Kategorier

Arkiv

Girighetens samhällsskick

Privata företag konkurrerar som bekant med varandra. 


Den som tar fram en produkt till lägst kostnad är den som kapar åt sig marknadsandelar. Det är elementärt!

Det finns många sätt att minimera kostnaderna. Till exempel att automatisera, vilket alltid handlar om att minimera antalet arbetare som man behöver och det spär så klart på arbetslösheten. Utan att gå in på det för mycket kan ju tilläggas att om arbetslösheten likväl inte stiger beror detta på nyetableringar och utökad verksamhet.

Att minska kostnaderna för råvaruinköpen är ett annat sätt, vilket strax ska utvecklas en aning ytterligare.

Att driva upp arbetstakten är ännu ett sätt att öka konkurrenskraften. Det innebär att arbetare får slita mera för samma lön. Kanske folk till och med får förslitningsskador, blir sjukskrivna och sedan utförsäkrade på grund av denna dans kring guldkalven och på grund av guldkalvens politiker – alliansen.

Att pressa tillbaka lönerna är också en möjlighet. Ja, till och med åsidosättande av säkerheten förekommer och brukar sällan kosta särskilt mycket ens vid dödsfall!

 

Så ser spelreglerna ut och dessa kan ingen ändra på i rådande samhällssystem.

 

Är företagsägarna giriga? Kanske inte som personer, även om det också förekommer. Men de är giriga i sin egenskap av företagare. De har nämligen inget val. I annat fall blir de utkonkurrerade!

 

Tillbaka till råvarukostnaden. Den lyder samma spelregler. Den som kan ta fram den billigaste råvaran vinner konkurrensen. Och hemligheten är automatisera, pressa upp arbetstakten, samt sänka lönerna.

 

Låt oss ta den nyligen avslöjade Ingvar Kamprad. Världens rikaste man, god för någonstans mellan 400 och 600 miljarder. Hade han inte varit girig hade han suttit på en liten fabrik i Älmhult än i dag!

 

Några ord om hur lönerna sätts: du tror kanske att det är i förhandlingar mellan facket och företaget, eller branschen. Och då du trodde fel! Lönerna sätts efter principen tillgång och efterfråga och brukar benämnas löneglidning. För en sak klarar sig inte företagen utan, arbetskraften. Finns inte tillgången måste företagen locka med högre lön!

Så var det med den fackliga kampen! Den går ärenden i företagens intressen. Det kan vara svårt att genomskåda, men det kanske mest uppmärksammade fallet är den stora gruvstrejken 1969, där facket manade till återgång till arbetet. Det gjorde de fackliga företrädarna med sådan iver att de blev blå i ansiktet!

 

Så vad ska folket göra? Jo, kasta detta girighetens samhällsskick över ända. Men lätt är det inte och till det kommer jag strax.

Försäkra dig här.jpg

Först ska en fråga besvaras: vad är en stat?

En stat är inte ett lands territorium, fast många tycks tro det. En stat är uppbyggd av organisationer som står för olika delar i samhället, som infrastruktur, utbildning, polisiära funktioner, domstolsväsende, lagstiftning och militär, för att ta några exempel. En stats uppgift är att sköta vissa gemensamma intressen i ett land.

Ett land är det territorium som en stat kontrollerar, antingen via landets egen regering eller av en ockupationsmakt. En stat är således en maktorganisation, inte ett land.

En stat utövar sin makt bland annat så att en ekonomisk ordning råder. Den makten utövas genom lagstiftning. Genom de lagar som har stiftats kan företagen tillåtas agera så som ovan har nämnts. Det beror på att lagen ser till den klass som har det ekonomiska inflytandet och därmed landets reella makt (här en länk till de som inte har makt!). Det är i den klassens intressen lagar och förordningar stiftas.

 

Vad är då en klass?

När vi talar om klass, bör vi först kika på språket. Skälet till det är att det numera finns många som inte vet vad som menas med klass. Så låt oss gå till mitt inlägg om borgerskapets språk.

Jag citerar mig själv, men läsa hela texten genom att klicka på länken ovan: 

”Du säljer alltså din kompetens och tid och detta är vad du får betalt för. Du skapar ett värde under den tid du säljer och den kompetens du utövar under den tid du avlönas för. Detta värde överstiger den kostnad arbetsgivaren har för den tid han köper dig och dina tjänster. Det värdet tar arbetsgivaren och stoppar i sina egna fickor. Det kallas vinst.”

Detta rådande förhållande är helt OK inom ramen för vår lagstiftning, därför att det är borgerskapets makt och lagstiftning som gäller. Och den är orättvis och utan jämställdhet mellan klasserna. Ibland blir den rent befängd när vissa ekonomiska intressen ska bevakas med lagens hjälp!

 

Två klasser!

I vårt samhälle har vi en majoritet av befolkningen, och det är arbetarna, arbetarklassen. Denna klass säljer sin tid för att utföra arbete. Denna klass har inga produktionsmedel, vari inbegrips, fabriker, gruvor, banker och butiker, för att nämna några. I politiskt-ekonomiskt hänseende kan den därför kallas egendomslös, proletariat.

Den andra klassen köper arbetarnas tid och låter dem arbeta och därmed, till exempel omvandla råvaror till färdiga produkter.

Dessa två klasser har oförenliga klassintressen. Det står helt klart om man använder denna definition på klass. Men borgerskapet skräms för denna för arbetarklassen användbara klassdefinition. I deras språkbruk talas det därför om ”överklass”, ”medelklass” och ”underklass”, vilket inte på något sätt förklarar ägandeförhållanden och maktstrukturer i samhället.

 

En titt på världen och historien.

Just nu pågår som bekant revolter i Mellanöstern. Folk ifrågasätter Mubaraks regim i Egypten och Jemens regent Saleh. De kan och kommer med all sannolikhet att få lämna ifrån sig sina ämbeten. Men påverkar det maktstrukturen?

I värsta fall införs islamistiska styren och sharialagar.

Än lever medeltiden.jpg

I bästa fall ett flerpartisystem som kommer att kallas demokrati.

Men hur kommer ägandeförhållandena att påverkas? Med största sannolikhet inte det minsta, eller högst marginellt. Det är alltså inte lätt att störta en härskarklass över ända. Den biter sig fast och det sista den kan ta till är militära maktmedel. Mubarak gör det, om än utan att erkänna det. I Sverige skedde det senast i Ådalen 1931

 

Som en röd tråd!

Vart vi än ser oss om i världen och i historien, så ser vi denna girighetens samhällsskick och dess målmedvetna metoder att med lagar, poliser, militärer, propaganda, historieförfalskning, officiell glömska, dementier, undervisning, censur, underhållning och språkkontroll klamra sig fast vid makten. 

Demokrati.jpg

Arbetarklassen är dock som en vulkan. Den vilar länge mellan utbrotten, men de kommer, ty arbetarklassen behöver ingen borgarklass. Borgarklassen behöver dock arbetarklassen. Och kampen mellan dessa klassers oförenliga intressen kan inte vara för evigt.

Dagens tavla - kapitalism.jpg


Skvitt lägger till en bonuslänk!


4 kommentarer on “Girighetens samhällsskick”

  1. HEMIMAMMA skriver:

    Tack för ett välskrivet inlägg. TummeHemikram

  2. Megapax skriver:

    Mycket bra!! Du fick med allt! 😉 Jag tror att vilket slags system man än har, så kommer dess effektivitet att avgöras av hur väl de människor fungerar som ingår i det. Och de som borde ha makt de behöver den inte..och däri blir dilemmat.

    • skvitt skriver:

      Nu beskriver jag bara sådant som har hänt eller sker just nu. Och det är ju så som det fungerar. Därför handlar det inte om åsikt, det är till och med ointressant vad tycker och gillar. För att ta en analogi: är bilen röd, då är den röd oavsett om jag gillar färgen eller inte och att den är röd kan inte kallas en åsikt.Så är det med min beskrivning ovan.Detta gäller även för påståendet att arbetarklassen är en vulkan som ibland får sina utbrott. Och så är det med påståendet att när två klasser har motstridiga intressen och den ena klassen inte behöver den andra klassen, då är inte heller en åsikt. Det är ett faktum oavsett vad vi tycker i frågan!Men vad jag tycker, om den saken verkligen är intressant, är att först då kan rättvisa, jämlikhet och verklig demokrati byggas. DET är en åsikt!Hur samhället en dag kommer att se ut, när borgerskapet har förpassats till historiens skräpkammare tror jag inte vi ska sia om. Det är att bygga utopier, vilket i och för sig kan vara stimulerande för fantasin./Skvitt


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s