördomar om, nämligen att folk är helgalna på rättspsyk. Här på ”Hispaliv” kan man stifta bekantskap med en intagen.

Det verkar inte vara ett monster som stigit ut ur sitt UFO-skepp, men därom vet jag intet. Men en sak är säker, alla på rättspsyk är inte monster!

– – –

Nu kommer ett lappkast!

Jag tänker härmed också presentera ”Utan rättssäkerhet”, skriven av Ulf Olsson. Det är han som begick de mest vidriga brott mot minst två människor.

Jag vet inte om det var rätt att han fick vård. Han borde nog dömts till fängelse, trots allt.

Just han är en sådan människa man aldrig kan försvara och minst av allt, helt överflödigt att påpeka, hans brott. Han och Anders Eklund står högst upp på min lista av människor som förtjänar mitt förakt. Ja, det är hårda ord. Men någon ska ju trots allt stå högst upp, på samma sätt som att någon måste stå först i kön.

Och trots detta anser jag att han också har rätt att komma till tals. En spyhink vidsidan om skadar dock inte att ha till hands.

Här är det på sin plats att ge utrymme åt Englas mamma. Allt annat är djupt orättvist! Här är hennes nya blogg! Här är den fösta hon skrev!

Hon har all min empati jag kan uppbringa!

Varför skriver jag detta?

Tja, ärligt talat så vet jag det inte. Det är nästan så jag spyr på mig själv. Som om Adolf Hitler hade haft en blogg. Den hade säkert hetat ”Jag gjorde rätt!”  Skulle jag länkat till den då? Skulle jag sprida hans budskap? Vore det rätt?

Svåra frågor!

Men kan  man lära sig något så förminskas ändå ens fördomar och förstoras ens kunskap.

Alltså, om det kan intressera er, läs då vad Jannika Ekblads och Helén Nilssons mördare skriver.

Till sist, jag såg på TV en reporter som hade arbetat på en lokaltidning vid tiden för påträffandet av Heléns kropp. Han berättade att han fick i uppdrag att gå hem till Heléns föräldrar och fråga dem hur de mådde! Om jag minns rätt så vägrade han detta och i vilket fall fick han nog av journalistyrket. Det finns gränser för vad man kan göra, men i jakten på lösnummerförsäljning tycks sådana gränser vara lika obefintliga som de har varit för Ulf Olsson och Andes Eklund!

Och dessa gränser är även lika obefintliga för vissa av våra politiker!

När jag nu har utnyttjat tragiska öden tillfogade av mänsklighetens monster, Ulf Olsson och Andes Eklund, för att sätta spets på mitt omdöme om Alliansens politiker, hoppas jag att att Engla Höglund och Helén Nilsson, Pernilla Hellgren och Jannika Ekblad, inte dog för gäves. Att skriva om dem på detta vis bringar någon mening i tragiken.


Bildblogg presenteras

Här är en bild från Gothenburg2000Plus:

Och bloggaren tar kanske inte illa upp om ännu ett exempel på de eminenta bilderna presenteras:

På AB-bloggen presenterade jag ett litet bildkollage från Slottsskogen 365. Trots att jag lät bilderna överlappa varandra så att det absolut inte kunde betraktas som att jag stal bilderna utan att de endast kom till sin rätt när de kunde ses som de ska ses, på originalbloggen, så togs det bort. Knepigt. Det var ju bara lite reklam för bildbloggaren. Men folk är knepiga och bloggaren ger jag inte ens en länk för den sakens skull. Men Jag har länken i min marginal, det kan jag bjuda på. Ni får gå dit om n vill se. Det är också bra bilder.

Nu får vi se om Gothenburg2000Plus är lika ogin. Men det tror jag inte utan presenterar ännu en bild därifrån.

Jag har sett massor med bilder i pressen på Sahlgrenska sjukhuset, men det är väl så här, trots allt, som SU ska presenteras på bild, tycker jag:

Så nu får denna site lite reklam av mig och läggs som länk i min marginal.


Hit

Jag gjorde ju fel från början.

Jag lade in alla mina länkar, som ni ser i marginalen till höger, som Menyer. Jag fattade nämligen inte hur man skulle göra för att lägga dem som länkar.

Nu har jag fattat det. Och nu lägger jag dem som länkar. Men jag sparar menyerna till jag är färdig, bara ifall jag skulle glömma någon. När allt är färdigt så tar jag bort menyerna. Den funktionen kan jag ju ha till något annat kanske.

Här ser ni hur långt jag har kommit.

Tycker ni att det finns någon blogg som jag ännu inte har en länk till så ge mig gärna ett tips.


Som ringar på vattnet!

Här nedan kommer några rader saxade från HEMIMAMMA:

Jag fann ett inlägg hos BRITTA (skriver alltså Hemimamma) som fick mig att minnas de ”flugor” som spred sig på AB Blogg då och då, och som ofta spred ringar omkring sig… som ofta var både intressanta och avkopplande. Och som satte ett smil på ansiktet =0)

Undrar om man kan få samma effekt här? Låt oss se…

Om du vill vara med så kopiera frågorna och länka från den som ”smittade dig” och en länk tillbaka till Britta, så kan vi se hur mycket saker sprider sig härinne på WORDPRESS (kan vara av intresse den dagen något dödsviktigt måste spridas)

 1 – Hur länge har du bloggat?

2 – Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga?

3 – Vilken var den första blogg du förälskade dig i?

 5 – Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?

6 – Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?

7 – Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om

9 – Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?

10 – Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?  

 11 – Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?

12 – Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför. 

 13 – I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?

14 – Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg? 

 15 – Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?

16 – Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga? 

 17 – Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar?

18 – Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar? 

 19 – Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?

20 – Tror du att du fortfarande bloggar om två år? 

 21 – Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.

22. – Finns det någon som inte bloggar vars blogg du skulle vilja läsa? 

 

– – – 

 

Som ni ser så svarar jag inte själv på frågorna, men det är en annan sak. Hos HEMIMAMMA kan ni se hur hon svarar.