Kategorier

Arkiv

Haiti och …

Haiti har drabbats av en fruktansvärd katastrof. Många dödsoffer och ett ofattbart lidande.

Hela världen känner med folket.

Nu till den filosofiska frågan, utan att för den skull förringa lidandet i Haiti:

Är den enskilde individens lidande lättare att bära bara för att många andra lider lika mycket?

Skulle du själv trösta dig med att andra har det lika olidligt som du själv om du inte har mat för dagen, till exempel?

Känner du hungern mindre för det i så fall?

Nej, så är det inte, så är det inte!

Koncentrationsläger, Tyskland, andra världskriget: tänk dig att du sitter där och räknar de brödsmulor som är maten för dagen. ”OK, men alla andra har lika få brödsmulor som jag, så det är OK. Vi är ju sex miljoner om samma öde!”

Skulle du tänka så när magen knorrar?

Antagligen inte.

Haiti, en naturkatastrof av gigamått.  Det uppmärksammas och har ett nyhetsvärde av stora mått, så klart. Vi lider med dem.

jordbävning.jpg

Men för den enskilde individen kan annat vara minst lika stort lidande. Som det jag tog upp i förra inlägget. Läs det, för jag har uppdaterat det. Det behövde redigeras om en aning.

Och det handlar om ett lidande som inte framkallats av en naturkatastrof utan av ett medvetet pennstreck! Det behövde inte inträffat alls, men inträffade pga ett beslut, medvetet sådant till och med!

Tänk på det!


Nytt ord: "Försäkringssesjälvmord"

Nyordsbildning är inget nytt. Det är spännande, många gånger. Det berikar språket och därmed vår förmåga att uttrycka oss.

Ett nytt ord känns dock mer än skrämmande därför att bakom det döljs en tragik som inte borde finnas. En tragik som inte beror på naturkrafter som vi inte rår över, jordbävning, oväder, vulkaner och tsunamis för att nämna några.

Det är en tragik som inte ens beror på olyckshändelse.

Nej, det är en tragik framkallad av kallt beräknad cynism och verkställt genom ett politiskt beslut, som inte ens är ekonomist nödvändigt.

Ordet är FÖRSÄKRINGSKASSESJÄLVMORD!

Vila i frid - ej förjäves.jpg

Det är en djup tragik som ligger bakom ett så drastsiskt beslut! Och för efterlevande är det en sorgens börda som är omänsklig att bära.

Citat: ”Att förlora en vän är svårt.
Att förlora en livskamrat är svårare.
Att förlora sitt eget barn är ännu svårare.

Att ens eget barn tagit sitt liv är en börda som måste vara mer än man orkar bära.
Ödet kan vara synnerligen grymt ibland.

Kan det bli värre?
Ja, det kan det. När man vet att en djävulens dotter ligger bakom då är bördan tyngre än vad någon borde få bära ensam.”

Sådant där begriper sig inte egocentrerade borgare på. För dem är mammon det enda som uppslukar dem i deras näst intill psykopatiskt egocentrerade värld.

Vi behöver det arbetande folket, inte tu tal om det. Vi behöver däremot inte arbetslöshet. Hjälp därför de arbetslösa in på banan. Lägg resurserna där och låt döende få dö utan extra och onödiga bekymmer!

                          

Men vi behöver också social trygghet och vi behöver ha rätten att slippa arbeta när hälsan inte står oss bi. Och en sådan sak rår vi inte över.

Nu riskerar folk att gå svältdöden till mötes om tillfrisknandet inte sker inom stipulerad tid. Eller välja självmordets utväg! Mer här!

När pengarna tas ifrån oss, då finns bara ett sätt att undvika svältdöden – suicid! Och det blir så tack vare ett medvetet beslut från regeringen. Det kan drabba vem som helst, dig också. Om du inte tillhör de besuttna, vill säga.

Nu är detta regeringsbeslut om utförsäkring inte ett olycksfall i arbetet. Nej, det handlar om en mycket medveten politik, som har genererat ännu ett nytt ord: SOCIALTJÄNSTSJÄLVMORD. Läs gärna mer om den saken här.

Det här kan drabba alla som inte tillhör den minoritet som regeringen företräder. Om man inte lever på arbetsfri inkomst, aktier och andra förmögenheter som genererar intäkter utan att den som åtnjuter dessa vinster behöver slita i sitt anletes svett för att erhålla denna profit eftersom det är andra som i själva verket har skapat värdena!

 

Arbete o kapital.jpg

För varifrån kommer dessa värden egentligen? Ställ dig den frågan.

 Låt mig ta det exemplet som är allra lättas att förstå:

Guld är mycket värt. Och man tar det ur berget. I berget har guldet inget som helst värde. Det måste brytas och det måste förädlas innan det får ett värde. För att det ska kunna ske krävs vissa investeringar och det finns alltid några som har råd med dessa investeringar och för detta vill de ha ersättning. Det är inget konstigt i det.

Men vem gör själva arbetet? Jo,det gör betalda arbetare.

De föds fattiga och dör utan att ha blivit särskilt mycket rikare under ett helt liv av arbete, men sjukdomar, stendammslunga och förslitninga plus gud vet vad, det får de över måtta! 

Men den som investerade dör än mer förmögen tack vare att han antagligen hade en rikedom redan när han föddes.

Lidingömiljonvilla.jpg Obs, inget samband med texten i övrigt!

Den rike behöver inte ens sjukskriva sig om han blir sjuk.

profit-pengar.jpg

Pengarna genereras oavsett hans hälsotillstånd,så länge arbetarna jobbar i hans gruva. Så ser verkligheten ut och vi kallar det klassamhälle, där vissa köper arbetskraft på den marknad där den fattige endast har sin arbetskraft att föra till torgs.

Sättet att undvika att svälta ihjäl när man har utförsäkrats enligt vår regerings fattade försäkringsregler heter SJÄLVMORD.

Det är de svagaste i samhället som drabbas och det visste regeringen redan från början!

Vi tvingas att bli SJÄLVSPILLINGAR, som det en gång kallades och var förnedrande, oacceptabelt och olagligt, samt medförde att man inte fick vila i vigd jord.

Regeringen har skapat en ny företeelse och den har fått ett talande ord: FÖRSÄKRINGSSJÄLVMORD. Och det har nu också fått ett ansikte!

 

Ord finns. Alla är inte rumsrena, men säger så mycket ändå.

Kluven tunga i mitt parti.jpg

ORDBAJSERI  är ett sådant. Här är ett exempel på tomgångsprat utan förplitigande:

”Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson kan inte kommentera fallet med Mari-Louise. Men i ett skriftlig svar till SvD.se säger hon att det ”alltid är en stor tragedi när en människa väljer att ta sitt liv” och att det är viktigt att samhället fångar upp självmordsbenägna personer.

– Varken jag eller någon annan känner till alla omständigheter som ligger bakom det fall som nu uppmärksammats. Och det går heller inte att dra några säkra slutsatser utifrån ett enskilt fall. Det viktiga för mig är att se till att vi har en trygg och säker sjukförsäkring, att människor möts med respekt, att det finns stöd och hjälp och en aktiv rehabilitering, skriver hon.” (Källa.)

Eh! Rimmar illa? I vart fall en tom utsaga, så kallat inehållslöst orbajseri helt utan empatiska spår! Var finn deltagandet? var finns det mänskliga? Var finns den genuina inlevelsen? Är det inte bara ett torrt kallt, kyligt politikerspråk med enda önskan att rädda det egna anseendet? Jo, visst, här finns bara känslokyla och byrokratispråk. Här finns bara medmänklighetens totla avsaknad! Här infinner sig bara en aha-upplevelse: som om jag hörde en psykopat tala!

Och man kan koppla samman obajseri med empatisk oförmåga och lägga till en passande urskuldande brist i begåvning, som dock antagligen inte finns där, men som passande nog kan låtsas, utan att det egna självförtroendet rubbas lika lite som det låter sig påverkas av den avsky vi vanliga normala människor känner inför sådan som denne:

”Gunnar Axén (M), ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, tror inte att det finns en koppling mellan självmord bland psykiskt sjuka och sjukförsäkringsreglerna.

– Kvinnan i reportaget har varit vid psykisk ohälsa en längre tid och blir upprörd över ett brev från Försäkringskassan. Men huruvida det är brevet eller inte som är den utlösande faktorn kan ingen veta egentligen. Jag tror man ska vara väldigt försiktig när man speglar den här frågan, eftersom det skapar en onödig oro hos människor, säger han och fortsätter:

– Vi har många vittnesmål om människor som lyssnat på de höga tongångarna i debatten och blivit oroliga, men som när de fått klart för sig om vad som verkligen gäller blivit lugnade och istället ser möjligheter.”

Politiken fortsätter skörda liv och frågan är då: Är de psykopater?

Kanske inte, kanske. Men lika egocentriska!