Kategorier

Arkiv

Filosofins nödvändighet

Denna text bygger på material som Skvitt tidigare har skrivit. Huvudsakligen på inlägget med samma namn och publicerat på SOLIDARITETSTANKEN.

”Den människa som är alldeles obesmittad av filosofi går genom livet fången i de fördomar som härleder sig från sunda förnuftet, från de gängse föreställningarna i hennes eget tidevarv eller hennes eget land och från övertygelser som växt fram i hennes medvetande utan hennes förstånds medverkan eller samtycke. För en sådan människa blir världen gärna bestämd, ändlig, uppenbar; vanliga föremål väcker inga frågor, och ovana möjligheter avvisas föraktfullt.”

Citat Bertrand Russel.

Det här kan sägas mer kortfattat: Den oreflekterande människan accepterar vad som helst, bara det är invant. Den reflekterande människan ifrågasätter allt. Den reflekterande människan närmar sig allt med en filosofisk och kritisk inställning. De icke reflekterande människorna är maktens bästa stöttepelare. Historia och nutid har mycket att bjuda på.

 

Låt oss titta på en kulturkrock på 1500-talet.

Det handlar om europeernas möte med Mellanamerikas ursprungsbefolkning och jag tänker i första hand på conquistadorernas möte med aztekerna och deras religion.

Aztekerna hade en teokrati och dess högste ledare vid conquistadoren Hernán Cortéz möte med dem var Moctezuma (egentligen Moctezuma II, eller Moteuczoma Xocoyotl, men i väst mest känd under nämnda namn).

Religionen byggde, mycket starkt starkt förenklat, på en tro att gudarna var onda och måste blidkas med offer. Det största offret var människooffret.

Tenochtitlan.jpg

Längst upp på deras religiösa pyramider, teocalli, offrades människor levande genom att hjärtat skars ut med obsidiankniv och medan det ännu bultade stänktes blodet på teocallins väggar. Detta var så barbariskt i conquistadorernas ögon att det var outhärdligt att se.

I den maktkamp som uppstod när Cortéz försökte erövra aztekerriket och de övriga stammarna i nuvarnde Mexico straffades uppstudsiga indianer med att brännas levande på bål. Detta var så barbariskt i aztekernas ögon att det var outhärdligt att se.

 

 


 

Båda sidor var förvisso barbarer,

i våra ögon sett,

men de såg inte sitt eget beteende som särskilt anmärkningsvärt!

 

 


 

I nutid finns motsvarande exempel på blindhet inför det vanliga och invanda. Till exempel tron på att det behövs arbetsgivare, för ”vem ska annars ge oss jobb?”

Och dessa arbetsgivare man då vanligen tänker på är privata näringsidkare. ”Om inte VOLVO finns, om inte SAAB finns om inte ICA-ägaren har sin butik, vem ska då anställa oss?”

 

Få är de som tänker längre än så, om jag har rätt, och det har jag – efter erfarenhet från många diskussioner. Kanske förklaringen står att söka i följande citat

”Skolan skapar människor med just de värderingar och kunskaper som varje givet samhällssystem är betjänt av. Skolan skapar inga revoltörer!”


Men vi kan själva äga dessa fabriker och butiker.

Vi kan själva ta över dem och driva dem. Om det inte var så att två ting står i vägen.

Det ena är vårt invanda tankemönster i stil med ”tänkte inte på det!” eller än värre och rent korkat: ”vem ska anställa oss?”  

Det andra är statens repression och jag citerar:

”Ekonomi är därför det centrala i varje beskrivning av ett samhälle och kontrollen över ekonomin är också lika central. All historia om människans samhälle är historien om ekonomin och kontrollen över densamma.”

”Det är i det tidiga jordbrukssamhället staten som maktapparat uppstår. Den … fungerar som instrument för de härskande och deras behov.”

”Lagar stiftas och en dömande makt krävs för att upprätthålla efterlevandet, en repressiv organisation krävs. Allt detta garanterar en ojämlik fördelning av samhällets resurser, med därtill hörande privilegier och makt, och det sätt allt detta ärvs vidare.”

 

Det som står i vägen är alltså vår egen dumhet, inskränkthet, oförmåga att tänka i annat än invanda banor, helt i stil med aztekerna och conquistadorerna i exemplet ovan, å ena sidan – och å den andra, vår rädsla för statens repression till gagn för den bestående ordningen.

Vår dumhet bottnar både i att vi i skolan inte fick de rätta kunskaperna och i det faktum att borgerskapet förvanskar vårt språk. Jag citerar:

”Om borgarklassen alls talar om klasser, då talar den om inkomstskillnader, vilka ju är alltför uppenbara för att kunna döljas. Med borgerskapets klassbegrepp läggs dimridåer framför bakomliggande orsaker till viktiga förhållanden och faktiska maktstrukturer i samhället. De talar därför om underklass, medelklass och överklass.

Borgerskapet talar inte om klassers olika sätt att förhålla sig till produktionsmedlen och till ägandet av kapital. Det är sådant som skulle rita upp en helt annan verklighet, en verklighet att agera utifrån för de som saknar produktionsmedlen. Sådan kunskap och sådan medvetenhet är inte till gagn för deras intressen!”

Citerar: ”Ej sällan talas det om vårt samhälle som ett tjuvsamhälle. Många ser det så – just som ett tjuvsamhälle. Många ser på samhället, ser på orättvisorna, dömer ut samhället och önskar sig ett mindre otrevligt och mer rättvist samhälle.

Tyvärr finns det också många som ser samhället just så, men utan att det leder till större reflektion än ett konstaterande att vissa roffar åt sig oskäligt mycket. De inser alltså att de offrar sin del till de som tar för sig oskäligt mycket av kakan, men det stannar vid detta därför att de inte vet hur de ska förändra.

Folk tänker på miljonbonusar och att medan dessa utbetalas är det andra som utförsäkras, en del tvingas in i Fas-3, skola, barn- och äldrevård utsätts för privatiseringar som genererar vinster till ägare fast de vinstmedlen hade kunnat gå till verksamheten. Apoteken privatiseras och görs tillgängliga för profit medan rådgivande kompetens sjunker därför att mindre pengar satsas på en inte profitabel fortbildning för personalen om nya läkemedel, nya behandlingar, alternativa billigare synononyma preparat till lägre kostnad.

En del klarar inte sina räkningar, hamnar hos kronofogden, vräks och blir hemlösa. Andra lever i fashionabla villaområden, med bostäder större än de klarar av att städa, men kan för skattefinansierad hjälp skaffa sig piga med RUT-avdrag och se om sitt hus med ROT-avdrag. Du, jag, sjuka, utblottade, utförsäkrade och hemlösa betalar för detta med skatten.

Samhället är splittrat och uppdelat i ”klaner” av rika och fattiga, vars sociala kontakter är begränsade till rollerna var och en spelar.”

 

Och borrgerskapet förvanskar historien så att vi inget från den lär oss som kan gagna oss själva, jag citerar från samma inlägg: 

”Vi har sett hur skolan presenterar de historiska skeendena på ett sätt som av förklarliga skäl inte är till gagn för den icke dominerande och härskande klassens barn, men väl för det rådande samhället och att vissa historiska fakta väljs bort eller presenteras på ett luddigt och för vitala samband obegripligt sätt.

Historien kan användas för att bygga en teori om hur samhällen utvecklas och förändras, samt varför. Det kallas historieuppfattning och är ett viktigt komplement till annan samhällsvetenskap, med teorier om hur nutida samhällssystem fungerar i ett kortare perspektiv, samt vilka utvecklingssteg som i ett längre perspektiv synes möjliga, eller omöjliga.” 

 

Det borgerskapets hisroriker egentligen gör är detta (samma källa): 

”Det finns historiker som menar att historieuppfattning är något misstänkt, att historien inte kan användas på det sättet därför att sådana teorier bygger på, som de anser, en bräcklig grund. Istället ska alla fakta samlas in förutsättningslöst, så många fakta som möjligt. Det är inte svårt att se vilka som vinner på det ena synsättet respektive det andra. Den som vill förändra ser ett verktyg i historien och de teorier som kan byggas och de som vill bevara säger, ‘bevare oss från historieuppfattningens alla teorier!’


Faktum är dock ofrånkomligt: vi kan själva fatta alla de beslut som krävs för att driva en fabrik som VOLVO och en butik som ICA. Vi kan göra det i ett demokratiskt kollektiv och dela vinsten mellan oss och besluta hur överskottet ska fördelas! Vi vet ju vad vi ska göra, bara göra det vi varje dag gör på jobbet! Vi kan allt sammans, men ägarna kan inget av det vi gör! De spekulerar med sina aktier, inget annat! Kan det vara så svårt att fatta?

 

Det är detta det handlar om, jag citerar igen: 

”Allt som sker i samhället är i grund och botten avhängigt en ekonomi och all historia är historien om vår ekonomi och hur den är organiserad. Utan ekonomi, i vid bemärkelse, existerar inte ens liv, som tidigare har påpekats, och vi kommer aldrig runt ekonomins betydelse för hur samhället ser ut, hur det blev som det är och hur det fungerar eller utvecklas.

Så fort ett klassamhälle, inte i borgerskapets oanvändbara definition, har uppstått måste man i en historieanalys ta hänsyn till att den materiella produktionen dels går till att täcka alla kostnader för produktionen, dels hur det överskott som därefter återstår fördelas och används. Den sistnämnda delen kan vi kalla merproduktion.

Det är den merproduktionen som alla lever av som inte själva producerar. I det feodala samhället kan vi således urskilja adel, präster och borgare, enkelt uttryckt. I vårt moderna samhälle kan vi räkna upp förslagsvis en kulturarbetare, en soldat, en politiker, en aktieägare, en polis, en arbetslös, en åklagare, en pensionär, en lärare, eller kort sagt varenda en som inte är en arbetare i produktionen. Det är en indelning som inte tar hänsyn till vad vi har för uppfattning om dessa människor och hur de lever, endast beskriver hur mycket de kan leva på, och efter en mer ingående analys, på vilket sätt. Och det bestäms av teknisk utveckling och arbetets produktivitet.

Detta förhållande är dock ointressant i en borgerlig historiebeskrivning, därför att detta förhållande beskriver den överföring som sker från de produktiva till de ickeproduktiva samhällsklasserna och därmed dem själva!

Den i vårt samhällssystem gynnade klassen, borgerskapet, omintetgör sprängstoffet i klasskillnaderna genom den definition de har på dessa! Ty på lögner, manipulationer och duperande byggs och bevaras all makt. Gynnade slår vakt om sina privilegier på alla tänkbara sätt.

Ett sätt att förvilla och blanda bort korten är således att sudda ut betydelsen av ordet klass. Det har de lyckats med till den milda grad att det tyvärr idag krävs en förklaring av klassbegreppet. Ordets betydelse har borgarklassen förvanskat och oskadliggjort. De har stulit en del av arbetarklassens verkansfulla språk!”

 

Hur ska vi då på ett enkelt sätt förklara det vi aldrig fick lära oss i skolan, skillnaden i olika klassers sätt att förhålla sig? Jo, skalar vi ned det på en enkel nivå är ju saken solklar: 

”Vi kan då ta ett exempel som beskriver detta tydligt. Antag att det är ett evenemang med inträde. I kassan står två personer och köper tre biljetter vardera á 100 kronor. Den ene träffar strax sina båda vänner och alla tre går in och avnjuter skådespelet. Den andre ställer sig utanför ingången i hopp om att sälja biljetterna för 150 kronor. Oavsett om det lyckas eller inte så var hans avsikt aldrig att se på föreställningen, utan endast att använda sina pengar som kapital som skulle växa. Lyckas han är han framgångsrik, annars inte, men likväl ville han och försökte använda sina pengar till annat än konsumtion, nämligen att göra sig en vinst. Det är så kapitalismen fungerar, oavsett om vi accepterar det eller inte.

I dag styrs vårt samhälle av kapitalister, men givetvis kapitalister som spelar i en högre division än biljett-snubben.”

 

Det gäller att tänka fritt, självständigt och med en filosofiskt ifrågasättande inställning till sakernas tillstånd.

Vi kan i kraft av den fria tanken inse att det inte är aktieägarna som skapar värden, det är alla anställda, det är vi, det är du och jag!

Vad gör vi med denna förmåga till eget tänkande?

Går vi ut och försöker få våra bröder och systrar att tänka kritiskt, självständigt och tänka i termer av klasser och klasskamp? Gör vi någonsin klart för våra mindre filosofiskt lagda kamrater vad som menas med olika samhällsklassers motsatta och oförenliga intressen? Undervisar vi någonsin om det revolutionärt fruktbara språk som hör arbetarklassen till?

Fundrar vi någonsin på hur de partier som kallar sig arbetarparti, till exempel Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, dag ut och dag in vill få oss att lyssna på dem utan att de en enda gång talar om klasskamp, eller ens lyssnar på oss?

Vi borde göra det! Och vi borde fundera på om de här partierna verkligen vill kasta omkull borgarklassen och störta den från makten, när de aldrig talar om klassernas inbördes kamp om oförenliga intressen och när de aldrig talar om hur folket ska erövra den verkliga makten.

Vi borde fråga oss: Kan den ägande klassen röstas bort med ett parlamentariskt system? Om svaret på frågan är ”Nej!”, då måste vi fråga oss vilka alternativa metoder som står till buds!

 

Vad måste människan?

Varje människa måste äta. Varje människa måste ha kläder och bostad och människan måste ha råd att reproducera sig och kunna ta hand om sin avkomma. Detta är elementärt.

Människan måste alltså skaffa sig föda och numera kommer den mest från den brukade jorden. Hon måste bruka denna jord, alltså utföra ett arbete.

Människan måste ha kläder och kläder måste därför tillverkas. Hon måste således producera, utföra ett arbete.

Människan måste ha bostad och hon måste således bygga dessa bostäder. Det är ett arbete.

Mat, kläder och bostad kräver att människan har vissa produktionsmedel, plog, nål, murslev osv. Men inget säger att dessa produktionsmedel måste ägas av vissa personer privat. Och inget säger att dessa personer ska äga produktionsmedlen i eviga tider och köpa kraft av de som inte äger plog, nål och murslev eller andra produktionsmedel.

Produktionsmedlen kan ägas kollektivt och kollektivt kan det bestämmas över produktionsmedlens användande och kollektivt kan det beslutas om att dela rättvist sinsemellan de värden som med arbete och produktionsmedel skapas!

 

Vi kanske bör filosofera!

Det är inte ägandet som producerar! Är det svårt att fatta?

 

Ett sista citat:

”Under tidig medeltid hade nästan ingen pengar och framför allt, de som hade förvarade dem på kistbottnen!

När pengar väl användes var det för konsumtion. Kyrkan smyckade sina kyrkor på allehanda sätt och adelsmannen köpte in dyra viner och kryddor. Men mest bytte man det ena mot det andra. Ingen använde sina pengar som kapital. Vi hade ingen kapitalism, med andra ord.

Hela filosofin på den tiden motsatte kapitalismens idé. Enligt kyrkan, som var alltings normgivare på den tiden, var alla människors handlingar goda eller onda och den som vann något i en affär begick en ond handling. Den som lånade ut en bit bröd skulle inte ha mer än just en bit bröd tillbaka. Samma sak gällde pengar. ”Vad gagnar det en människa om den vinner hela världen, men förlorar sin själ?”

Det är en intressant fråga och på den tid när handeln var liten var det lätt att leva efter den regeln. Det förekom alltså ingen kapitalackumulation. Det var samma moral i umgänget vänner emellan som i affärslivet. Ingen skulle tjäna något på en affär eftersom det då alltid var någon annan som förlorade.

Sedan dess har samhället varit i ett tillstånd av moraliskt fritt fall!” 

Annonser

6 kommentarer on “Filosofins nödvändighet”

  1. HEMIMAMMA skriver:

    Jag tummar och tackar!! Så som jag mår just nu upplåter jag gärna min plats i Solidaritetstanken idag till att du publicerar detta där också…Hemikram

    • skvitt skriver:

      Jo, men det kan jag inte. Det är ju ett inlägg som redan är publicerat där, men nu på byggt. Det ser illa ut dra det i repris, liksom.Krya-på-dig-kram!/Skvitt

  2. Maria de Suède skriver:

    Det är sà självklart egentligen, vi skulle lätt kunna driva kollektiv där vi delar pà vinsten.Visst ett företag har ju kostnader, som en familj, det behövs en inkomst för att betala kostnaderna, men det sker i större skala hos företag… Sen att det finns ekonomiska intressen utanför företaget som inte intresserar sig för de anställda, det är bara vinsten som är intressant… Jag kommer att utveckla det här pà min fackliga blogg…Kram & tumme för ett bra inlägg

    • skvitt skriver:

      Följ då gärna också min lilla serie på SOLIDARITETSTANKEN: Vårt samhälles utveckling.I nästa vecka, på onsdag, ska jag gå igenom varifrån kapitalet till industrialiseringen kom från. Det blir väl först till att beskriva hur kapitalismen uppstod. Jag har inte skrivit det än, så vi får se vad det blir av det.Kram du också!/Skvitt

  3. […] Bonuslänk 3 Share this:TwitterFacebookMerStumbleUponLinkedInRedditDiggSkriv utE-postLike this:GillaBli först att gilla denna post. […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s