Kategorier

Arkiv

Överslätande om domare!

Jag har nu botaniserat lite igen bland bloggar.

Här är en sak om en domare som fyllekörde!

Och den här bilden är riktigt rolig:

Det går ju att sitta till doms över andra! Men själv är man ju inte bättre!

”En domare som kör full till jobbet har allvarliga alkoholproblem. En sådan domare har sannolikt sällan full mental kapacitet ens om han upphör med sitt missbruk. Och det kan få konsekvenser för dem han har att döma.

Därför är det extra allvarligt att en domare inte stängs av från sin tjänst. Och för den som inte vet kan Felväsendet påpeka att domare utses på livstid, varmed menas fram till pensionsåldern.

Tingsrättens i Halmstad chef är Jan Warén. Om händelsen säger denne i AFTONBLADET:

”Det är naturligtvis beklagligt.”

Det var väldans! ”Beklagligt”! Säger man så när man skriver sina domskäl i rattfyllerimål? ”Herr Anderson har gjort sig skyldig till rattfylleri, det var beklagligt!”

Och Jan Warén fortsätter att släta över saken:

”Det låg strax över den straffbara gränsen. Jag kan inte se att hon är diskvalificerad som domare för detta.”

Felväsendet kan således konstatera att en domares omdöme, närminne och koncentrationsförmåga saknar betydelse för yrkesutövningen. Det är inte konstigt att många domar ser ut som de gör när omdömesförmågan är så nedsatt till och med hos en chef för en tingsrätt.

Men ska du nu underställa dig domarens beslut, som målsägare eller som tilltalad, försök att undvika den här domaren i alla fall.”

Citat från Felväsendet.


18 kommentarer on “Överslätande om domare!”

  1. skvitt skriver:

    Jag rekommenderar dig att skriva en blogg om saken.
    Jag redigerar bort namnen du har skrivit, dock ej ditt eget.

    Ångrar du dig tar jag även bort ditt namn och vill du att kommentaren raderas helt så meddela mig bara så fixar jag det också.

    /Skvitt

  2. Anita Boström skriver:

    Patienter på psyk.klinikerna i Varberg och Halmstad har under många år tvångsmedicinerats med starka psykofarmaka,vars biverkningar gör dem sjuka.Underläkare och skötare har för dålig kompetens,att inse,att det är all medicin som ges i stora mängder som gör patienten dubbelseende,apatisk eller aggressiv och psykotisk.Det är oftast underläkare ,AT-läkare samt skötare, som skriver daganteckningarna om hur patienterna uppför sig.
    För psykiatrikerna är det viktigt, att patientplatserna fylls,för att bevisa för lasarettsledningen och landstinget,att de behövs,Socialstyrelsen har under många år brustit i sin tillsyn.
    Klinikcheferna kan hindra ,att kopia på patientjournalerna lämnas ut.Därför har patienterna ej chans att med hjälp av journalkopior bevisa brotten mot de mänskliga rättigheterna i domstol.
    Det sker också ECT-behandling inom psyk.kliniken i Halmstad.Gå in och läs på peterularssons hemsida protestlistan över ECT-behandling vilket gör att patienten kan tappa minnet för veckor,månader eller för alltid.
    ECT.behandling har upphört i Norge, Annas hade det kanske varit ide, átt låta massmördaren Breivik få en kur.med el-chocker innan han hamnar i fängelse……..
    Tyvärr är det så,,att om man överklagar Tingsrättens i Halmstad dom till Hovrätten .och begär prövningstillstånd :Tingsrätten kan hålla inne bevismaterialen hos sig och ej sända dem vidare till Hovrätten.
    Högsta domstolen har hos sig sedan 2005 pärmar med bevis på brott mot de mänskliga rättigheten ,som ingen domare tagit del av.Pärmarna står i arkivet hos HD!!DÄRFÖR HAR PRÖVNINGSTILLSTÅND EJ LÄMNATS!!!
    SÅ GÅR DET TILL NÄR DOMSTOLAR I SVERIGE DÖLJER BROTT MOT DE MÄNSKKLIGA RÄTTIGHETERNA INOM DEN SLUTNA PYKIATRISKA VÅRDEN I SVERIGE!
    DET ÄR EN VÅRDSKANDAL OCH RÄTTSKANDAL, SOM ENKELT KAN DÖLJAS DÅ PATIENTEN EJ HAR RÅD ATT ANLITA ADVOKAT OCH EJ FÅR RÄTTSHJÄLP!
    LIKHET INFÖR LAGEN GÄLLER EJ I SVERIGE!

    • Ulla skriver:

      Nu är du allt ute och cyklar rejält!

      Bakom dina påståenden tycker jag mig finna en besviken psykotisk person. Dylika påståenden är inte helt atypiska när det gäller psykiskt sjuka personer med avvikande veklighetsförankring.

      Jag har snart trettio år av erfarenhet av psykiatrisk vård och behandling, så jag vet vad jag talar om.

      Hur det förhåller sig på psykiatriska kliniken i Varberg kan jag inte svara på i detalj eftersom det var ett tag sedan jag arbetade där. Men då var det inget som sklijde den kliniken från andra kliniker där jag har jobbat. Och jag vågar faktiskt påstå att det du säger är fel på en hel del punkter.

      Tvångsmedicinering har man rätt till i vissa fall. Och det ska tas till i fall där patienten inte förstår sitt bästa och är i oundgängligt behov av medicinering. Just psykotiska patienter har oerhört svårt att bedöma sina behov, symptom och vad de verkligen behöver, eftersom den kognitiva förmågan är helt eller delvis satt ur spel. Att sådana patienter kan ifrågasätta medicineringen i vissa fall och att de inte sällan gör det också är inte något konstigt alls. Du är uppenbarligen en av dem.

      Medicinerna gör dem inte sjuka, men att biverkningar förekommer är alldeles rätt. Mot dessa biverkningar finns mediciner. Biverkningar är således en realitet som personalen är medveten om och vet att bedöma och ställa diagnos på. Den bedömningen görs däremot sällan utan man ger biverkningsmedicin ganska slentrianmässigt när patienterna ber om sådana mediciner, utan att ifrågasätta patienten. Detta trots att all personal vet att många patienter gärna övermedicinerar med biverkningsmedicinerna som ju ger ett rusliknande välbehag.

      Jag kan ge dig rätt till viss del att kompetensnivån gärna hade kunnat vara högre och brister finns tyvärr, inte bara avseende kompetens utan än mer avseende engagemang, vilket är djupt tragiskt. Just bristen på engagemang ser jag som som betydligt allvarligare än kompetensens brister. När engagemang saknas leder det till att patientens behov och önskningar inte kommer fram tillräckligt i vårdplanerna, som därför utformas mer efter vad personalen tror och tycker är det bästa för patienten och vad denne ska göra. Dialogen mellan personal och patient sker oftast på personalens villkor, vilket jag gång efter annan har lyft fram där jag har arbetat, men tyvärr får jag inget gehör för vad jag säger. Det här gäller alla ställen där jag har arbetat och det gäller säkrligen över allt inom psykiatrin. Det är tragiskt!

      Övermedicinering av antipsykotisk medicin KAN FAKTISKT ge psykiska symptom, men det vet man om. Och det är ovanligt. Det är till och med mycket ovanligt. Men ännu mera ovanligt är att man övermedicinerar. Ofta medicenerar man i underkant i stället. Och det får ofta katastrofala följder.

      Övermedicinering är ett mycket litet problem och förekommer bara i sällsynta fall, samt under synnerligen kort tid eftersom det, då det råkar inträffa, snabbt korrigeras. Att däremot patienten själv tycker att den övermedicieras mer eller mindre konstant brukar mest bero på att patienten är undermedicinerad, nota bene! En väl medicinerad patient brukar i allmänhet vara nöjd med medicieneringen, bortsett från tråkiga biverkningar som leder till sänkt libido, impotens och i vissa fall en känslomässig avtrubbning.

      De katastrofala följderna av undermedicinering har jag diskuterat mycket med mina kollegor. Särskilt en av mina väninnor, som arbetar inom rättspsykiatriska vårdkedjan i Göteborg, har sagt mig att det där sedan mer än fem år har funnits en kultur där man hellre medicinerar i underkant. Målet är just minimering av biverkningar och bevarande av funktionsnivå. Det sistnämnda är dock helt fel. Funktionsnivån kräver adekvat behandling, inte undermedicinering (sic!).

      Följden av undermedicinering är bland mycket annat oönskat att våldssituationer hela tiden uppstår. Naturligtsvis är detta läkarnas ansvar, men skötarna får ta smällarna. Även medpatienterna få betala ett högt pris genom att de utsätts för våld från andra patienter och genom att vårdtiderna kan bli onödigt långa.

      Min väninna har bland annat nämnt ett tragiskt fall, som vi har pratat ganska ingående kring. Här måste jag påpeka att när vi talar om våra patienter så nämner vi aldrig namn, trots att vi aldig skulle föra vidare vad vi har fått veta. Nog sagt om den saken!
      Min väninna har berättat, som sagt, om en patient som hade fungerat bra i öppenvård i nästan ett decennie, hade bostad, arbete och en partner, men återföll i missbruk av amfetamin, vilket inte öppenvården uppmärksammade under lång tid. Trots toxprover kan ju en tämligen välfungerande patient styra sitt missbruk så att när den kommer till provtagning uppvisar den ett negativt prov på narkotika vid dessa kontroller.

      Återinläggning av denne patient, som alltså faktiskt hade varit så välfungerande att den kunde styra sitt missbruk så bra att det inte upptäcktes, skedde vid ett psykosgenombrott för fem år sedan och patienten är ännu inte mogen för öppenvård, lägenheten är avvecklad, arbetet är borta, liksom flickvännen. Och allt detta kan skyllas på undermedicinering. Hade medicineringen varit mindre mjäkig hade patienten varit ute i öppenvård, behållit bostaden, arbetet och flickvännen!
      Det är alltså inte fel att påstå att fem år och mer därtill av till exempel livskvalitet har stulits för att läkarna inte kan sitt jobb och patienten hela tiden balanserar på gränsen till psykos. Kort sagt, medicineringen har under dessa år hela tiden legat i undekant! Det har aldig varit fråga om övermedicinering! Och, nota bene, detta är inget specialfall!

      Min väninna har även berättat om att akut psykotiska patienter inte får en fast adekvat antipsykotisk behandling, utan över längre tid ges behovsinjektioner och läggs i bälte när nöden så kräver och det kan pågå över längre tid att dessa tvångsåtgärder behöver tas till.
      Det är ju knappast något som någon mår bra av, varken personalen eller patienterna. Det är VANVÅRD! Det är vanvård som resultat av undermedicinering!

      Den självklara behandlingen var förr att man gick in med en tuff behandling under kortare tid, där man förvisso kan tala om akut övermedicinering, men det gav snabba resultat. Så gör man alltså inte i dag och delvis beror det på direktiv från socialdtyrelsen som mycket oftare i dag än förr lägger sig i och granskar, på gott och ont och mest på ont.

      Min väninna berättade så sent som i går att en sjuksköterska på rättspsyk i Göteborg fick en karatespark rakt i ansiktet och näsbenet krossades. Det lär ha hänt i förra veckan.
      Den patienten är känd för våldshandlingar av detta slag och de utlöses av att patieten mår dåligt, något som kan justeras med mediciner!
      Medpatienter har också drabbats av hans våld, men just denna händelse var det hittills mest allvarliga, sett till konsekvens. Både skötare, behandlingsassistenter och sjuksköterskor är kritiska till att patienten nu behandlas med akuta injektioner istället för att grundmedicineringen är adekvat.
      Som min väninna sa: ”Vad gör egentligen högsta chefen för rättspsyk, Frances Hagelbäck Hansson, chefen över läkarna och ytterst ansvaig för vården? Vill hon figurera i pressen den dagen då någon blir ihjälsparkad?”

      När det gäller ECT vill jag rätta dig en del. ECT användes förr mycket flitigt. I dag är det sällan. ECT är en sistaåtgärd. Det är effektivt. Det ger nedsatt minne i dagar och upp mot en vecka, men ger ingen bestående minnesnedsättning. Nackdelarna står inte i proportion till fördelarna, vilka alltså helt överväger och de allra flesta patienter är mycket tacksamma för denna behandling. Du får givetvis ha avvikande uppfattning, men du vet inte vad du talar om.

      Generellt inom all vård gäller att risker och biverkningr måste stå i proprtion med nyttan av behandlingen. Således tillåts inga allvarliga biverningar vid behandling av lindriga sjukdomar, men hög risk kan tillåtas där döden är följden av utebliven behandling!

      Jag vill också påpeka att socialstytrelsen i dag har mycket intensivare kontroll av psykiatrin och all annan sjukvård i dag än förr. Det framgår av vad jag sa ovan. Där har du alltså helt fel!

      När det gäller att få ta del av sin journal vill jag påpeka att alla har rätt till det. Men det ska ske en menbedömning först. I fallet med psykiatrins patienter är det oftare till men för patienten att få ta del av sin journal än inom somatiken.
      Ett avslag kan alltid överklagas till socialstyrelsen.

      Naturligtvis kan en menbedömning göras för att skydda läkarna. Då är det missbruk, så klart. Och om så sker är kan det ju vara till men för patienten.
      Att maktmissbruk kan förekomma inom psykiatrin är inte märkligare än att det kan förekomma inom all myndighetsutövning, vilket i och för sig inte är ett försvar. Men maktmissbruk är vanligare inom andra verksamheter än inom psykiatrin. Dock kan psykotiska patienter ofta uppleva att de utsätts för maktmissbruk, oftare än andra grupper och det beror ju som oftast på psykiska sjukdomars natur att den enskilde patienten upplever det så.

      Det du slåss för tror jag är något som du upplever vara fel, men som kanske inte är det i verkligheten. Men den delen vill jag inte gå in på eftersom jag inte vet vad det handlar om. Kanske din kamp är rätt, kanske inte. Fortsätt kämpa för det tror på, men håll dig till fakata och verklighet!

      • skvitt skriver:

        Tack för en bra kommentar. Jag lyfte fram den som enskilt inlägg.

        Initierat om psykiatrin


        /Skvitt

      • Anita Boström skriver:

        Du skriver ,att jag är ute och cyklar Ulla, men det är Du som är ute och reser !!,

        Jag är inte och har aldrig varit psykiskt sjuk.
        Men jag vet,att det förekommit BROTT MOT DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA på lasarettet i Varberg-din arbetsplats för 30 år sedan.
        Brotten i Varberg har kunnat ske p.g.a.att UNDERLÄKARE på psyk.kliniken i Halmstad har tillåtits att tjänstgöra som specialister 1976 Barbara Szostak,1984 Ulf Pettersson,1990 Göran Svensson samt 1992 allmänläkare Elsa Andersson-ALLA SAKNADE PSYKIATRISK UTBILDNIG!!
        Barbara Szostak tilläts t.o.m. av direktionen för länssjukhuset i Halmstad att tjänstgöra på vuxenpsyk i Halmstad 1976 05 utan specialistkompetens och i 5 månader som biträdande överläkare på barnpsyk.1977 trots, att läkarnas nämnd för specialistutbildning avslagit hennes ansökan om att bli barnpsykiatriker !Det fick jag verifierat 1995 från Socialstyrelsen.
        Felet 1976 var att överläkare Kjeld Reiter i Varberg-då han insåg att feldiagnos och felbehandling skett- EJ ANMÄLDE BROTTET TILL SOCIALSYRELSEN ENLIGT LEX MARIA!!
        OCH ATT EN FRISK PERSON TVÅNGSMEDICINERAS MED 3 OLIKA PSYKOFARMAKA: Haldol, Nozinan, Akineton på en och samma gång !! samt DESSUTOM SÖMNTABLETTEN MALLOROL vet jag .Gå in på FASS och läs om biverkningar av dessa mediciner .
        Det värsta är att läkare skyddar varandra och kan vägra lämna ut journaler när det är till MEN för patienten eller dennes anhörig.DEN LAGEN GÖR ATT BROTT KAN DÖLJAS INOM PSYKIATRIN!
        Jag är en välutbildad leg. sjuksköterska och har arbetat .inom Hälso-och sjukvården i 41 år och har erfarenhet av, att brott inom psykiatrin ej renderar skadestånd till felbehandlade patienter.p.g.a.bristande kompetens i våra domstolar om hur brott mot de mänskliga rättigheterna om frid och frihet redogörs för i REGERINGSFORMEN och I FN.KONVEN-TIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FÖR FELBEHNDLADE PSYK.PATIENTER
        VILKEN UTBILDNING HAR DU ULLA?

  3. skvitt skriver:

    Jag har läst din kommentar.
    /Skvitt

  4. Ulla skriver:

    Jag skrev: ”Min väninna har även berättat om att akut psykotiska patienter inte får en fast adekvat antipsykotisk behandling, utan över längre tid ges behovsinjektioner och läggs i bälte när nöden så kräver och det kan pågå över längre tid att dessa tvångsåtgärder behöver tas till.
    Det är ju knappast något som någon mår bra av, varken personalen eller patienterna. Det är VANVÅRD! Det är vanvård som resultat av undermedicinering!”

    Jag vet av egen erfarenhet att det ofta är på detta vis! Och jag har jobbat på ett flertal psykiatriska inrättnigar, så jag vet vad jag talar om!

  5. morsanssvammel skriver:

    Visst förekommer det allt som oftast att psykiatrin gör grova felbedömningar och därmed gör sig skyldig till rena övergrepp på försvarslösa människor som sedan är helt rättslösa. Det har jag själv bevittnat på nära håll.
    En god vän utsattes för en grov förtalskampanj och falsk ryktesspidning som slutade med att en läkare utfärdade LPT och en annan läkare började tvångsmedicinera hen, endast baserat på dessa rykten och förtal som inte hade någon grund. Samtliga läkare vägrade ha några samtal med hen, trots att hen upprepade gånger vädjade att få tala med en läkare. De lyssnade endast på de utomstående som smutskastade och förtalade hen, utan att hen ens informerades om att de haft kontakt med dessa personer. På direkt fråga därom förnekade läkarna att de haft kontakt med dessa personer, men framkom senare då det tydligt fanns antecknat i journaler. Hen fick inte ens veta varför hen medicinerades eller på vilka grunder.

    Att ställa diagnos på någon, endast baserat på rykten och förtal, och utan att prata med den det handlar om, utan bara hålla denne inlåst utan förklaring därtill, är uppenbart helt ok inom psykiatrin i Sverige. Om EN läkare en gång har uttalat sig, så hakar övriga läkare på och stödjer läkarens uttalande. Den drabbade får aldrig någon upprättelse. Hen får hela sitt liv förstört på sätt som aldrig går att reparera.

    • skvitt skriver:

      Roligt att se dig igen! Men det var ingen rolig läsning du kom med. Det du skriver är ett enstaka fall, nog så vidrigt, men knappast något vanligt.
      /Skvitt

  6. Anita Boström skriver:

    Klinikcheferna anmäler ej biverkningar av psykofarmaka till Biverkningsnämnden eftersom de inte vet om det är medicinen, som gör en patient psykotisk eller om det är förändringar i hjärnan av andra orsaker. Skötarna var tidigt mkt dåligt utbildade och informerades ej om att de skulle läsa i FASS om biverkningar av aktuell medicin .Dessutom är det helt vansinnigt, att ge tre olika psykofarmaka på en gång, som det har skett på psyk. kliniken i Varberg 1976 samt 1984 som jag känner till. Psykpatienten blir inte trodd då hen påstår, att det är medicinen som ger dubbelseende, muskelsvaghet samt psykos.
    Det värsta är, att man har börjat skriva ut mer och mer psykofarmaka till barn och ungdom på barn psyk, klinikerna i Sverige utan att gå till grunden med problemen och använder sig av SAMTALSTERAPI i.s.f.psykofarmakabehandling.
    Viss psykofarmaka ger också matstörningar anorexi t.ex.Vi kommer att få fler och fler psykofarmaka beroende människor i landet. eftersom barnpsyk har ökat förskrivningen av psykofarmaka till våra barn och ungdomar och barnpsykiatrikerna ger dem fler och fler bokstavsdiagnoser för att inte bli arbetslösa…….Snart har de väl fyllt upp hela alfabeter. Jag provocerar !!
    OCH Jag förespråkar kaffe ,te, mjölk och macka på natten till de äldre på våra vård-och servicehus De gamla kan ju sova när de vill .och gör det också ofta på dagtid.

    2014-04-24

    Anita Boström
    f.d.skolsköterska

  7. Anita Boström skriver:

    Överläkarna Elsa Andersson samt Hans Östlinder på PIVA i Halmstad har 2012 resp 2013 FÖRFALSKAT en UNDERLÄKARE BARBARA SZOSTAKS JOURNALER från 1976 05 13 samt 14 för att hjälpa till ,att skydda brotten.
    Detta eftersom Elsa Andersson själv, som allmänläkare på psyk.mottagningen i Halmstad var orsak till en OLAGLIG TVÅNGSINTAGNING 1992 11 22!

    DENNA URKUNDSFÖRFALSKNING ÄR DÖLJANDE AV BROTT!

    Bevis finns!

    2014 08 14

    Anita Boström
    Leg.sjuksköterska.

  8. Anita Boström skriver:

    jag är stolt över att ha medverkat till, att psyk .mottagningen i Halmstad numera har leg. psykiatriker i tjänst och inte bara osäkra underläkare från Polen t.ex.
    Jag träffade nämligen ordföranden i psykiatrinämnden Bengt Eliasson Fp på hans val turne` där han stå som första namn för Fp på riksdagslistan och ställde honom mot väggen för de brott, som skett inom den psykiatriska s.k. vården i Halland under många år p.g.a. att Sverige ej utbildar tillräckligt med leg. psykiatriker, så att landstingen tvingas anställa underläkare med grava språkproblem på psyk. mottagningarna. Hur skall dessa underläkare kunna ta upp ordentliga anamneser, då de inte behärskar nyanserna i det svenska språket och inte kan stava ordentligt.? Underläkare Barbara Szostak på psyk. mottagningen i Halmstad skrev 1976 genomgående O även då det skulle vara A i vårdintyg.!!Det har jag sett.
    Det är bedrövligt, att Halmstad tingsrätt -när de känner till att brott har skett och har fått bevismaterial- de ej kallar brottoffret till rättegång med nämndemän för att brottoffret skall få skadestånd eller livränta.
    INGEN TROR VÄL ATT DET KAN SKE BROTT MOT DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETENA I SVERIGE!
    URKUNDSFÖRFALSKNING 2012 och 13 av journalanteckningar från överläkare på PIVA i Halmstad (för att dölja gamla brott från 1976 inom psykiatrin i Halmstad) sopar lagmannen på Halmstad tingsrätt under mattan genom att ej ge brottoffret någon SVARANDE i en objektiv rättegång med nämndemän närvarande.

  9. Anita Boström skriver:

    Om man går in under kanslichefen Unto Kumojärvis namn i Högsta domstolen, så kan man läsa om hur bevismaterialen, som styrker brott inte alltid når fram till justitieråden.
    Bevis hamnar i Hovrättens arkiv.
    Sker det också i Högsta domstolens arkiv eftersom jag, som brottsoffer ej får prövningstillstånd eller resning!
    En skrämmande kamratkorruption för att skydda det faktum, att Sverige ej utbildar tillräckligt med leg. psykiatriker, så att underläkare tvingas ställa upp som specialister inom Hallands läns landsting ,som jag känner till. Och har journalbevis på.
    EUROPADOMSTOLEN NÄSTA?

  10. Anita Boström skriver:

    Både Halmstad tingsrätt, Hovrätten för va Sverige i Göteborg samt Högsta domstolen har sedan 1993 gjort all för att skydda Landstinget Halland från insyn i de brott som skett inom den psykiatriska vården på Länssjukhuset i Halmstad samt Lasarettet i Varberg 1976,1984,1990 samt 1992..
    REGERINGEN SVIKER BROTTSOFFER skrev tidningen BROTTSOFFER nr 4 2014
    Att Högsta domstolens justitieråd har hjälpt till , att dölja brotten i många år känner dess kanslichef Komujärvi till sedan många år tillbaka.
    2015 06 skrev han till mig och tipsat om adressen till Europadomstolen!!

    Halmstad 2015-07-09

    Anita Boström
    Leg. sjuksköterska
    a.boa@hotmail.com

  11. Anita Boström skriver:

    Gå in på GOOGLE på INTERNET och läs mina 102 kommentarer till ONYKTER DOMARE ÖVERSLÄTANDE i HALMSTAD TINGSRÄTT.

  12. Anita Boström skriver:

    2016-03-24 anmälde jag Halmstad tingsrätt och Hovrätten i Göteborg för grova tjänstefel 1993-01-22 t.o.m.2016-03-24 genom att dölja brott inom psykiatrin på Länssjukhuset i Halmstad samt lasarettet i Varberg.Cheflagman Nils Ljunggren i Halmstad tingsrätt beskrev brotten i ett PM till sin tidigare arbetsplats Hovrätten i Göteborg och att jag skulle få LIVRÄNTA med 4 miljoner kronor fram till 2008.De pengarna har jag fortfarande ej fått!!Eftersom hans PM var fullt av SAKFEL!Och jag varken fick rättshjälp eller rättegång i mål T 975/92 i Halmstad tingsrätt.EN RÄTTSKANDAL!

  13. Anita Boström skriver:

    DET HJÄLPER EJ ATT KOMMENTERA!

  14. Anita Boström skriver:

    Tack Monica för Din fina hälsning.Hoppas Du får lika fina pensionsår som jag.
    MEN HALMSTAD TINGSRÄTT KÄMPAR FORTFARANDE HÅRT FÖR ATT JAG INTE SKALL FÅ SKADESTÅND!VARKEN FRÅN HALLANDS LÄNS LANDSTING,DEN SVENSKA STATEN ELLER FRÅN FOLKSAMS FÖRSÄKRINGSBOLAG.OCH CHEFEN FÖR SAMTAL.ÅKLAGAREKAMMAREN I HALMSTAD ANDERS JOHANSSON VILL INTE TRÄFFA MIG FÖR SAMTAL!JAG HAR VARIT PÅ POLISSTATIONEN IDAG 13/7 OCH TALAT MED JOSEFIN.
    OM BROTTEN.
    Kram från Anita


Lämna ett svar till Anita Boström Avbryt svar