Kategorier

Arkiv

Skvitt*s Weekly Cyber Hug Award

Ja, ibland har jag, som ni som följer Skvitts skriverier lite mer regelbundet, lyft fram vissa förtjänstfulla bloggare. 

Och varför inte. Är det bra, så är det och att då göra reklam för dem är inte mer än rätt. En bra blogg ska ha publik, så enkelt är det.

Skvitt instiftar nu ett pris för veckans bloggare, eller veckans inlägg, eller pris för den bloggare som av särskilda skäl har gjort sig förtänt av en cyber-kram. 

Priset som är tänkt att delas ut på söndagar heter SKVITT’s WEEKLY CYBER HUG AWARD 

Skvitts weekly hug award.jpg

Förslag på kandidater kan lämnas som kommentar här och fortsättningsvis på de inlägg som varje söndag presenterar veckans vinnaren!

Skvitt förbehåller sig rätten att vara enväldig domare!

(Åh vad jag gillar att få bestämma för en gångs skull!)



Lite Wikilogik

Den fria pressen skall inte stå på statsmaktens/åklagarens sida, utan på den enskildes när statsmakten begår övergrepp.

Det är en idé från den franska revolutionen.

Nu förhärskande idé om att journalister skall sätta fast folk är, om än aldrig så fint feministisk, från den ryska revolutionen.

Ja det är så han skriver, Jan Guillou. Klicka på texten och läs alltsammans.

När ni nu har klickat på texten och läst den så förstår ni alltså att det handlar om Billy Butt. Och att allt talar för att han är oskyldigt dömd.

(”Billy Butt är oskyldig till våldtäkt. Domen från 1993 på fyra års fängelse är felaktig och, med tanke på hur den byggdes upp, ett justitiemord. Redan när domen avkunnades fanns det skäl till tvivel. Som våldtäktsoffret som vittnade om hur hon först blivit våldtagen av Billy i Stockholm och senare sökte upp honom i London för att naken krypa ner i hans hotellsäng och, givetvis, bli våldtagen igen. Varefter hon presenterade honom för sin bästa väninna. Eller målsäganden som berättade hur hon steg upp, gick ut i badrummet och avlägsnade en tampong i stället för att låsa in sig och därefter återvände till sängen så att våldtäkten kunde fullbordas. Domen vimlar av sådana orimligheter.”)

Nu är väl det inget särskilt uppseendeväckande. Det vimlar av oskyldigt dömda människor både här och i hela världen. 

För övrigt är det fenomenalt skickligt skrivet av Jan Guillou, när han lyfter fram kompetensfrånvaron hos domstol och resten av rättsväsendet, bestående av människor med likartad, välordnad och bristfällig livserfarenhet, samt sviktande mentala gåvor.

(Det begrep inte Stockholms tingsrätt. Tvärtom höll domstolen för otroligt att unga kvinnor frivilligt skulle gå i säng med en 40-årig man med ett ”särpräglat utseende”, svartskalle alltså. Således måste samtliga kvinnor i målet ha blivit våldtagna. Det är ett lika naivt som okunnigt resonemang från domare som vet intet om vissa av nöjesvärldens hårda villkor och inte ens hört talas om filmfestivalen i Cannes.)

I de raderna ligger mycken sanning. När sedan Jan fortsätter och berättar om hur det gick till, då börjar vi närma oss det jag vill ha sagt. Men först Jan igen.

(När den första polisanmälan kom grep Expressen in och ordnade nya anmälningar att skriva om, så att uppståndelsen växte, så att Expressen kunde få fram ännu fler anmälningar att skriva om. Till slut hade 24 unga lurade kvinnor ställt sig i hämnarkön.)

 

Det är ju så att just nu kommer man att osökt tänka på Julien Assange. Vad får åklagaren att slå till med järnnäven, alldeles i onödan? Och vad gör pressen för att lyfta fram denna onödiga järnnäve och motivet till att åklagaren använder den?

Som Jan skriver: Den fria pressen skall inte stå på statsmaktens/åklagarens sida, utan på den enskildes när statsmakten begår övergrepp.”

Pressen gör mycket lite när det gäller att rota i anledningen till anklagelserna! Pressen skriver nästan ingenting alls. Men det är ju så att Julien har fått hela fasaden på etablissemanget att krackelera och rasa samman!

Helt uppenbart är det mera troligt än att det är en komplott snarare än våldtäkt som ligger till grund för anklagelserna.

Pressen ligger lågt istället för att dra fram fakta som faktiskt vem som helst kan ta fram bara man söker på nätet. En amatörjournalist klara att förklara den bakgrund som faktiskt finns, bara man snokar. Men sådant, som det här, sammanställer inte pressen. (Jag vill särskilt lyfta fram en mening som synpunkaren skriver i avsnittet som länken ovan pekar på och som handlar om palmemordet: ”Att det fick bli på det här viset beror bland annat på att den socialdemokratiska kärnan styrde och ställde i bakgrunden, allt för att städa undan alla bevis mot den underrättelsetjänst som stod bakom planeringen och utförandet av mordet och sannolikt i samarbete med den socialdemokratiska inre kärnan.”)

Det skrevs 24 augusti. Sedan dess har det kommit fram mera som får bilden att klarna betydligt: Sossarna ville ha PR-hjälp av jänkarna för att rädda de dåliga opinionsläget inför valet!

 

Efter alla dessa självklarheter är det dags att titta på kronologin i det här! 

Och eftersom jag tidigare har redogjort för den och en hel del därtill, som är relevant i sammanhanget, så får ni länken här.

Och vill ni inte läsa allt, så OK, här är kronologin.

Julien Assange har uppnått en ålder av 39 år utan att tidigare ha begått något brott, det är viktigt ha i minnet! 

2006 grundade han Wikileaks.

Och i juni 2010 vill USA ha tag i honom för alla avslöjanden han har gjort.

Det börjar närma sig val i Sverige och Socialdemokraternas låga opinionssiffror skrämmer dem.

Socialdemokraterna ber USA om PR-hjälp.

Den 14 augusti står den kristna socialdemokratiska broderskapsrörelsen som värd för det seminarie där Julian Assange är inbjuden att tala. Presskontakt är Anna Ardin, som tillbringar natten till den 15 augusti tillsammans med Julien.

Den 19 augusti lämnar Anna in en våldtäktsanmälan mot Julien till polisen. Dagen efter säger jouråklagare Maria Häljebo Kjellstrand till media att det handlar om våldtäkt på sannolika skäl, detta utan att ha hört Julien om saken.

(Eventuellt kommer jag att uppdatera detta inlägg senare och lägga till lite mera fakta, men just nu har jag inte tid.)

Vad, det är frågan man måste ställa sig, hade ett svenskt oppositionsparti att erbjuda USA för hjälpen man bad dem om? Pengar stod säkert inte högst på listan, särskilt inte vid just denna tid, efter att Julien Assanges Wikileaks nyligen (26/6 2010) hade släppt 90000 hemliga dokument.

USA i taket.jpg

Detta är ett samband som en normalt funtad människa inte kan blunda för, men åklagaren lyckas uppenbarligen! Så även HD! Trots allt! Trots allt!

Senaste nytt just nu, 2010 12 02 12:00!