Folkmord, förtryck, olja och pressfrihet

Publicerat: 6 december, 2011 | Författare: skvitt | Postat i: Företag, Folkmord, Moderaterna, Politik, Politiska personer, Rättssäkerhet, Rättsväsende, Världen | Tags: Adolf H Lundin, Affärer i blod och olja. Lundin Petroleum i Afrika, Afrika, Afrikagruppern, Aftonbladet blogg, aftonbladetblogg, Anna Gustavsson (V), apartheidregimen i Sydafrika, barnsoldater, befrielserörelse, carl bildt, Carl Schlyter, diktatur, Egypten, EPRDF, Etiopien, EU, fängslad, folkmord, folkrättsbrott, Forum Syd, Fosiya Abdirahman, GAB, guld, Human Right Watch, Internationella åklagarkammaren, islam, jävig minister, Johan Persson, journalister, Karin Gregow, Kerstin Lundell, kongo, korruption, libyen, Lundin Petroleum, Maj Wechselmann, Marja Wolpher, Martin Shibbye, mänskliga rättigheter, mördad, misshandlad, moderaterna, Ogaden, oljeintressen, ONLF, pressfrihet, Somalia, Somaliregionen, Storbritannien, sudan, Sverige, Syrien, Tigrayan Peoples Liberation Front, torterad, tortyr, TPLF, Tyskland, usa, Våldtagen, våldtäkt | 11 kommentarer »

Se sanningen!

”Ogaden är ett omstritt område i sydöstra Etiopien vid gränsen till Somalia, i den sydöstra delen av Somaliregionen. Området, ett 500-1 000 meter högtstäppland, är glest befolkat av somalier, som traditionellt sett har livnärt sig som nomadiska herdar. Ogaden har inga större städer.” / Wikipedia.

”I dag återupptas rättegången i Etiopien mot de två svenska journalisterna Martin Shibbye och Johan Persson. Journalisterna greps i somras i Ogaden, ett område där Lundin Petroleum (länk inlagd av Skvitt) utvunnit olja. Lokalbefolkningen känner väl till de övergrepp som begåtts för att utländska oljebolag ska kunna bedriva sin verksamhet i Ogaden, skriver dagens debattör. Det borde också Lundin Petroleum och den tidigare styrelseledamoten Carl Bildt ha gjort.”

Länk till Carl Bildts blogg, för den som känner för att läsa det denne självgode, hänsynslöse och adlige excentriker vill ge luft åt.

Att här inskjuta att adeln aldrig haft annat än ett undersåtars utnyttjande som sitt levebröd i snart tio århundraden är väl tämligen onödigt. Men det har format generation efter generation att se det som ett självklart och legitimt levnadssätt och det är därför svårt för dem till adeln hörande människorna att själva som individer ifrågasätta orättvisor. Den parasiterande livsstilen är nedärvd, kulturellt förankrad och framkallar inga som helst betänkligheter, dåligt samvete eller ånger- och skamkänslor. Påpekanden härom bemöts därför helt naturligt och samvetslöst med lögner och förnekanden, så som en nedärvd och betingad reflex. Man kan därför inte begära att den här, herr Carl Bild, ska förstå sig på sådant som är den vanlige människans vardag av umbäranden. Att verka inom Moderaterna blir därför en absolut självklarhet.
Detta skall inte förväxlas med psykopati, trots att likheterna är slående.

Att förena adelns historiskt nedärvda känsla av ”gudomligt otadliga rätt” att härska och förtrycka med kapitalismens än mer hänsynslösa våldtäkt på allt som kan underkastas profitens snöda vinning är en katastrofal kombination. Det är förklaringen till att inget annat parti än Moderaterna kunde komma ifråga när Carl Bildt i unga år valde att engagera sig politiskt.

Martin Schibbye och Johan Persson i Etiopien har gjort mycket mera för människorna i Ogaden och andra ställen där Lundin petrolium agerar genom att de greps, än om de inte hade blivit gripna och åkt hem och skrivit sitt reportage. Vad som sker i tredje väldens allra fattigaste länder är inget som intresserar våra medier.

Däremot är två svenskars öde en angelägenhet för media att lyfta fram. Det intresserar oss så mycket att det säljer lösnummer. Därmed ger det klirr i kassan för dem som valt att leva på att förmedla väl valda, inte alltför kritiska nyheter, som skulle kunna motarbeta det orättfärdiga system de hyllar och som garanterar deras välstånd på andras bekostnad!

Det sipprar ut en liten dunst av ruttenhet i världen tack vare att svenskarna greps, men fokus ligger på svenskarna, trots allt. Vad som sker med befolkningen i Ogaden kommer i andra eller tredje hand. Det är medias prioritering!

Martin Schibbye och Johan Persson är privilegierade. Deras rättegång följs av världspressen, till skillnad från innevånarna i landet, vars rättssäkerhet är helt obefintlig.

Etiopien visar nu upp en propagandabild av sig självt, sägandes: ”vi är en rättsstat!”, vilket är så långt någon kan komma bort från sanningen i detta korrupta land som tar mutor från bland annat Lundin petrolium och som försvaras av vår egen utrikesminister Carl Bildt.

En minister får aldrig ha egna intressen i frågor den har inflytande över. Jäv kan då alltid ifrågakomma och det är snarare oundvikligt. Vad gör just denna affär fri från sådan misstanke när heder och moral uppenbarligen lyser med sin frånvaro – av hävd och nedärvd kultur, som som bör framgå av det ovan sagda?

Som en röd tråd i Carl Bildts personliga och privata affärs- och oljeintressen går dessa hand i hand med hans utrikespolitiska gärning, dock utan att det får några konsekvenser, vilket visar på vårt politiska etablissemangs totala moraliska sönderfall och korrupta värdegrund, allt från den yttersta högen till det som ska låtsas vara vänster.

Ogaden, vad sker egentligen där?

”Jag har tänkt mycket på det där som Carl Bildt sa i Almedalen tidigare i år, om att UD avrått från resor till Ogaden. Det är ju en rekommendation för turister. Men att säga så om journalister är konstigt. Och nu är det ju så att Etiopiens regering inte bara förbjuder journalister från att resa in i Ogaden, inte heller Human Rights Watch och andra människorättsorganisationer tillåts komma in i området. Det betyder förstås att regeringen har något att dölja.” /Fosiya Abdirahman och Kerstin Lundell,  AB Deabatt

(DEBATTÖREN Fosiya Abdirahman, 28, Borås, utbildad i juridik. Kerstin Lundell, författare till boken ”Affärer i blod och olja. Lundin Petroleum i Afrika”.)

EXPRESSEN, med anledning av ovan nämnda bok: ”Imperiets grundare Adolf H Lundin var en hårt arbetande, målmedveten och revanschlysten man som på kort tid byggde upp en imponerande förmögenhet.

Men så var hans affärsidé att göra affärer i högriskområden. Det betyder i klarspråk diktaturer och krigsdrabbade regioner. Han är inte ensam om metoden. Även vapen- och knarkindustrin utnyttjar människors utsatthet och konflikter för att göra snabba cash.

Journalisten Kerstin Lundell har kartlagt och följt Lundins affärer från affärsidé till platserna där oljan pumpas fram. Bokens titel Affärer i blod och olja ger en klar bild av priset för det svarta guldet. Det är våldtagna kvinnokroppar, trasiga barnsoldater och nerbrända byar som möjliggör miljardvinster som senare pumpas in i svenska fickor för uppköp av eleganta auktionshus. Intervjuerna med de våldtagna och lemlästade kvinnorna är stark och skakande läsning.”

”En stat som inte tillåter tillträde för journalister och stänger ut hjälporganisationer, bör granskas. I stället har Etiopien varje år fått hundratusentals kronor i bistånd av Sverige, skriver Fosiya Abdirahman och Anna Gustavsson (V)

Lundin Petroleum, en korrupt statsledning och Carl Bild – den perfekta kombinationen!

Länken ovan går till  Daniel Swedins Debattartikel där han bland annat skriver: ”I dag återupptas rättegången i Addis Abeba mot de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Över rättssalen kastar Carl Bildts oljeaffärer en mörk skugga.

Journalisterna tog sig in i den etiopiska Ogadenprovinsen för att titta närmare på vad oljebolaget Lundin Petroleum – där Carl Bildt satt i styrelsen under sex år på 00-talet – haft för sig i området sedan 2006.

Det är lätt att förstå varför. I oktober 2002 hamnade Lundingruppen på en svart ­lis­ta över företag som FN anser håller på att plundra Kongo på sina naturtillgångar.

I fjol pekades Lundin Petroleum ut av en människorättsgrupp för att ha dragit nytta av den sudanesiska regimens allvarliga brott mot lokalbefolkningen när de etablerat sig kring oljefälten i Sudan.

Rapporten gjorde att Internationella åklagarkammaren beslutade inleda en förundersökning om folkrättsbrott.

Eftersom Carl Bildt satt i styrelsen för Lundin Petroleum mellan 2000 och 2006 skulle ett väckt åtal få stora politiska konsekvenser. Affären har redan allvarligt skadat Lundins varumärke. Carl Bildt är ännu märkvärdigt oberörd.”

”År 1984 uppmärksammade svenska medier att Lundin trots den pågående FN-bojkotten mot apartheidregimen i Sydafrika bröt guld i landet. ”Jag förstår inte det svenska raseriet mot detta vackra land” löd Lundins kommentar. 1996 gick Lundin som huvudägare i företaget Tenke Mining in i det krigsdrabbade Kongo. FN svartlistade företaget som de menade ”plundrade landet på dess naturtillgångar” och anklagade Sveriges regering för att ”vara medbrottsling om åtgärder inte vidtas’. ’Det finns så mycket olja och att landet fungerar och alla luktar fred’, yttrade Lundin i samband med han valt att inte sälja sitt företags sista kvarvarande oljekoncession i inbördeskrigets Sudan. Hans företag hade tidigare hårt kritiserats för att göra affärer med diktaturregimen i Khartoum som man menade förvärrade konflikten, bland annat genom att byar brändes ner och invånarna fördrevs för att bereda plats åt en väg.” / Wikipedia.

Ogaden är bara ett av de områden där skattesmitarföretaget Lundin Petroleum verkar och där mänskliga rättigheter inte är värda det papper de är nedtecknade på och där tvångsevakuering av människor är en väl beprövad metod. Vem saknar fattiga och utsatta människor i den delen av världen? Vem kräver att FN ska agera? Var är protesterna mot folkmord?

Omvärldens makter tiger!

”I Ogaden pågår sedan 2007 en etnisk rensning med inslag av tortyr, våldtäkter och mord, där de mördade lämnas mitt i byarna till offentligt beskådande. Den etiopiska militären agerar förövare mot fattiga boskapsskötare, hävdar Human Rights Watch i en diger rapport från 2008. Rapporten dokumenterar bland annat att 83 byar har bränts ned.” / Maj Wechselmann

”Ahmed, 42, vet fortfarande inte varför de etiopiska soldaterna grep honom och hans far. De kom en kväll till familjens restaurang och släpade med dem till skogen utanför byn. Sedan började de binda ihop deras armar och ben med rep.

– Nu dör vi, sa hans far.

Skotten small och Ahmed såg sin pappa falla ihop. Sedan blev allt svart.

– De trodde vi båda var döda och försvann. Men när folk kom för att begrava oss såg de att jag levde.

Han visar spåren efter kulhålen: i magen, huvudet, sidan.

– Det sista jag minns var att de anklagade oss för att hjälpa gerillan.” AFTONBLADET

”Vi är på väg till Dadaab i Kenya, ett läger där upp emot en halv miljon flyktingar trängs i tält och hyddor.

Alla har gått hit, drivits fram i dagar och veckor och månader, för att överleva. Människorna från Ogaden i Etiopien har inte hotats av svält och törst – utan av våldet från sin egen regering.

Hemligt krig

I flera år har ett hemligt krig pågått mellan Etiopiens armé och ONLF, en gerilla som vill ha självständighet och som regimen anser är terrorister.

Inga journalister får besöka provinsen.” /AFTONBLADET

Vad ONLF, TPLF och EPRDF faktiskt står för är mer än jag kan säga säkert. Ni kan ju själva klicka på länkarna och bilda er en egen uppfattning.

En fingervisning får man kanske här om Tigrayan Peoples Liberation Front (TPLF) samt genom att läsa om Meles Zenawi Asres på Wikipedia. Det talas från vissa håll om att befrielserörelserna är islamistiska och att sådana rörelser inte kan bringa demokrati till folken. I denna del av Afrika är förvisso islam mycket starkt och människorna är troende islamister, så det är inget märkligt om islam är den religion befrielsearméernas soldater och ledning bekänner sig till. Vi kan inte ha synpunkter på det. Men vi kan ha synpunkter på vad de slåss för och mot. Och det sista är ju väl dokumenterat. Det är svårt att tro att människorna skulle få det sämre om dessa gerillaarméer skulle segra. Och man måste inte sympatisera med allt dessa organisationer vill för att tycka att det de slåss för en rättfärdig sak. Vi får inte vara väst- och kristcentrerade eftersom vi knappast kan vara hela världens rättesnöre.

Human Right Watch rapport. (Låt Google översätta om det behövs.)

AFTONBLADET

En sak är klar, området är omtvistat. Etniskt bör det höra till Somalia, men ligger inom Etiopiens gräns, vilket gerillan vill ändra på. Etiopien är en förtryckarstat och som sådan går den särskilt hårt åt befolkningen i Oganden, särskilt sedan oljan upptäcktes och började exploateras. I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagförslag som innebär att det bistånd som landet tar emot från andra länder inte får gå till arbete för demokrati och mänskliga rättigheter!

Enligt demokratiindex är Etiopien en hybridregim, och landet rankas på plats 105 av 167 länder. Källa Wikipedia.

Det handlar om utbredd tortyr och avsaknad av pressfrihet. Hade svenska journalister råkat illa ut i Vitryssland hade Carl Bildt reagerat hårt, men nu handlar det inte om Vitryssland, utan om en stat allierad med Carl Bilds oljeaffärer. Då säger Carl Bildt: ”Ger man sig in så ger man sig in i ett väldigt farligt område. Det är ett mycket farligt område som man bör hålla sig borta från.”

Var är orden om pressfrihet, demokrati, om en diktator mot folket, som i Egypten, Libyen och Syrien eller att behandlingen av journalisterna är milt sagt oacceptabel eller att Etiopien bryter mot de mänskliga rättigheterna? Så fungera korruptionen när en utrikesminister blandar samman sin politiska roll med sina egna privata affärer.

Uppenbarligen har omvärlden utanför Etiopien ingen rätt att få reda vad som händer i Ogaden. Vi bör tydligen förlita oss till vad den etiopiska regimen säger om regionen. För några rapporter om vad Ogaden-borna själva tycker och anser lär vi inte få. Inte så länge Etiopien förblir Sveriges allierade i alla fall, och inte så länge utrikesministern har ekonomiska intressen av att regimen förblir ”stabil”.

”Trots otaliga rapporter om de omfattande brotten mot människliga rättigheter i Ogadenregionen så får Etiopien ekonomiskt bistånd från bland annat Sverige. Sverige har gett Etiopien 305 886 000, 310 225 000 respektive 313 138 000 kronor på de senaste tre åren. Förutom Sverige är Etiopiens största biståndsgivare USA, EU, Storbritannien och Tyskland.” / Anna Gustavsson.

Nu är ju inte Ogaden unikt. Kapitalismen är obarmhärtig och svaga länder är mer försvarslösa än andra. På den Afrikanska kontinenten finns många exempel på det. Många afrikanska länder har en enorm rikedom på naturresurser men är ändå bland de fattigaste i världen. Vinsterna från naturtillgångarna hamnar i fickorna på utländska bolag medan länderna sitter fast i råvarufällan. Sverige och EU har nu chans att ändra på detta”, skriver Karin Gregow (Forum Syd) Marja Wolpher (Afrikagrupperna) och Carl Schlyter (MP EU-parlamentariker optimistiskt), som om någon drastisk förändring var inom synhåll.

I dag 2011 – 12 -06 börjar förhandlingarna mot de svenska journalisterna i domstolen i Etiopien.

”I dag återupptas rättegången i Etiopien mot Martin Schibbye och Johan Persson. De har tagit sig in i Ogadenprovinsen i Etiopien bland annat för att ta reda på vad företagsgruppen Lundin haft för sig där sedan 2006. Nu kommer vi knappast att få veta. Vem skulle våga berätta?

Vad Lundinsfären ägnat sig åt i grannlandet Sudan vet vi däremot en hel del om. I fjol presenterade människorättsgruppen European Coalition on Oil in Sudan rapporten Unpaid Debt, ”Obetald skuld’.

De pekar bland andra ut Lundin Petroleum och slår fast att de dragit nytta av regimens allvarliga brott mot lokalbefolkningens rättigheter.

Resultatet av konflikten kring oljefälten i Sudan mellan 1997 och 2003 beräknas i rapporten till 12 000 döda, 160 000 tvångsförflyttade och en omfattande materiell förstörelse.” /AFTONBLADET

---